Ytvattnens ekologiska och kemiska status
Av de klassificerade vattenförekomsterna1) i Finland har de flesta hög eller god ekologisk status. Knappt en tredjedel av de klassificerade sjöarna, hälften av å- och älvvattnen och över hälften av kustvattnens totala areal har sämre status än god. Den kemiska statusen är god förutom vissa undantag.
Nytt system för klassificering av vatten
År 2008 klassificerades vattenförekomsterna i Finland för första gången på basis av ekologisk och kemisk status. Ett nytt klassificeringssystem utarbetades, eftersom EU:s ramdirektiv för vattenpolitiken och den finländska lagstiftningen som verkställer direktivet ändrade grunderna för klassificering av ytvattnen. I de gemensamma klassificeringsgrunderna inom EU bedöms hur mycket den mänskliga verksamheten har påverkat vattenorganismerna.
Enligt lagstiftningen bör god status uppnås i ytvattnen före år 2015 och vattenförekomster som uppskattats ha hög eller god status får inte försämras. Klassificeringen behövs för att vattenstatus ska kunna utvärderas och utgående från detta vattenskyddsåtgärder vidtas i syfte att förbättra statusen.
Klassificeringen blir en del av vattenförvaltningsplanerna som görs upp för varje vattenförvaltningsområde i Finland.
De regionala miljöcentralerna har gjort den preliminära klassificeringen. Ungefär hälften av de mest betydande å- och älvvattenförekomsterna och ca en tredjedel av sjöarna har klassificerats. Största delen av de mindre å-, älv- och sjöobjekten har inte kunnat klassificeras på grund av att de är så många och det saknas information om dem. Kustvattnen har klassificerats nästan helt och hållet.
Klassificeringskriterierna har utarbetats i omfattande samarbete med miljöförvaltningens forskare, de som använder vattnen och andra intressegrupper. Den slutliga klassificeringen blir färdig senast i slutet av år 2009 och den rapporteras till EU i början av år 2010.
Tidigare klassificerades ytvattnen i Finland enligt den allmänna klassificeringen enligt användbarhet. I denna klassificering granskas vattendragen med avsikt på människans behov, såsom råvattenförsörjning, rekreation och användning som fiskevatten. Därför kan dessa två klassificeringar inte jämföras med varandra.
Ytvattenförekomsterna indelas i klasser enligt följande
| Ekologisk status |
Åar och älvar |
Sjöar |
Kustvatten |
| Hög eller God |
52 % |
73 % |
15 % |
| Måttlig, Otillfredsställande eller Dålig |
48 % |
28 % |
85 % |
Ytvattnens ekologiska status enligt vattenförekomst
|
 |
|
Källa: De reginonala miljöcentralerna och SYKE. © SYKE
|
Se den större bilden:
Ytvattnens ekologiska status enligt vattenförekomst.pdf (3 kB)
Den sammanlagda klassificerade å- och älvsträckan samt sjöarnas och kustvattnens sammanlagda areal indelas i klasser enligt följande:
| Ekologisk status |
Åar och älvar |
Sjöar |
Kustvatten |
| Hög eller God |
52 % |
87 % |
36 % |
| Måttlig, Otillfredsställande eller Dålig |
48 % |
13 % |
64 % |
Ytvattnens ekologiska status. Klassens andel av den klassificerade å- och älvsträckan samt av sjöarnas och kustvattnens totala areal
|
 |
|
Källa: De reginonala miljöcentralerna och SYKE. © SYKE
|
Se den större bilden:
Ytvattnens ekologiska status. Klassens andel av den klassificerade å- och älvsträckan samt av sjöarnas och kustvattnens totala areal.pdf (3 kB)
1) Med ytvattenförekomst avses en avgränsad och betydande del av ytvattnen, såsom en sjö, ett vattenmagasin, en bäck, å, älv eller kanal, en del av bäck, å, älv eller kanal eller en kustvattensträcka.
Mer information
Ekologisk klassificering av ytvatten. Miljöministeriets brev 17.2.2007.pdf (199 kB)
|