Flöden och översvämningar
| |
|
 |
|
Foto: Tero Taponen
|
| |
Landskapet Nyland är känsligt för översvämningar, eftersom det i vattendragen finns få sjöbassänger och liten reglering, som har utjämnande verkan på översvämningar. Översvämningar leder regelbundet till skador på åkrar och byggnader i översvämningskänsliga områden. Särskilt översvämningar under sommaren kan orsaka stora skador på odlingarna. Översvämningar kan leda till undantagsarrangemang även i trafiken, då vatten blockerar trafiklederna.
Den senaste översvämningen som orsakade större skador inträffade sommaren 2004, då omfattande nederbörd i form av regn höjde vattenståndet betydligt i hela Nyland. Det är ändå ovanligt med egentliga storöversvämningar. Den senaste egentliga storöversvämningen ägde rum 1996, och orsakades av en vinter med rikliga snömängder och en sen tidpunkt för snösmältning. Då var översvämningsområdets omfattning exempelvis vid vattendragen som hör till Vanda å upp till1860 hektar. Översvämningar under olika årstider
Översvämningar förekommer vanligen på våren, då vattenavrinningarna från vattendragen ökar i och med att snön smälter. Översvämningens storlek och stighastighet beror på snömängd, temperatur samt eventuella samtidiga regn. Om vattenavrinningen ökar snabbt innan isen smält, kan isblock som sätts i rörelse orsaka isdammar. Tidpunkten och storleken för översvämningar under våren kan förutspås bl.a. med hjälp av en vattendragsmodell som utgår från observationer, snöns vattenvärde och väderprognoser.
Under sommaren är flodfårornas vattenledningsförmåga svagare på grund av rik växtlighet, och vattenståndet stiger lätt mer än med motsvarande avrinning under våren. Vid månadsskiftet juli-augusti 2004 var vattnet i flodfårorna ställvis till och med 2-3 meter högre än normalt sommartid. Under sommaren är skadorna som översvämningar orsakar betydligt större för rekreationsbruk av vattendrag och odlingar än under våren. En översvämning som orsakas av kraftigt regn stiger även fort, och är svår att förutspå.
Även under översvämningar på hösten kan vattenståndet stiga särskilt högt på grund av vattenväxtlighet som blivit kvar i flodfåran. Sent under hösten då temperaturerna är låga kan det under omfattande avrinning bildas kravis, om vattenytan inte har hunnit bilda ett isolerande istäcke och det snabbt strömmande vattnets temperatur sjunker under noll grader. Kravisproppar bildas vanligtvis bl.a. i forsar eller brokonstruktioner, där de kan orsaka betydande lokala översvämningar. ELY-centralen som aktör
ELY-centralen i Nyland främjar översvämningsskydd för vattendrag i samarbete med olika instanser, förverkligar i mån av möjlighet förebyggande åtgärder för att hindra översvämningar och verkar i akuta situationer bl.a. som informatör och expert. Översvämningsrisker förebyggs och minskas genom att styra kommunernas markanvändning med hjälp av kartor över översvämningsrisker och rekommendationer om lägsta bygghöjder i närheten av vattendrag. Dessutom bidrar man med experthjälp vid olika slags vattenprojekt och byggåtgärder på avrinningsområden samt övervakar vattenbyggande. Minskade översvämningsrisker och översvämningsskydd
Man försöker förhindra byggande i översvämningskänsliga områden. På grund av vattenståndsväxlingarna bör risken för översvämning vid strandbyggen alltid tas i beaktande. Översvämningsskador på det redan existerande byggnadsbeståndet kan minskas genom insatser som planeras på förhand och sätts in när översvämningen är ett faktum, så som exempelvis att uppföra vallar och tillfälliga barriärer mot vattenmassorna samt vid behov lösa upp och spränga isdammar och kravisproppar. Det lönar sig även för fastighetsägare att förbereda sig med lokalt skydd mot översvämningar på eget bevåg.
Även genom översvämningsskyddsprojekt (bl.a. rensning av älvar och åar), invallning av stränder samt reglering av vattendragen har skadorna vid översvämningar minskats. Nuförtiden går man in för att hindra vattnet från att alltför snabbt rinna till det nedre loppet. Detta görs genom att man förutspår avrinningsområden och håller vattnet inom sådana områden där det stigande flödet inte ger upphov till större skada. I tättbebyggda och asfalterade områden flödar vattnet ändå snabbare in i flodfårorna, och dagvatten kan orsaka extremt kraftiga flöden. De skador som orsakas av dagvatten kan minskas till exempel genom att man leder regnvattnet så att det infiltreras i marken eller bygger särskilda utjämningsbassänger för att reglera flödena. Planering av hantering av översvämningsrisker
Översvämningsdirektivet (2007/60/EG) trädde i kraft 2007 i syfte att skapa en grund för bedömning och hantering av översvämningsrisker. De åtgärder som avses i översvämningsdirektivet vidtas i Finland enligt lagen om hantering av översvämningsrisker (620/2010) och förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Syftet med lagstiftningen som styr hanteringen av översvämningsrisker är att minska översvämningsriskerna, samt förebygga och minska skador förorsakade av översvämningar. För områden med betydande översvämningsrisk görs kartor upp över översvämningsfara och översvämningsrisker före 2013, och hanteringsplaner för översvämningsrisker före 2015. Genom att klicka på länkarna i spalten till höger på sidan hittar du mer information om hantering av översvämningsrisker i Nyland. (Planering av hantering av översvämningsrisker) Lägsta rekommenderade bygghöjder
Vid byggande i närheten av vattendrag bör översvämningsrisken alltid tas i beaktande. ELY-centralen i Nyland kan vid behov besluta om en rekommenderad höjdnivå för en byggplats eller ett byggområde, om denna överskrids måste översvämningsrisken beaktas med tillräckligt stor säkerhet. Rekommendationer för bygghöjd har fastställts för sjö- och flodsstränder i anslutning till olika vattendrag.
|