Projektets verksamhet 1.4.2010 - 31.03.2012
Resultat av projektet
| |
|
 |
|
Bekämpningsgruppen uppskattar mängden
bekämpningsarbete i Mannanjärvi i Masku
|
| |
Projektet "Främmande arter under kontroll med hjälp av fadderverksamhet i Sydvästra Finland" avslutades i mars 2012. Projektet fortsatte år 2009 med den påbörjade verksamheten mot skadliga främmande arter. Projektets huvudsyfte var att hitta s.k. ”faddrar” till förekomstplatser med främmande arter, ge nödvändig kunskap för att identifiera skadliga växter samt ge kunskap om bekämpnings- och uppföljningsmetoder. Som målgrupp i projektet var kommuner, invånar- och byföreningar samt olika samfund och skolor.
Under verksamhetsperioden (2010-2012) ökade projektet invånares miljömedvetenhet gällande främmande växtarter. Projektet har haft positiva effekter för bevarandet av kulturmiljöer, bevarandet eller även förbättrandet av områdens rekreationsvärde, och för människans hälsa. En ny ”fadder-verksamhetsmodell” som projektet lanserade, har ökat miljömedvetenheten och bundit olika aktörer till att skydda naturens mångfald. Projektet och främmande arter har blivit mer känt med hjälp av bra informering, biblioteksutställningar och genom att projektet deltagit i olika evenemang. Under projektet gjordes också undervisnings DVD, som kan lånas ut på bibliotek i Egentliga Finland och Satakunta. Kortare klipp av samma DVD hittas också på YouTube.
Många kan redan identifiera jätteloka och vet om dess nackdelar. Jättebalsamin har många också lärt sig att identifiera men på grund av att den inte är giftig, har man svårt att inse att den ändå är skadlig för naturens mångfald, såsom vresrosen. Ett stort antal förekomster av främmande arter, som behöver bekämpning
I slutet av verksamhetsperioden hade 291 st. förekomster av jätteloka, 415 st. jättebalsamin- och 69 st. vresrosförekomster kommit till kännedom i Satakunta. Motsvarande siffror i Egentliga Finland var 300 jätteloka-, 143 jättebalsamin- och 27 vresrosförekomster. På internetsidan (lounaispaikka.fi) hittar man en karta som visar förekomstplatserna och vad deras storleksklasser är.
Bekämpningen utfördes med hjälp av projektets två egna bekämpningsgrupper och entreprenörer, med betoning på förekomster av jätteloka. I Åbo och i dess närkommuner utfördes bekämpning i samarbete med Åbo stads miljövårdsbyrå och med de som utför sin samhällstjänst.
Under sommaren 2010 bekämpades 177 st. förekomster av jätteloka i Satakunta och 146 st. i Egentliga Finland. På sommaren 2011 bekämpades i sin tur 136 st. förekomster i Satakunta och 173 st. i Egentliga Finland. De flesta förekomster kontrollerades och bekämpningsåtgärder upprepades två eller till och med tre gånger under sommaren. På olika håll i Sydvästra Finland rensades jättebalsamin- och vresrosförekomster med hjälp av talkoarbeten.
|
 |
|
På landsbygden kan man påträffa väldigt stora jättelokabestånd som kräver mycket resurser för bekämpningen.
|
Efter två eller tre år börjar situationen redan se mycket bättre ut på små, och också på vissa större bestånd av jätteloka. Å ena sidan har beståndet i vissa fall krympts till exempel från 200 kvadratmeter till några kvadratmeter. På en del små bestånd å andra sidan, kunde man inte se några individer av jätteloka i slutet av sommaren 2011. Speciellt svåra bestånd har visat sig vara de jätteloka- och jättebalsaminbestånd som är belägna vid vattendrag. De är till exempel stora bestånd av jätteloka vid Vähäjokis stränder i Åbo och vid Loimijokis stränder i Alastaro och Loimaa, samt jättebalsaminbestånd vid stränder av Kokemäenjoki, Piikkiönjoki och Mynämäenjoki.
Bestånd vid åar är typiskt väldigt stora, flera hundra eller till och med tusentals kvadratmeter stora, vilka kräver mycket arbetsresurser. Svåra omständigheter i terrängen, såsom branta backar och mjuka marker gör det svårt att komma till områden och arbeta på dessa ställen. Dessutom är utföring av kemisk bekämpning förbjudet vid vattendrag. Då kan man endast gräva upp växter eller klippa av blomställningar, vilket mångdubblar arbetskraftsbehovet. På bestånd vid vattendrag kan man se resultat av bekämpningen som utförts i två år; För att arbetet inte skulle vara onödigt och för att bli av med hela beståndet, måste bekämpningen fortsättas i flera år. Valet av bekämpningsåtgärder
| |
|
 |
|
Bekämpningsgruppen besprutar jätte-
lokabestånd i en krävande terräng.
|
| |
Vid bekämpningen användes olika sätt för att förstöra skadliga främmande växtarter. På stora bestånd fick man de bästa resultaten genom att kombinera olika bekämpningsmetoder; kemisk bekämpning i början av sommaren och senare på sommaren vid granskningen antingen uppgrävning av enstaka växter eller vid behov en ny kemisk behandling. På små bestånd fick man bra resultat bara genom att hugga av rötter och att gräva upp växten. Nära vattendrag och på grundvattenområden täcker man över beståndet som bekämpningsmetod.
