Spridd bebyggelse kring storstäderna växer okontrollerat
SYKE och miljöministeriet meddelar
| |
|
 |
|
Foto: Tapio Heikkilä
|
| |
Urbaniseringen pågår alltjämt i Finland, men tillväxten av städer och avfolkningen av landsbygden är inte de enda konsekvenserna. Dessutom uppstår det allt mera byliknande bostadsområden vid utkanterna av de växande stadsområdena. Befolkningen och den bebyggda arealen i landsbygden kring städerna växte tydligt under åren 1980-2005. Byarna i städernas utkanter blir småningom tätorter men det är fråga om okontrollerad tillväxt. Planläggningen hinner inte med när bebyggelsen sprider sig. Särskilt många sådana tätortsliknande områden finns kring de största städerna, mest av allt kring huvudstadsregionen.
Av de byar som år 1980 fanns i utkanter av städerna har nästan en tredjedel förvandlats till tätorter under de senaste 25 åren, och mer än tusen kvadratkilometer tidigare landsbygd kan nu betraktas som utkantsbyområden. Dessa områden hade år 2005 ungefär 43000 invånare, och befolkningen hade växt från år 1980 med 74 %.
Den strukturella utvecklingen av stadsregionerna och glesbygderna har uppföljts under ett kvartssekel, under åren 1980-2005. En färsk rapport, publicerad av Finlands miljöcentral och miljöministeriet, visar hur antalet byar, deras arealer samt antalet fast bosatta, antalet arbetsplatser och de tillgängliga tjänsterna har utvecklats. Som by betraktas bebyggelsegrupper på minst 40 invånare. Den genomsnittliga folktätheten i dessa områden är 46 invånare per kvadratmeter medan motsvarande tal för tätorter på mer än 1000 invånare är över 800.
Utkantsbyarna växer snabbast i Nylands stadsregioner
Stadsregionernas utkantsbyar uppstår då den traditionella tätortsbebyggelsen sprids till vidsträckta områden kring tätorten. Uppföljningen visade att den byliknande bebyggelsen blir i många fall småningom en del av tätorten men dess struktur är alltjämt gles. Stadsregionernas utkantsbyar har en betydligt glesare bebyggelsestruktur än tätorterna. Andelen barnfamiljer är stor och antalet egnahemshus växer ständigt.
Tillväxten av utkantsbyarna har varit snabbast kring Nylands stadsregioner där det har uppstått 390 km2 nya byliknande områden under ett kvartssekel. Detta landområde är två gånger större än Helsingfors. Antalet invånare i de nya utkantsbyarna år 2005 var sammanlagt ungefär 28 000 eller lika många som i Riihimäki stad.
Närservicen bättre i glesbygdsbyar än i utkantsbyar
Den glesa bebyggelsestrukturen gör det svårt att ordna närservicen så att t.ex. skolan och matbutiken skulle finnas nära invånarna. Stadsregionernas utkantsbyar har faktiskt ett glesare nätverk av närservice än landsbygdsbyarna. Bara åtta procent av invånarna i utkantsbyarna kring städerna har en egen matbutik och bara 40 procent har en skola i byn.
I landsbygdsbyar bodde år 2005 sammanlagt 140 000 invånare vilket är 22 % mindre än år 1980. En fjärdedel av dem bor nu i en by där det finns en butik och 40 procent i en by där det finns en skola. Nästan överallt i byarna är det dock mindre än tio kilometer till närmaste butik eller skola. En tredjedel av arbetsplatserna i landsbygdsbyarna försvann under åren 1985-2003.
Mera utkantsbebyggelse innebär mera privatbilism
Antalet arbetsplatser i utkantsbyarna minskade under åren 1985-2003 med nio procent medan antalet personer i arbetsför ålder ökade under åren 1980-2005 med en femtedel. År 2005 fanns i utkantsbyarna i medeltal 0,3 arbetsplatser per person i arbetsför ålder. Detta betyder långa arbetsresor med privatbil, eftersom kollektivtrafiken saknas nästan helt i dessa områden i och med att bebyggelsestrukturen är gles.
Ytterligare information
Forskare Ville Helminen, Finlands miljöcentral SYKE, 0400 148 845
Äldre planerare Mika Ristimäki, SYKE, tel. 0400 148 842
Miljöråd Harry Berg, miljöministeriet, tel. 0400 143 972
Informatör Ulla Sonck, SYKE, tel. 040 740 2186
fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Figur 1. Befolkningsutvecklingen i byområden 1980-2005
Figur 2 Tillväxten av byliknande områden 1980-2005
|