Grundvatten

	© Risto P. Mäkinen

Grundvatten är det vatten som fyller håligheterna i marken och berggrunden. Grundvatten uppstår då regn- och ytvatten filtreras genom jordlager eller strömmar in i sprickor i berggrunden. Grundvattenlagren fylls av smältvatten på våren och av regnen på hösten.

Mängden grundvatten

I Finland har vi grundvatten så gott som på alla områden. Rikligast är uppkomsten av grundvatten på områden där marken består av grus- och sandformationer som väl släpper igenom vatten. Grundvattennivåns, dvs. grundvattnets övre ytas, avstånd från markytan varierar från en till över trettio meter men är i allmänhet på ca 2–5 meters djup.

Förändringar i grundvattennivån avspeglar förändringarna i mängden grundvatten. Mängden grundvatten kan minska till följd av t.ex. torka, riklig användning av grundvattnet och kraftig bearbetning av marken.

Användningen av grundvatten

I Finland används rikligt med grundvatten som hushållsvatten och som råvattenkälla i vattenverk, eftersom det är av bättre kvalitet och mer skyddat från förorening än ytvatten. Grundvatten kan i allmänhet användas som sådant utan vidare behandlingar.

Det hushållsvatten som vattenverken distribuerar består till ca 65 % av grundvatten. I denna andel ingår också konstgjort grundvatten, som man tillverkar genom att leda ytvatten till marken på grundvattenområden.

Hoten mot grundvattnet

I Finland begränsar sig föroreningen av grundvatten i allmänhet till små arealer, för största delen av våra grundvattensförekomster är små. Risken för förorening är störst på sand- och grusjordar, som släpper igenom förutom vatten också föroreningar.

Förorening i större skala kan uppkomma till följd av bl.a. halkbekämpning, bränsledistribution, jordbruk och kemikalieolyckor. Konsekvenserna av olyckor kan sig tillkänna i grundvattnet först efter flera årtionden.

Grundvattnet kan vara av dålig kvalitet också på grund av jordlagrens och berggrundens beskaffenhet. På vissa områden förekommer det skadliga mängder järn och mangan i grundvattnet. I bergbrunnar kan dessutom arsen-, fluorid- och radonhalterna vara för höga.

Grundvattnet kan också drabbas av försurning. Detta sker på samma områden där sjöarna är försurade. Försurningen av grundvatten sker vanligtvis med fördröjning, för det tar tid innan de försurande ämnena når det djupt belägna grundvattnet. Skadliga tungmetaller från marken löser sig i surt grundvatten.