TEHO Plus - Effektivare vattenskydd inom lantbruket

Vattenskydd och förbättring av vattenkvaliteten är vårt gemensamma ansvar. Statsrådet gjorde ett principbeslut år 2006 där de ställde riktlinjer för vattenskydds politiken fram till år 2015. Viktigaste målet är minskningen av näringsbelastningen. Avsikten är att minska lantbrukets näringsbelastning med en tredjedel från den medeltaliga belastningen åren 2001-2005 fram till år 2015. EU:s vatten-ramdirektiv och vattenförvaltningens organiseringsakt kräver dessutom att yt- och grundvattnets tillstånd inte får bli sämre och att deras kvalificering borde vara åtminstone god.

Multifunktionel våtmark i Oripää (foto: Airi Kulmala)

TEHO-projektet

Kontinuitet, åtgärdernas effektivitet och mångsidighet och åtgärdernas korrekta riktande, är väsentligt vid förbättring av vattendragens tillstånd. I det av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet finansierade och av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, MTK-Satakunda och MTK-Egentliga Finland utförda TEHO-projektet utvecklas och utförs praktiska vattenskyddsåtgärder i samarbete med lantbruksproducenter från sydvästra Finland.

Fyra målområden

TEHO-projektets verksamhetsområde är sydvästra Finland, men verksamheten centreras till fyra områden. Aura ås och Eura ås avrinningsområden och dessutom sydöstra Satakunda och Vakka-Suomi. Till projektet önskas gårdar från olika produktionsinriktningar, -sätt och -tekniker, även hästgårdar är med.

Gamla och nya metoder I användning

Framtida vattenskyddsåtgärder borde vara effektiva både ur naturens och ur ekonomisk synpunkt. Gamla redan i bruktagna metoder förbättras, utvärderas och fokuseras på gårdsnivå. Nya metoder och idéer utvecklas och försöks i praktiken. Verksamhetens miljöinverkan och kostnadseffektivitet bedöms på gårds-, lokal- och regionalnivå.

Strandängen i Mietoinen (foto: Airi Kulmala)

Djurgårdarnas ökande storlek och samlade läge kräver effektivare metoder för förvarning, behandling och distribuering av gödsel. Dessutom borde åtgärder för att lindra erosionen understrykas då klimatförändringen kan förkorta tiden som marken är frusen och därmed öka avrinningen på vintern.

Åtgärderna för förbättringen av vattenskyddet är många, t.ex. räkning av näringsbalans, precisions odling eller mätning av markens kvävemängd på våren för att justera gödslingsmängden kan användas för att undvika överdriven gödsling och ekonomisera produktionen. Vissa växtarter kan användas för att minska fosforinnehållet på åkrarna med hög fosforklassificering. Focus läggs även på förbättring av markens struktur och vattenekonomi eftersom dessa fungerar som stomme till goda skördar och effektiv näringsanvändning.

Metoderna för att lindra erosionen består av bl.a. vintertida växttäcke, minskad jordbearbetning och väl omhändertagna; nog bevuxna skyddszoner längs vattendrag.

Flytgödsel kan behandlas kemiskt och mekaniskt för att skilja på kväve- och fosforrika komponenter. Olika spridningsmetoder, t.ex. spridning efter uppkomsten av växtentäcket, testas så att all gödsel kunde användas under växtsäsongen. Användningen av gödsel för bioenergiproduktion utvärderas också.

Eftersom åkern, i praktiken, trots allt inte är ett slutet system, borde multifunktionella våtmarker och andra avrinningsvattens behandlingsmetoder beaktas.

Gårdsspecifika metoder

Jordbrukarnas vetenskap och yrkeskunnighet är viktiga och dessa kommer att användas i projektet. Även lokala miljöomständigheter, gårdens resurser och rådande metoder beaktas. Målet är att finna gårdsspecifika, mest lämpade vattenskyddsåtgärder, i nära samarbete med jordbrukare och att utveckla en miljöskydds handbok för gårdens bruk.

Ändringar i utövade metoder syns fördröjt i vattenkvaliteten vilket gör det mer komplicerat att utvärdera miljöinverkan. För att övervaka inverkan på vattenkvaliteten etableras automatiska vattenkvalitetsmätare. Dessutom används modeller för att uppskatta metodernas effektivitet. Resultaten, slutsatserna och erfarenheten kommer att användas vid förberedelsen av den tredje jorbrukets miljöstöd programmet (2014 -).

Närmare upplysningar:

• Projektkordinator Airi Kulmala
• Planerare Kimmo Härjämäki
• Planerare Kaisa Riiko
• Planerare Anu Lillunen
• E-post: förnamn.efternamn@ely-keskus.fi