Intensivjordbruket gör fjärilfaunan ensidigare
| |
|
 |
|
Violettkantad guldvinge.
Foto: Janne Heliölä
|
Intensivare markanvändning i jordbruket minskar antalet dagfjärilarter och leder dessutom till att fjärilfaunan blir ensidigare. Ökningen av åkerarealen innebär att fjärilarna förlorar mer och mer av sina viktigaste livsmiljöer såsom åkerrenar, ängar och skogsbryn. Särskilt känsliga för dessa förändringar är arter som har höga livsmiljökrav och som dessutom inte är särskilt rörliga, t.ex. violettkantad guldvinge och kamgräsfjäril. Fjärilfaunans mångfald kan bevaras genom alldeles vanliga åtgärder t.ex. genom ängartade trädor, bredare renar som inte odlas samt mångfaldsbälten vid soliga skogsbryn.Miljöstödet för jordbruket behöver nya åtgärder som effektivare än hittills främjar biodiversiteten.
Finlands miljöcentral och Helsingfors universitet har gjort en omfattande kartläggning av dagfjärilfaunan i 134 jordbruksområden som representerar en bred skala av olika slags jordbruksmiljöer i södra Finland, från Ålands och Norra Karelens småskaliga jordbruksområden till Egentliga Finlands och Nylands stora och intensivt odlade åkrar. Forskningsresultaten har nu publicerats i den framstående engelska tidskriften Journal of Applied Ecology.
"Dessa resultat visar att ju större andel av arealen består av odlade åkrar, desto mindre är fjärilfaunans diversitet. Minskningen av diversiteten på artnivån var särskilt tydlig när åkrarna utgjorde mer än 60 procent av arealen”, konstaterar specialforskare Mikko Kuussaari.
Fjärilfaunan har blivit betydligt ensidigare t.ex i sydvästra Finlands och Nylands mest intensivt odlade jordbruksområden. Särskilt känsliga för habitatförändringar är de fjärilarter som har höga livsmiljökrav och som inte är särskilt rörliga.
”Allt intensivare markanvändning innebär inte bara att antalet fjärilarter minskar. Också fjärilfaunan som helhet blir ensidigare. I stora områden finns bara en liten grupp vanliga fjärilarter såsom nässelfjäril, påfågelöga och rapsfjäril. Sällsynta och krävande arter kan saknas helt”, berättar forskare Johan Ekroos.
Det fanns tydliga skillnader i fjärilfaunans bevarandestatus mellan olika delar av Finland. Jordbruksmiljöernas fjärilfauna är alltjämt mångsidig t.ex. inom landskapet Åland där det ännu finns gott om livsmiljöer som skapats av traditionellt jordbruk, t.ex ängar, åkerrenar och hagmarker. Även de känsligaste arterna var kvar i områden där åkerns genomsnittliga andel av arealen var mindre än 50 procent.
Fjärilarnas mångfald kan främjas genom ängartade trädor, genom bredare oodlade renar och genom att anlägga öppna diversitetsbälten i soliga skogsbryn. Också de återstående ängarna och renarna borde bevaras. Miljöstödet för jordbruket bör kompletteras med åtgärder som effektivare än nu främjar den biologiska mångfalden.
År 2010 har av FN förklarats till internationellt temaår för biodiversitet. Årets internationella och nationella mål handlar om att betydligt minska eller helt stoppa utarmningen av biodiversiteten. Det här meddelandet berättar för sin del hur biodiversiteten har minskat i Finland.
Mer information
Specialforskare Mikko Kuussaari, Finlands miljöcentral SYKE,
tel. 040 525 6249, fornamn.efternamn@miljo.fi
Forskare Johan Ekroos, Institutionen för biovetenskaper, Helsingfors universitet, tel. 050 353 5031, fornamn.efternamn@helsinki.fi
|