Materialeffektivitet
De miljöproblem som uppstår när naturresurser förbrukas har tillsammans med frågan om naturresursernas tillräcklighet lyft fram materialeffektiviteten som ett viktigt mål inom både företagen och den offentliga sektorn.
Materialeffektivitet innebär att man producerar mer varor med mindre resurser och därmed skonar miljön. Målsättningen är att förbruka så lite material, råvaror och energi som möjligt samtidigt som man försöker minska produktens eller tjänstens negativa miljöeffekter under hela dess livscykel.
Ju mindre materialsatsning som behövs för en produkt eller tjänst, desto mer produktivt används naturresurserna. Samtidigt spar man i allmänhet kostnader och ökar företagets konkurrenskraft.
Ett företag kan öka materialeffektiviteten hos sina produkter bland annat genom att
- välja råvaror och former för energi och transport som under sin livscykel förbrukar mindre mängder energi och material
- under produktionsprocessen utnyttja råvaror och energi på ett effektivare sätt
- minimera och effektivera transporter och emballering
- utveckla produkterna så att de ger mer nytta (längre livslängd, mångsidigare användning, enklare underhåll)
- utveckla system för återbruk av produkterna och deras olika beståndsdelar.
Genom att kontinuerligt följa ekoeffektiviteten och materialströmmarna i sin produktion kan ett företag lättare öka sin konkurrenskraft. Ekoeffektivitetstänkandet lämpar sig utmärkt för industrin i Finland, eftersom man här i landet har lagt stor vikt vid att energi och råvaror ska användas på ett effektivt sätt.
En genomgång av materialeffektiviteten ger inbesparningar
För att förbättra materialeffektiviteten inom företag, inom offentliga organisationer och i hemmen bildades en materialeffektivitetsenhet inom Motiva 2008. Enheten har i samarbete med företagen utvecklat ett verktyg för materialsyn.
Under synen går man systematiskt igenom materialanvändningen och -produktionen i ett företag och identifierar de moment där effektiviteten kan förbättras. Man beaktar livscykeltänkande, miljöeffekter och pågående förbättringsåtgärder. De syner som har gjorts tillsammans med några pilotföretag visar att det finns möjligheter till inbesparningar på 20–30 procent.
Livscykeltänkande hjälper oss att undvika risker
Livscykeltänkandet går ut på att man samlar information om miljöaspekter under en produkts livstid med syfte att undvika risker och få till stånd förbättringar. Systematiska livscykelanalyser (Life Cycle Assessment, LCA) har utvecklats för att man ska kunna utreda miljöskillnader mellan produkter.
Den officiella miljömärkningen grundar sig på en granskning av produkternas miljökonsekvenser. Livscykelanalyser används också som hjälp vid upphandling, i utvecklingen av industri och service, vid miljöbedömningar av investeringar, i information och marknadsföring.
|