Jordmån och berggrund

	Foto: Tero Taponen

Typiska för berggrunden i Nyland är migmatiterna, dvs. blandbergarter som består av olika, delvis sammansmälta komponenter. I norra delen av Nyland finns ett rätt vidsträckt område med gabbro som till och med går att urskilja i landskapsvyn. I östra Nyland är den typiska bergarten rapakivigraniten. Kalksten förekommer i hela Nyland, särskilt i skifferområdena. Nylands landskapssten är hornblände.

De vanligaste jordarterna är morän och lera. Nyland är rika på berg, åsar och moränformationer som är värdefulla även från naturskyddets och landskapsvårdens synvinkel. Det geologiska särdrag som även internationellt är mest betydelsefullt är Salpausselkäryggarna; samtliga dessa åsformationer finns i de mellersta och östra delarna av miljöcentralens verksamhetsområde.

Markskiktet och berggrunden formar landskapsbilden på ett avgörande sätt. Typiska för naturen i vårt ansvarsområde är de släta rundhällarna i skärgården och vid kusten, de vidsträckta, öppna leråkrarna, de skogskantade kala bergen, hällmarksskogarna och de böljande åsarna där jordmånen har bildat en bra grund för bosättning och vägar och ett utmärkt växtunderlag för skogar.

Tillgången på naturresurser i jordmånen och berggrunden har varit central för utvecklingen av området. Lera har använts inom tegelindustrin. Stenmaterialet i Salpausselkäryggarna och åsarna har varit livsviktigt för bl.a. byggandet, betongindustrin och stenmaterialförsörjningen inom väghållningen. Åsmaterialet är dock en tillgång som håller på att ta slut, och den viktigaste råvaran som ersätter detta är stenmaterial ur berggrunden, som i nuläget utgör cirka 50-60 procent av det stenmaterial som hämtas i området.

I Nyland har den täta bebyggelsen, den livliga trafiken och den omfattande, mångsidiga industrin satt sina spår i markskiktet. Det finns cirka 3 700 platser där jordmånen kan ha blivit förorenad med skadliga ämnen, eller områden som har undersökts eller saneras. Ett oroande faktum är att den största delen av de förorenade markområdena ligger i grundvattenområden.