Miljöskadeförsäkring

Miljöskadeförsäkring

Målet med den lagstadgade miljöskadeförsäkringen är att ekonomiska förluster eller miljöskador samt kostnaderna för avvärjande och återställande av miljöskador ersätts, även då den som orsakat skadan inte betalar ersättning. Som miljöskada ersätts med försäkringen de miljöskador som avses i lagen om ersättning för miljöskador (737/1994).

Försäkringspremiens betydelse

Försäkringssystemet finansieras med försäkringspremier. Privaträttsliga sammanslutningar vars verksamhet förutsätter de myndighetstillstånd som nämns i försäkringsförordningen är skyldiga att ska ha en försäkring. Om premier och betalningsskyldigheten bestäms i lagen (81/1998) och förordningen (717/1998) om miljöskadeförsäkring, som trädde i kraft den 1 januari 1999.

Efter drygt tio års erfarenhet är det dags att se närmare på hur försäkringen har nått de uppställda målen och i vilken riktning försäkringssystemet ska utvecklas i framtiden. Under våren 2011 har miljöministeriet startat en utredning över på vilket sätt försäkringssystemet behöver förnyas och vilka alternativ det finns för att förnya systemet.

Anvisande av premiebetalningsskyldighet

 Försäkringsskyldigheten är bunden till tillståndsförfarandet i ett flertal lagar enligt  1 § i förordningen om miljöskadeförsäkring. Miljötillståndsförfarandet enligt miljöskyddslagen (86/2000) ersatte de flesta av dessa tidigare förfaranden, men i samband med att lagen stiftades ändrades inte försäkringsskyldigheten.

Försäkringsskyldiga är sådana privaträttsliga sammanslutningar, vars verksamhet förutsätter:

• tillstånd för avledning av avloppsvatten till vattendrag, som utgående från miljöskyddslagens 28 § 2 mom. numera beviljas av regionförvaltningsverket. Tidigare har tillstånd beviljats av vattendomstolen eller miljötillståndsverken med stöd av 24 eller 31 § i vattenlagen

• miljötillstånd enligt vad som avses i lagen om miljötillståndsförfarande, som utgående från miljöskyddslagens 5 § numera beviljas av regionförvaltningsverket. I äldre ärenden har miljöcentralen i regionen eller en motsvarande myndighet beviljat tillstånd eller en motsvarande lösning för tillsyn över luftvårdsanmälan. Försäkringsskyldigheten gäller inte sådan verksamhet enligt miljöskyddsförordningens 5 §, om vars tillståndsplikt har föreskrivits först efter den 1 januari 1999.

• tillstånd för hantering och lagring av de farliga kemikalier som avses i kemikalielagen, som numera beviljas av Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) med stöd av lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005).

Även företag som delvis omfattas av tillståndsskyldigheten måste teckna försäkring (t.ex. när företaget har en tillståndspliktig kylmaskin eller när man från ett kärnkraftverk leder ut kylvatten i vattendrag).

Försäkringsskyldighet gäller inte

Enligt lagen är privaträttslig sammanslutningar försäkringsskyldiga. Betalningsskyldigheten gäller därför inte kommuner eller staten eller privata näringsidkare. Det företag som också ansökt om tillstånd blir oftast försäkringsskyldigt.

Försäkringsskyldigheten gäller inte lagring eller distribuering av olja eller oljeprodukter, tillverkning av smörjmedel eller verksamhet i samband med sanering av förorenad mark. Försäkringsskyldigheten gäller inte heller verksamhet i samband med tillvaratagande av avfall, om inte denna verksamhet av andra orsaker förutsätter ett miljötillstånd beviljat av regionförvaltningsverket enligt vad som ovan nämnts eller ett tillstånd för hantering eller lagring av farliga kemikalier beviljat av Säkerhets- och kemikalieverket.  Ersättning för skador orsakade av olja ska krävas av den som orsakat skadan eller från oljeskyddsfonden.

Tillsyn över försäkringsskyldighet

Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) utövar tillsyn över att försäkringsskyldigheten iakttas. Man kan få information om huruvida ett företag omfattas av försäkringsskyldigheten från NTM-centralerna eller från Miljöförsäkringscentralen. En försäkringsskyldig sammanslutning som försummat att uppta försäkring är skyldig att betala en gottgörelse till Miljöförsäkringscentralen. Den motsvarar högst en tiodubbel genomsnittlig försäkringspremie.

Alla ersättningsärenden som förutsätts i lagen om miljöskadeförsäkring behandlas centraliserat av Miljöförsäkringscentralen.

Mer information fås från Miljöförsäkringscentralen och NTM-centralerna.