Ny bedömning — var tionde art i Finland ännu hotad
| |
|
 |
|
Foto: Kimmo Syrjänen
|
I Finland finns 2 247 hotade arter vilket är 10,5 procent av de 21 400 arter som ingick i bedömningen. Antalet bedömda arter är även internationellt sett exceptionellt stort. Jämfört med den förra bedömningen för tio år sedan har antalet arter ytterligare ökat med 6000. Av de arter som bedömdes för tio år sedan var 1505 hotade (10,0 % av de bedömda arterna). Sedan dess har situationen blivit bättre för 186 av dessa arter och sämre för 356 arter. Detta visar att den ogynnsamma utvecklingen har fortsatt men också att skyddsåtgärderna för många arter har fungerat.
Största delen av de bedömda arterna är inte hotade. Utvecklingstendenserna för de mest noggrant uppföljda organismgrupperna visar dock att man inte har lyckats stoppa den ogynnsamma utvecklingen enligt internationella mål. Den här bedömningen av arternas skyddsstatus i Finland var den fjärde. För andra gången användes Internationella naturskyddsförbundets (IUCN) nya kriterier som gör bedömningarna mera jämförbara.
Skogarna och traditionella miljöer har de flesta hotade arterna
Merparten av de hotade arterna lever i skogar (36,2 %) samt traditionella kulturmiljöer och andra miljöer som modifierats av människan (23,3 %). Förändringar i skogsmiljöer är den främsta orsaken till utrotningshot för sammanlagt 697 arter. De mest betydande ogynnsamma förändringarna har varit minskningen av tillgången till murken ved (27 %) samt skogsbruksåtgärder såsom kalhyggen och mekanisk bearbetning av skogsmarken (26 %). Fukt- och torrängar, stränder, åssluttningar och andra öppna livsmiljöer hotas mest av igenväxning vilken är den främsta orsaken till dålig skyddsstatus för 578 arter.
Försämringen av skyddstatus för skogarnas och de traditionella kultursmiljöernas arter har skett något långsammare än tidigare. För 81 arter som lever i skogarna har utvecklingen varit positiv. Hälften av dessa arter är skalbaggar som har haft nytta av bland annat sparträd, särskilt aspar, som lämnats kvar i kalhyggesområdena. Betydligt sämre har situationen blivit för 108 arter som lever i skogarna. De flesta av dem är lavar, fjärilar, skalbaggar och steklar. I de flesta organismgrupperna har utvecklingen varit mer negativ än positiv.
I traditionella kulturmiljöer har situationen blivit bättre för sammanlagt 70 arter.De flesta av dessa är till sin allmänna utbredning sydliga skalbaggar, fjärilar och skinnbaggar. Tack vare varma somrar har de lyckats utvidga sitt utbredningsområde så att de nu befinner sig ovanför gränsvärdena för hotad eller nära hotad art. I sämre riktning har situationen utvecklats hos 83 arter varav största delen är skalbaggar och fjärilar. Av kärlväxter har 16 arter fått sämre status medan ingen art har fått det väsentligt bättre. De arter som har gått tillbaka lever i traditionella kulturmiljöer såsom fukt- och torrängar och betesmarker vars areal kraftigt har minskat under de senaste decenniet.
Försämringar också för våtmarkernas, hällebergens, strändernas och kalfjällets arter
Allt fler arter som lever på myrar, hälleberg, stränder och kalfjäll har fått sämre skyddsstatus. Vid stränderna bedömdes läget ha blivit bättre för 14 arter men sämre för inte mindre än 60 arter. Till exempel lågväxta arter vid äng- och madstränder har drabbats av igenväxningen av livsmiljön. Angående kalfjällets arter konstaterades en utveckling mot det sämre för 28 arter medan en positiv utveckling noterades för bara en art. För de flesta kalfjällsarterna har gränserna för utbredning flyttat uppåt längs fjällsluttningarna. Klimatförändringen leder till att allt flera kalfjällsarter blir hotade.
Världens mest mångsidiga bedömning av skyddsstatus
Bedömningen av arternas skyddsstatus i Finland kan anses vara den mest omfattande i världen. Miljöministeriet tillsatte en styrgrupp for bedömningen av arternas skyddsstatus. Under åren 2007-2010 arbetade under ledning av styrgruppen 15 organismarbetsgrupper som bestod av sammanlagt 160 framstående taxonomiska experter - från naturvårdsförvaltningen, naturhistoriska museer och forskningsinstitut samt pensionerade experter och avancerade amatörer. Bedömningen av fiskarnas skyddsstatus gjordes av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och däggdjurens skyddsstatus bedömdes av Suomen Nisäkästieteellinen Seura (Mammalogiska sällskapet i Finland).
Kunskapen har ökat
I diversitetsprogrammet för skogarna i Södra Finlands skogar har ingått Forskningsprogrammet för bristfälligt kända och hotade skogsarter (PUTTE). Tack vare detta program samt orrganismgruppernas aktiva insatser har omfattningen av bedömningen ökat med mer än 40 %. Av tvåvingar, steklar, flick- och jungfrusländor samt spindeldjur har man i bedömningen lyckats inkludera sammanlagt mer än 5000 arter som inte var med förra gången. Också bedömningen av svamp- och lavarter har utvidgats betydligt, med sammanlagt 700 arter. Däremot är bedömningen av vattenorganismer alltjämt mycket bristfällig. Informationen om dessa organismer är alltför knapp och fragmentarisk. Som exempel kan nämnas att bedömningen av alger och skaldjur den här gången var rentav mindre täckande än förra gången.
Mer information
- Miljöråd Pertti Rassi, miljöministeriet, tel. 0400 143 930
- Skyddsbiolog Esko Hyvärinen, Forststyrelsen, tel. 0400 208 591, förnamn.efternamn@metsa.fi
- Äldre forskare Ilpo Mannerkoski, Finlands miljöcentral,
tel. 0400 148 684, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
- Enhetschef Aino Juslén, Naturhistoriska centralmuseet.
tel. 050 310 9703, förnamn.efternamn@helsinki.fi
- Informatör Riku Lumiaro, Finlands miljöcentral, tel. 040 509 8654, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
|