Gå in i texten   RSS |  Sidkarta |  Suomeksi |  In English  
 

       Avancerad sökning
 
 
Miljöministeriet | Finlands miljöcentral | Regional miljöinformation | www.ara.fi
Aktuellt
Jag och miljön
Företag och sammanslutningar
Miljöns tillstånd
Klimatförändring
Ozonuttunning
Eutrofiering
Försurning
Kemisk förorening av miljön
Avfall
Buller och skakning
Valosaaste
Luften
Östersjön
Ytvattnen
Berggrunden och jordmånen
Naturens mångfald
Den byggda miljön
Miljöindikatorer
Miljöns tillstånd 2008
Miljövård
Naturvård
Boende
Markanvändning och byggande
Utnyttjande av vattenresurser
Forskning
Internationella frågor
Lagstiftning
Tillståndsfrågor
Tjänster och produkter
Elektronisk ärendehantering
www.miljo.fi > Miljöns tillstånd > Grundvatten
  
Vi förnyar vår webbtjänst under våren 2013.
Läs mer om förnyelsen

Grundvatten

 
 

© Risto P. Mäkinen

Grundvatten är det vatten som fyller håligheterna i marken och berggrunden. Grundvatten uppstår då regn- och ytvatten filtreras genom jordlager eller strömmar in i sprickor i berggrunden. Grundvattenlagren fylls av smältvatten på våren och av regnen på hösten.

Mängden grundvatten

I Finland har vi grundvatten så gott som på alla områden. Rikligast är uppkomsten av grundvatten på områden där marken består av grus- och sandformationer som väl släpper igenom vatten. Grundvattennivåns, dvs. grundvattnets övre ytas, avstånd från markytan varierar från en till över trettio meter men är i allmänhet på ca 2–5 meters djup.

Förändringar i grundvattennivån avspeglar förändringarna i mängden grundvatten. Mängden grundvatten kan minska till följd av t.ex. torka, riklig användning av grundvattnet och kraftig bearbetning av marken.

Användningen av grundvatten

I Finland används rikligt med grundvatten som hushållsvatten och som råvattenkälla i vattenverk, eftersom det är av bättre kvalitet och mer skyddat från förorening än ytvatten. Grundvatten kan i allmänhet användas som sådant utan vidare behandlingar.

Det hushållsvatten som vattenverken distribuerar består till ca 65 % av grundvatten. I denna andel ingår också konstgjort grundvatten, som man tillverkar genom att leda ytvatten till marken på grundvattenområden.

Hoten mot grundvattnet

I Finland begränsar sig föroreningen av grundvatten i allmänhet till små arealer, för största delen av våra grundvattensförekomster är små. Risken för förorening är störst på sand- och grusjordar, som släpper igenom förutom vatten också föroreningar.

Förorening i större skala kan uppkomma till följd av bl.a. halkbekämpning, bränsledistribution, jordbruk och kemikalieolyckor. Konsekvenserna av olyckor kan sig tillkänna i grundvattnet först efter flera årtionden.

Grundvattnet kan vara av dålig kvalitet också på grund av jordlagrens och berggrundens beskaffenhet. På vissa områden förekommer det skadliga mängder järn och mangan i grundvattnet. I bergbrunnar kan dessutom arsen-, fluorid- och radonhalterna vara för höga.

Grundvattnet kan också drabbas av försurning. Detta sker på samma områden där sjöarna är försurade. Försurningen av grundvatten sker vanligtvis med fördröjning, för det tar tid innan de försurande ämnena når det djupt belägna grundvattnet. Skadliga tungmetaller från marken löser sig i surt grundvatten.

26.6.2012 (Uppdaterad)
Finlands miljöcentral
Kontakta den sidansvarige
Versioner
Engelsk version
Finsk version
Skriv ut
 
 
Tillstånd
Belastning
 
 
På vår webbplats
Miljöns tillstånd
Utnyttjande av vattenresurser
Miljövård
Lagstifning
Publikationer
Pressmeddelande
 
På andra webbplateser
Geologiska forskningscentralen
© Copyright Statens miljöförvaltning  | Om vår webbtjänst  | Ge respons | Kontaktinformation