Allt fler kärlväxter hotade – skyddet bär dock frukt
| |
|
 |
|
Foto: Veikko Salonen
|
Under de senaste tio åren har antalet hotade och nära hotade kärlväxter ökat med 46 arter. Bland dessa finns arter karakteristiska för havsstrandängar, sandstränder vid kusten, åsar, myrar, vårdbiotoper och fjäll samt kalkrika hällmarker och klippor. Hoten är många: igenväxning av stränder, ängar, torrängar och åsskogar, nyttjande av myrar och grustillgångar, byggande och klimatuppvärmning.
Hotade kärlväxter
| |
år 2000 |
år 2010 |
| Hotade (hotkategorierna CR, EN, VU) |
180 |
197 |
| Nära hotade (NT) |
93 |
122 |
| Sammanlagt |
273 |
319 |
Nyttjandet av myrar hotar allt fler myrväxter
Allt fler myrarter blir hotade på grund av skogsavverkning och iståndsättningsdikning i skogskärr samt trycket att idka torvtäkt på de återstående myrarna som är i naturtillstånd. Av våra myrväxter är 20 nationellt hotade och 10 nära hotade. I en regional hotbedömning, som gjordes samtidigt som den nationella, ingår dessutom ca 40 arter som har klassats som regionalt hotade i södra Finland. Sammanlagt utgör dessa över hälften (55 %) av alla de växtarter som växer i första hand på myrar.
Av de myrväxter som gått tillbaka klassas bland annat småsileshår, ängsnycklar och myrull nu som hotade. Till nära hotade arter räknas nu för första gången den lilla orkidén myggblomster, som trivs i fattig- och rikkärr, samt spädstarr, som växer i skogskärr.
Förekomsterna av kattfot och (andra) torrängsväxter minskar
Kattfot och backtimjan, som växer på torrängar och solexponerade åssluttningar, hör till nyckelarterna i vår flora. Många hotade insektarter är helt beroende av dem. Att kattfoten gått starkt tillbaka framgår bland annat av riksskogstaxeringarna. Bägge arterna klassas som nära hotade och förekommer ännu allmänt på vägkanter. Lupinen ockuperar effektivt vägrenarna och utgör ett verkligt hot mot de här och många andra torrängsväxter som funnit en tillflyktsort på torrängar vid vägrenar.
Guckuskon, hasselörten och aklejrutan har gynnats av skyddsåtgärder
Satsningar på forskning och inventeringar samt grundande av nya skyddsområden och vård av habitat har positiva följder. 12 arter som klassades som hotade i hotbedömningen år 2000 flyttas nu ner till kategorin nära hotade. Exempelvis guckuskons tillstånd har förbättrats, i synnerhet på artens nordliga förekomstområden, tack vare kartläggningar med EU-medel och ökat samarbete mellan aktörer inom skogssektorn. Största delen av förekomsterna av hasselört är skyddade och omfattas av skötselåtgärder. Även hotkategorin för aklejrutan kunde sänkas fastän arten förekommer endast på ett ställe hos oss.
Klimatförändringens inverkan bör uppföljas
Klimatuppvärmningen inverkar på vår flora på många sätt, i synnerhet i fjällen och på havsstränderna. Uppe på kalfjället ökar igenväxningen då björkskogsbältet flyttas högre upp. Ökande vintertida nederbörd kommer att öka mängden näringsämnen som sköljs ut i vattendrag från avrinningsområdena, vilket leder till att vattendrag och stränder eutrofieras. Isfria vintrar ökar igenväxningen av strandängar. Salthaltiga marker och deras specialiserade växter, såsom glasört, hotar att försvinna till följd av igenväxning och ökad nederbörd.
Mer information
- Äldre forskare Terhi Ryttäri, Finlands miljöcentral SYKE,
tel. 0400 148 692
- Naturskyddschef Sirkka Hakalisto, ELY-centralen i Norra Karelen,
tel. 040 827 5475
|