Allt fler fåglar drabbas av utrotningshot
| |
|
 |
|
Foto: Riku Lumiaro
|
Av de fågelarter som häckar i Finland har 59 klassats som hotade. De hotade arterna utgör 24 procent av den häckande fågelfaunan i vårt land. Sammanlagt 248 arter häckar i Finland men två av dem har två lämnats utanför bedömningen av skyddstatus eftersom de är främmande arter medan sex andra ansågs inte ännu ha etablerat sitt bestånd i landet. Antalet hotade arter i den förra bedömningen uppgick till 35. Jämfört med förra utredningen hade ytterligare 30 arter klassats som hotade medan situationen för sex arter har blivit bättre. Ingen av arterna bedöms vara nationellt utdöd, och även de tre arter som tidigare ansågs vara nationellt utdöda har antingen börjat häcka här igen eller man har fått ny information om deras förekomst. Förutom de hotade arterna klassades 30 arter som nära hotade.
De fågelarter vars försvinnande verkar vara mest sannolikt är fjällgås och gyllensparv. Inom de senaste 15 åren har man inte alls sett häckande fjällgäss i Finland, men i närheten av Finlands gräns i norr häckar uppskattningsvis 20─30 par. Det häckande beståndet för gyllensparv uppgick ännu för 20 år sedan till 300 par men under de senaste åren har man inte konstaterat en enda häckning. De största förändringarna har skett i statusklasserna för turturduva, brushane och höksångare. Turturduvan var år 2000 sårbar, nu är den akut hotad. Brushanen och höksångare var inte hotade för tio år sedan, nu klassas de som starkt hotade.
Många arter har nu livskraftigare bestånd. Förutom att sex arter avlägsnades från förteckningen över hotade arter flyttades den vitryggiga hackspetten från klassen akut hotad till klassen starkt hotad. Pilgrimsfalken var tidigare starkt hotad, nu klassas den som sårbar. Det långsiktiga arbetet för skydd av fåglar har lett till positiva resultat
Månniskan modifierar livsmiljöer – ofta blir de sämre för fåglarna
Orsakerna till att en fågelart klarar sig dåligt är i allmänhet många och detsamma gäller också de framtida hotfaktorerna, Om det finns bara en hotfaktor är det ofta fråga om en slumpmässig faktor som hotar en liten polulation. För 15 arter konstaterades bara en orsak till att arten måste klassas som hotad.
Skogsbruket orsakar olika slags förändringar. i skogsmiljöer Gamla skogar försvinner och mängden gamla lövträd och murken ved minskar. Dessa förändringar är den främsta orsaken till dåglig skyddsstatus för fem arter. Dikning av myrar eller vattenbyggnad är den främsta hotfaktorn för fyra arter, Förändringar i torvmarksmiljöer är snarare av betydelse som framtida än som nuvarande hotfaktorer. Mellan olika livsmiljötyper finns det tydliga skillnader i andelen hotade arter. En särskilt stor del av arterna är hotade i strand- och i kalfjällsmiljöer (48 % respektive 47 % av arterna).
Förändringar i jordbruket är orsaken till att fyra arter är hotade. Särskilt minskningen av boskapsskötseln har haft en betydande inverkan och är den främsta orsaken till att många nära hotade arter har gått tillbaka. Igenväxningen av öppna livsmiljöer är den främsta orsaken till att fem arter är hotade. Byggandet har gjort sex arter hotade i och med att livsmiljöerna har förstörts och användningen av byggnader har allt oftare stört häckningen.
Också föroreningen och eutrofieringen är hotfaktorer
Kemiska skadeverkningar är de primära hotfaktorerna för fem arter. Näringskedjor som är kopplade till med vattenmiljöer påverkas av kemiska faktorer. Föroreningen kan också tidvis bidra till fågelbestånden drabbas av mikroorganismer som orsakar smittosjukdomar.
Tretton arter hotas i betydande grad av jakt. Av dessa är stjärtand och årta villebrådsarter även hos oss. Utanför vårt lands gränser längs flyttvägarna och i övervintringsområdena finns det flera faktorer som bidrar till sämre skyddststatus för våra fåglar. De viktigaste är förändringar i livsmiljöer, bland annat effektivare markanvändning och klimatförändringen.
Mer information
- Specialforskare Juha Tiainen, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet,
tel. 040 738 9128, förnamn.efternamn@rktl.fi
- Äldre forskare Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral,
tel. 0400 148 685, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
|