Jordbruket

© Jari Aalto

Jordbruket har många direkta konsekvenser för vår miljö. De synligaste effekterna gäller landskapet och naturens mångfald. I synnerhet verkningarna på landskapet upplever vi ofta som positiva, men jordbruket belastar också miljön på många sätt. Särskilt gäller detta sjöarna och vattendragen.

Diffus belastning och andra miljöeffekter

Jordbruket är i dag den största enskilda sektor som står för närsaltsbelastning av vattensystemet. Det är en följd av att industrins och samhällets avloppsrening har blivit effektivare; därigenom har deras andel av den totala belastningen på sjöar och vattendrag minskat.

Odlingen och husdjurens spillning avger till luften gasformiga föreningar som bidrar till klimatförändringen och ger upphov till övergödning och försurning av vattensystemet. Olägenheterna i form av lukter i samband med husdjursproduktionen minskar trivseln. Inom jordbruket uppstår också ofarligt avfall – bland annat plast och förpackningar, metallskrot och däck från arbetsmaskiner - samt farligt avfall såsom spillolja, batterier, överblivna bekämpningsmedel och läkemedel för behandling av djur.

Mindre miljöeffekter

Det finns olika sätt att minska jordbrukets skadliga miljöeffekter. De två effektivaste hjälpmedlen är nitratförordningen (931/2000), som reglerar kvävegödslingen, och miljöstödssystemet för jordbruket, delvis finansierat av EU. Miljöstödssystemet syftar till att minska miljöbelastningen som jordbruket orsakar och sörja för den naturliga mångfalden och landskapsvården.

Miljöskyddslagen (86/2000) och miljöskyddsförordningen (169/2000) innehåller även föreskrifter i samband med miljötillstånden för husdjursskötsel. De är mycket viktiga för miljövården inom jordbruket. Genom att välja lämpliga odlingsmetoder – bl.a. för gödsling, jordbearbetning och användning av bekämpningsmedel – kan en odlare påverka bland annat urlakningen av närsalter och omfattningen av den kemiska belastning som drabbar miljön.

Projekt som medför betydande miljökonsekvenser skall i dag gå igenom en miljökonsekvensbedömning (MKB). I MKB-förordningen (268/1999) bestäms bl.a. när MKB-förfarandet skall tillämpas på djurhushållning.