Grustäkter

	Lintuharju grustäkt  i Tavastkyro bild Jari Rintala

I Finland finns det uppskattningsvis över tio tusen grustäkter. Ungefär tre tusen av dem används för tillfället. Största delen av grustäkterna förekommer på grundvattenområden, som är viktiga för vattenförsörjningen.

Inom miljöförvaltningen utreder man täkternas nuvarande tillstånd och behov av återställning. Man har undersökt och gett direktiv i frågor som gäller marktäkt och efterbehandling av täkter. Täktverksamhetens inverkan på grundvattnet har också undersökts.

Grustäkters tillstånd och återställningsbehov

Finlands miljöcentral (SYKE) och de ELY-centralerna utreder i ett gemensamt projekt grustäkternas tillstånd och behov av återställning. Syftet är att klarlägga hur grustäkternas efterbehandling har skötts och att bedöma täkternas miljörisker, i synnerhet för grundvattnet och landskapet. Av denna orsak koncentrerar man sig i utredningen på grundvattenområden och områden som ingår i åsskyddsprogrammet. Därtill utreds hur väl marktäktslagens tillståndsvillkor efterföljs i täkter och vilka markanvändningssätt och skyddsåtgärder det förekommer vid dem.

Möjligheterna till uppföljning av grustäkters tillstånd och miljörisker har förbättrats betydligt under de senaste åren. Detta tack vare att kartläggnings- och undersökningsteknikerna, och framför allt den teknik som gäller geografisk information, gått framåt. I och med att projektet för kartläggning och klassificering av grundvattenområdena blev färdigt, fick man också rikligt med grundläggande information som används vid bedömningen av täktverksamhetens risker för grundvattnet. Kartläggningsmetoderna omfattade nyttjande av digitala kart- och markanvändningsuppgifter samt marktäkts- och tillståndsuppgifter. De här uppgifterna kompletterades med fjärranalysmetoder, såsom digitala satellitbilder och flygbilder, som lämpar sig bra för uppföljning av förändringar i grustäkter. Genom granskningar på plats och ställe har man fått mer detaljerade uppgifter om grustäkternas tillstånd. Granskningarna gjordes med digital kamerautrustning från helikopter eller flygplan.

Grustäkterna indelas i fem klasser enligt tillstånd:

1. Efterbehandlad (utformad, försedd med ytmaterial, planterad eller fått växttäcke på naturlig väg)
2. Delvis efterbehandlad (utformad och planterad)
3. Utformad
4. Inte efterbehandlad
5. Aktiv (täkten används och har giltigt tillstånd eller används till husbehov)

Täkterna indelas i tre klasser enligt återställningsbehov:

1. Stort återställningsbehov
2. Måttligt återställningsbehov
3. Litet återställningsbehov / inget återställningsbehov

Många täkter behöver återställas

Enligt preliminära utredningar är merparten av grustäkterna tämligen små till arealen. I efterbehandlingen av grustäkter förekommer betydande brister, och bara i ett fåtal fall uppfyller utförda efterbehandlingsåtgärder dagens krav. Rätt många grustäkter fungerar än i dag som inofficiella soptippar, där man kan hitta bl.a. skrotbilar och kommunalt avfall. Vid nyare täkter sköts efterbehandlingen i allmänhet bättre än vid gamla täkter. Återställningsbehovet är störst för de grustäkter som tagits i bruk innan marktäktslagen trädde i kraft (år 1982). Resultaten av utredningen utnyttjas då man utarbetar detaljerade återställningsplaner för de täkter som har det mest akuta behovet av återställning.

