Planerna för de obligatoriska kontrollerna av vattendragen

I kontrollplanerna fastställs observationsplatsernas antal och läge, kontrolltidpunkterna samt analyserna som skall utföras av proverna. På omfattande områden för samordnad kontroll finns tiotals observationsplatser, medan t.ex. kontrollen i en liten tätort kan omfatta endast en observationsplats ovan- respektive nedanför avloppet. Beroende på program tas vattenproverna 2–12 gånger per år och koncentreras till de mest kritiska perioderna, såsom senvintern och högsommaren. Av vattenproverna analyseras ett tjugotal olika kvalitetsstorheter i laboratorium. Utöver de kemiska egenskaperna kontrolleras vattnets hygieniska kvalitet. 

Vattendragens biologiska egenskaper kontrolleras t.ex. med hjälp av utredningar om bottendjur, växtplankton eller vattenväxtlighet. Avloppsvattnets giftiga egenskaper kan kontrolleras t.ex. med hjälp av analyser av skadliga ämnen i fisk eller andra vattenorganismer. Dessutom kan man reda ut förändringar t.ex. i fiskarnas livsfunktioner och reproduktion som beror på skadliga ämnen. Olika kontrollprogram kan innehålla mycket varierande biologiska variabler, eftersom man försöker välja en sådan kontrollvariabel som bäst beskriver områdets problem. Exempelvis i programmen för stora skogsindustrianläggningar används vanligen bottendjurs-, perifyton- (analys som beskriver slembildningen), sediment- och växtplanktonutredningar.

Planeringen av vattenvården som baserar sig på EU:s ramdirektiv för vattenpolitiken förser också den obligatoriska kontrollen av ytvattnen med nya infallsvinklar. Ytvattnens ekologiska och kemiska status ska klassificeras, vilket betyder effektivare kontroll av biologiska aspekter och skadliga ämnen. Även kontrollmetoderna skall förenhetligas för att bättre motsvara de metoder som används i miljöförvaltningens uppföljningar.