Hyppää sisältöön   RSS |  Sivukartta |  På svenska |  In English  
 

       Tarkennettu haku
 
 
Ympäristöministeriö | Suomen ympäristökeskus | Alueellista ympäristötietoa | www.ara.fi
« Edellinen taso
16.9.2011 (Päivitetty)
Finlands miljöcentral
Ota yhteyttä sivun vastuuhenkilöön
VERSIOT
Suomenkielinen versio
Englanninkielinen versio
Tulostusversio
Jaa
www.ymparisto.fi > Ympäristön tila > Pintavedet > Vesistöjen kuormitus
Sidans direktadress: www.miljo.fi/belastningivattnen
  
Vi förnyar vår webbtjänst under våren 2013.
Läs mer om förnyelsen

Belastningen på vattendrag

Allmänt

Mänsklig verksamhet försämrar yt- och grundvattnets tillstånd dels genom att orsaka olika slags ämnesflöden som är främmande för naturliga förhållanden och värmebelastning, dels genom att förändra vattenekosystemens och grundvattenförekomsternas struktur och hydrologi. Ämnesflöden (utsläpp) som inverkar menligt på vattenmiljöer indelas i suspenderade, syreförbrukande, eutrofierande, försurande och giftiga (toxiska) ämnen.

Det uppstår belastning som försämrar vattnens tillstånd till följd av åtskilliga slag av mänsklig verksamhet. Belastningen utgörs huvudsakligen av 1) dräneringsvatten från jordbruket, skogsbruket och torvutvinningen, 2) avloppsvatten från samhällena, industrin, djurproduktionen, 3) utsläpp från fiskodlingar och gles- och fritidsbebyggelse samt 4) dag- och dräneringsvatten från tätorter, gruvor och områden för avfallsbehandling. Även belastade vattendrags sediment, som är i dåligt skick, och förorenade landområden kan vara en källa till belastning på vattendrag. Nedfall från luften kan också påverka vattendragens tillstånd genom att orsaka försurning. Den naturliga urlakningen åter består av det ämnesflöde som på naturlig väg rinner ut i vattendragen.

Miljöskyddslagen förpliktar de mest betydande punktbelastarna att delta i uppföljningen av belastningen. Storleken på den diffusa belastningen är man däremot i allmänhet tvungen att uppskatta experimentellt, kalkylmässigt eller med hjälp av modeller.

Man har bäst lyckats reducera belastningen från industrin, samhällena och fiskodlingarna. Att minska belastningen från jord- och skogsbruket och glesbebyggelsen har däremot visat sig vara ett mycket svårare problem att lösa och förverkliga.

Riktlinjerna för vattenskyddet fram till år 2015

Statsrådet godkände i november 2006 riktlinjerna för vattenskyddet fram till år 2015. Syftet är att styra vattenskyddsåtgärderna och planeringen av vattenvården. Enligt principbeslutet är de huvudsakliga målen att

  • minska belastningen som ökar övergödningen
  • minska riskerna som förorsakas av skadliga ämnen
  • minska olägenheterna av vattenbyggande och vattenreglering
  • skydda grundvattnen
  • skydda den biologiska mångfalden i vattennaturen
  • restaurera vattendragen.

Speciell uppmärksamhet fästs på att utveckla åtgärder som syftar till att förbättra tillståndet i å- och älvvattnen.

Publikationer

 

 

 
 
 
På vår webbplats
Pressmeddelande
Publikation
Miljöns tillstånd
Miljövård
Fiskodling
Fiskodlingens vattenskydd (Sydvästra Finland)

 

© Copyright Valtion ympäristöhallinto  | Palvelukuvaus  | Jätä palautetta | Yhteystiedot