Klimatförändring
Behärskandet av klimatförändringen och anpassningen till den är stora utmaningar. Det behövs åtgärder inom produktionen och användningen av energi samt inom trafiklösningarna och samhällsplaneringen.Eftersom koldioxidutsläppen från trafiken är betydande, genomförs trafiksystemplanerna på landskaps- och regionnivå så att särskilt kollektivtrafiken gynnas. Landskapen behöver också regionala strategier för anpassningen till klimatförändringen. Förändringen framskrider
Trots de regionala åtgärderna är klimatförändringen en process som går vidare och dess verkningar bör analyseras och beaktas inom planeringen och beredskapen.
Islossningen ger en konkret bild av hur klimatet blir varmare. Snö- och istäcket minskar och de extrema väderfenomenen, såsom störtregn och torrperioder tilltar. De tilltagande regnen ökar översvämningarna och erosionen, varvid näringsämnen allt mer urlakas i i vattendragen. Näringsämnena och de varmare vädren får igen till stånd ökad mängd algblomning i ytvattnen. Klimatförändringen kommer att ha betydande konsekvenser också för floran och faunan. Klimatförändringen kan också medföra positiva effekter. Då regnen ökar tilltar produktionen av vattenkraft.
Islossningsdagen på våren för Pyhäjärvi i Säkylä 1958-2010
|
 |
|
Källa: Miljöförvaltningen (HYDRO-menyn)
|
Utsläppen från vägtrafiken
Vägtrafiken producerar i synnerhet utsläpp av koldioxid. Koldioxiden är den mest betydande av de växthusgaser som människan producerar. Vägtrafikens andel av de inhemska utsläppen av koldioxid är cirka 25 % i Egentliga Finland och cirka 20 % i Satakunta. Industrins koldioxidutsläpp är stora i Satakunta (50 %) beroende på stenkolskraftverken och en industri som utnyttjar mycket energi.
Trafikvolymerna har ökat i jämn takt även under det senaste decenniet. Utvecklingen för utsläppen följer utvecklingen för trafikvolymen. Då bilparken har förnyats, har de andra utsläppen minskat betydligt. Samtidigt som personbilarnas specifika förbrukning har minskat, har människorna skaffat sig allt större bilar. På så sätt har inte de koldioxidutsläpp som bilparken medför minskat i betydande mån, trots att tekniken har blivit bättre. Då pendlingsområdena också har utvidgats och handeln och tjänsterna koncentreras till stora enheter, ökas trafikmängderna ytterligare. Utsläppen från industrin och energiproduktionen
De mest betydande koldioxidkällorna i Egentliga Finland utgörs av samproduktionen av fjärrvärme och elektricitet vid stenkolskraftverk, av oljeraffinaderiet och cementfabriken. Deras utsläpp har på grund av den jämna produktionen knappast alls förändrats.
I Satakunta finns det betydande stenkolskondenskraftverk som producerar elektricitet. På grund härav är koldioxidutsläppen från regionens industri och energiproduktion större och de varierar allt efter behovet av elektricitet på riksnivå, prisutvecklingen för elektricitet och tillgången på annan elproduktion, i synnerhet elektricitet som producerats med vattenkraft.
Utvecklingen av industrins och energiproduktionens koldioxidutsläpp i Egentliga Finland landskapsvis 1995-2009 |
|
Källa: ELY-centralen i Egentliga Finland
|
Hur minska utsläppen?
Utsläppen av koldioxid kan minskas genom att man främjar produktionen av förnybara energikällor, speciellt bioenergi och vindkraft samt genom att minska användningen av fossila bränslen, i synnerhet stenkol och olja inom produktionen av elektricitet och värme. Även användningen av naturgas i stället för stenkol och olja minskar utsläppen av koldioxid. De som använder elenergi kan påverka utsläppen genom att använda elektricitet som producerats med förnybara bränslen.
Mängden av trafik kan påverkas genom att samhällsstrukturen konsolideras. Då bostadsområdena, servicen och arbetsplatserna är nära varandra, minskar behovet av trafik. Ett viktigt medel för att minska trafiken är också att förbättra verksamhetsbetingelserna för kollektivtrafiken och den lätta trafiken.
|