Publikationer

Alapassi, M., Rintala, J. ja Sipilä, P. 2001. Maa-ainesten ottaminen ja ottamisalueiden jälkihoito. Ympäristöopas 85. 101 s. ISSN 1238-8602. ISBN 951-37-3473-0 
Maa-ainesten ottaminen ja ottamisalueiden jälkihoito   (Sammandrag på svenska)

Autiola, Merja, 1999. Keski-Uudenmaan soranottoalueet. Uudenmaan ympäristökeskuksen  moniste  nro 59. Helsinki. 198 s. kuv., kartt., taul. ISBN 952-5237-38-9

Autiola, Merja. 2003. Soranottoalueet Uudenmaan ja Itä-Uudenamaan pohjavesialueilla.Helsinki,  Uudenmaan  ympäristökeskus 2003. Uudenmaan ympäristökeskus, moniste nro 121. 114 s. kuv., taul. ISBN 952-463-035-4.  
Soranottoalueet Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan pohjavesialueilla

Hatva, T., Hyyppä, J., Ikäheimo, J., Penttinen, H. & Sandborg, M. 1993. Soranoton vaikutus pohjaveteen, raportit I-VI. Vesi- ja ympäristöhallitus.

Isola Minna ja Antikainen Merja, 2003. Jälkihoitamattomien soranottoalueiden määrän ja kunnostustarpeen kartoitus Pohjois-Karjalassa.  Joensuu, Pohjois-Karjalan ympäristökeskus 2003 . Alueelliset ympäristöjulkaisut nro 303 - 54 s. kuv. ISBN 952-11-1401-0

Juvonen Janne ja Rintala Jari, 2007. Soranottoalueiden tila ja kunnostustarve läntisessä Kanta-Hämeessä. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 29/2007. Suomen ympäristökeskus. 172 s.  ISBN: 978-952-11-2862-2.  
Soranottoalueiden tila ja kunnostustarve läntisessä Kanta-Hämeess  (16985 kb)

Korhonen, Tuomo, 2007. Pohjavesialueilla sijaitsevien soranotoalueiden tila ja kunnostustarve. SOKKA-projekti. Hämeen ympäristökeskus. Saatavana vain sähköisena. 
Tuore selvitys - vanhat soranottoalueet hoidettava kuntoon 

Kovalainen, Heikki  et al. 2000. Kainuun pohjavesivarojen ja harjuainesten luonnonvaraselvitys 1999-2000.  Kajaani, Kainuun ympäristökeskus 2000. Alueelliset ympäristöjulkaisut  nro 202. - 68 s. kuv., taul. + 3 liitekarttaa. ISBN 952-11-0833-9

Nuottimäki, Kristiina, 2007. Sorakuoppien kartoitus ja kunnostustarpeen arviointi Kaakkois-Suomen alueella. Kaakkois-Suomen ympäristökeskuksen raportteja 6 / 2007. 173 s. Kaakkois-Suomen ympäristökeskus. Julkaisu on saatavana vain sähköisessä muodossa ISBN 978-952-11-2753-3, ISSN 1796-1823. Sorakuoppien kartoitus ja kunnostustarpeen arviointi Kaakkois-Suomen alueella

Pitkäranta Reijo, 2008. Maa-ainesten ottoalueiden nykytila ja kunnostustarve Porin seutukunnassa. Lounais-Suomen ympäristökeskuksen raportteja 5/2008. Lounais-Suomen ympäristökeskus. 122 s. ISBN 978-952-11-3024-3. 
Maa-ainesten ottoalueiden nykytila ja kunnostustarve Porin seutukunnassa  (11 468 kt)

Rintala, Jari. 1997. Soranottoalueiden jälkihoito-pintarakennemateriaalit suojaverhouksessa. Suomen Ympäristö nro 54, luonto ja luonnonvarat. Suomen Ympäristökeskus. 119 s. ISSN 1238-7312. ISBN 952-11-0080

Rintala, J., 2004 . Soranottoalueiden tila ja kunnostustarve. Seppälä, J. ja Idman, H. (toim.), 2004.   Maaperänsuojelu : Geologian tutkimuskeskuksen ja Suomen ympäristökeskuksen tutkimusseminaari 5.11.2004.  Helsinki : Suomen ympäristö 726. 163 s. kuv., taul. ISBN 952-11-1830-X. 
Maaperänsuojelu Geologian tutkimuskeskuksen ja Suomen ympäristökeskuksen tutkimusseminaari 5.11.2004