Fast det skulle se ut som beståndet har försvunnit under sommaren, är det bra att man kontrollerar stället också i framtiden, eftersom frön av jätteloka bevarar sin livskraft till och med i 8 år.
|
 |
|
|
|
Slåtter av jättelokor i Huittinen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
 |
|
 |
|
|
|
|
|
Jättelokabestånd som blivit täckt vid
ån sommaren 2011
|
|
Jättelokabestånd som varit täckt i två
år: jättelokor finns inte, endast små
plantor av tistlar hittas under plasten.
|
|
|
Faddrar
I hela Västra Finland fick man 95 faddrar för förekomster av jätteloka. Ofta kom faddrarna med till terrängen för att följa med hur bekämpningsgruppen eller entreprenören utförde bekämpningen. På detta vis lärde faddrarna sig rätta bekämpningsmetoder och identifiering av arten i olika växtstadier. Faddrarna har också fått bekämpningsanvisningar och uppföljningsblanketter, för svåra bestånd också bekämpningsmedel ifall beståndet kräver effektivt kemisk bekämpning i fortsättningen. Åtminstone 15 aktörer fick man som faddrar till jättebalsamin- och vresrosförekomster i hela Västra Finland.
|
 |
|
Jättebalsamintalko i Reposaari, Björneborg.
|
Under projektet insågs att det var lättare att bli fadder ifall beståndet var belägen på personens egen fastighet. Det var svårt att hitta faddrar till större bestånd eftersom föreningars resurser ofta är begränsade, vilket försvårar arrangemang och förverkligandet av talkon. I sådana här fall är det önskvärt, att föreningarna kunde samarbeta för att bekämpa bestånden även i framtiden.
Om du vill bli ”fadder” till en jättebalsaminförekomst i din närmiljö, kontakta gärna:
Leena Lehtomaa, ELY-centralen i Egentliga Finland,
tel. +358 400 866 279, e-post: : förnamn.efternamn (at) ely-keskus.fi Bekämpningsarbeten kräver kontinuitet
Att bekämpa mot främmande växtarter kan-, beroende på förekomsten, vara utmanande-, och kräver ofta arbete under flera år. Synliga resultat kan man ändå åstadkomma då bekämpningen utförs regelbundet. Både privata personer och olika föreningar uppmuntras till bekämpningsarbeten och till att ordna bekämpningstalkon i framtiden.
Bestånd, där projektets egna "bekämpningsgrupper" utförde arbeten, behöver fortfarande uppföljning och bekämpning för att växterna inte sprids i omgivningen på nytt, och för att man helt kan bli av med beståndet. Speciell uppmärksamhet kräver de bestånd som ligger längs åstränder.
I slutet av verksamhetsperioden kontaktades och delades ut information och kartor av förekomstplatser till Sydvästra Finlands kommuner och till olika föreningar, för att få med så många aktörer som möjligt, för att vidta bekämpningsarbeten på sina verksamhetsområden även i framtiden. Informationen innehåller endast de förekomster som kommit till projektets kännedom under verksamhetsperioden. Det kan alltså finnas flera bestånd som behöver bekämpning, i Satakunta och i Egentliga Finland. Det rekommenderas att invånare skulle observera och ta itu med bekämpningsarbeten i sin närmiljö, också utanför sina egna fastigheter, om möjligt.
I fortsättningen hittar man bekämpningsanvisningar och annan tilläggsinformation av ämnet på projektets och Finlands miljöcentrals hemsida. Bekämpningsanvisningar och artbroschyrer på Internetsidor kan skrivas ut kostnadsfritt. Kommuner och föreningar kan också gärna ladda ner och spara dem på sina hemsidor. I framtiden kan man meddela om nya förekomster till myndigheter på kommunernas miljöbyråer och parkavdelningar. De ger också anvisningar och råd till bekämpningen vid behov. Kontroll av främmande arter genom samarbete
Projektet har gjort samarbete med flera olika aktörer: myndigheter i kommuner, läroanstalter, invånar- och byföreningar, naturskydds- och Martha-föreningar, 4H-klubbar, MTK och andra lokala föreningar samt privata markägare.
Vid insamling av växtavfall har projektet gjort samarbete med avfallshanteringsbolag Veikko Lehti Oy i Satakunta och Ekokem Oy Ab (i Riihimäki), samt med Turun Seudun Jätehuolto Oy (TSJ) i Egentliga Finland. Veikko Lehti Oy har lovat att ta gratis emot avfall av främmande växtarter från privata personer, åtminstone under sommaren 2012. Också TSJ fortsätter mottagning av växtavfall i juli och augusti 2012.
Projektet tackar alla samarbetspartners för de gångna åren och önskar alla ett framgångsrikt bekämpningsarbete med främmande växtarter i framtiden!
Ytterligare upplysningar
Projektkoordinatorerna
Egentliga Finland:
Natalia Räikkönen, tel. 040 7699 043
Satakunta:
Johanna Vattulainen, tel. 050 433 9906
e-mail: förnamn.efternamn@ely-keskus.fi
|