Vanliga frågor om allemansrätten

Svar av: miljörådet Pekka Tuunanen, miljöministeriet

På den här sidan förklaras några grundläggande fakta om allemansrätten. Miljöministeriet kan inte ta ställning i enskilda fall.

Grupperingen av svar:

Svampar, bär, samlande

Får jag plocka bär var som helst?

Du får plocka bär i områden där du får röra dig. Bär och svampar är inte markägarens egendom och markägaren kan därför inte till exempel åtala en bärplockare för stöld eller skadegörelse.

Även kommersiell bärplockning av en större eller mindre grupp omfattas av allemansrätten (strafflagen 28 kap. 14 §). Allemansrätten påverkas inte av att verksamheten är kommersiell. I naturskyddsområden kan det finnas begränsningar i fråga om bär- och svampplockning.

Får jag plocka bär i närheten av hus?

I vissa fall kan det vara oklart var man får plocka bär. Landsbygden: självklart inte på gårdsplanen, men vad är ett rimligt avstånd från till exempel bostadshuset? Stadsbebyggelse, små tomter: får jag plocka bär i närheten av ett hus eller finns det något ”skyddsavstånd”?

Hemfridsskyddet gäller endast området som är i besittning. Gårdsplaner har ingen ”skyddszon” som sträcker sig utanför området som är i besittning. Gårdsplanen omfattar vanligtvis endast området som finns i bostadens omedelbara närhet och den bör kunna identifieras som ett område med ett särskilt användningsändamål. Plantbestånd och vildhallonbuskar är inte kännetecknande för en gårdsplan. Det finns ingen meterdefinition av den privata skyddszonen, utan den beror på terrängförhållandena.

Får jag plocka bär på fridlysta områden?

Ja, om inte bärplockning är uttryckligen förbjudet genom fridslysningsbestämmelser. Begränsningarna för rekreationsanvändning av ett fridlyst område beror alltid på varför området är fridlyst – till exempel för att man vill skydda en särskild växt- eller djurart. Om det finns några förbud informerar man alltid om detta med skyltar i området. Jag känner inte till några fall där bärplockning är uttryckligen förbjudet. Däremot finns det fridlysta områden där du inte får vistas över huvud taget. I Finland finns det dock förhållandevis få sådana områden.

Gäller allemansrätten arrangerad bärplockning som utförs av utlänningar?

Hur kan allemansrätten tillämpas på bärplockare från utlandet som bärföretagen tar till Finland i stora skaror och guidar till de bästa bärmarkerna med kartor? I till exempel Kajanaland har dessa bärmarker i åratal hjälpt pensionärer att dryga ut sina låga pension.

Allemansrätten ger tillåtelse att samla naturprodukter oavsett syfte och nationalitet. På utländska bärplockare tillämpas alltså samma regler som på finländare. Utlänningar omfattas också av allemansrätten och får plocka bär och svamp. De utländska plockarna är viktiga eftersom en stor del av bär- och svampskörden annars skulle lämnas kvar i skogen. Frågor om utländska bärplockare har utretts av inrikesministeriets arbetsgrupp (inrikesministeriets publikationer 14/2007). Arbetsgruppen kom fram till att man bör öka informationen så att alla parter känner till kraven för näringsverksamhet. Man ansåg inte att det fanns anledning att ingripa i allemansrätten.

Får jag plocka kvistar från fällda träd? Är det tillåtet att ta material till bastukvastar? Får jag bryta av videknoppar utan markägarens tillstånd? Får jag plocka rönnbär?

Enligt 14 § i strafflagen får du inte bryta av kvistar från växande träd eller från färska kullfallna träd utan markägarens tillstånd. Du får heller inte ta kvistar, rötter, näver, bark, löv, bast eller kåda från träd och inte plocka ollon, kottar eller nötter från dem. Du får inte samla hyggesrester utan lov. Ris och kottar som har fallit till marken får du däremot ta.

Ett undantag från det tidigare nämnda förbudet är vilda bär, som du får plocka från träd. Grundprincipen är att trädet inte tar skada av att du plockar de vilda bären och att bären i allmänhet inte har någon ekonomisk betydelse för trädets ägare.

För att samla in gröna färska kvistar krävs markägarens tillstånd. Man får ofta tillstånd till insamling på hyggen och kring kraftledningar.

Får jag plocka tickor?

Tickor är vilda svampar och omfattas därför av allemansrätten. En ticka är en svamp och du kan plocka den utan att skada trädet.

Du får inte ta kvistar eller kottar från träd, men eftersom tickan botaniskt sett inte är en del av trädet anses det inte vara samma sak att plocka tickor som att bryta av grenar. Du måste dock se till att inte skada trädet när du plockar tickor.

Sprängtickan (Inonotus obliquus) utgör ett undantag, eftersom den i själva verket inte är en ticka utan en utväxt som orsakas av en svamp. Sprängtickans namn är alltså vilseledande. Sprängtickan är svår att lossa för hand. Du behöver oftast verktyg och dessa kan skada trädet.

Omfattar allemansrätten svamp som odlas i skogen?

Med odling avses i detta fall förekomster av stenmurkla som jag fått att växa kraftigt genom att gräva ned dem i cellulosa och täcka över med tidningar. Under ett par års tid har jag gjort sådana försök på hobbybasis i syfte att ta reda på om det finns ekonomiskt lönsamma framtidsutsikter. Jag har arbetat med detta 3–5 arbetsdagar per år (uppföljning, bevattning och grävning med liten grävmaskin). Området är inte markerat, inhägnat eller försett med förbudsskyltar av förklarliga skäl. Platsen är belägen mitt i skogen. Det är cirka 2 km till närmaste bostad.

Problemet i detta fall är huruvida murklorna kan definieras som ”vilda svampar”. Något som är vilt innebär att det inte är beroende av människans arbetsinsatser. Verksamheten du beskriver påminner om odling, eftersom svampproduktionen är förenad med systematiskt arbete och investeringar. Odling ska dock tydligt avgränsas från vilda förhållanden. Det är besvärligt att ha uppsikt över och bevaka ett avlägset beläget område. Inhägnad och markeringar är ingen garanti för att skörden förblir orörd. Skogsodling är helt enkelt en besvärlig hobby i många avseenden.

Får jag ta blommor från skogen och plantera dem i rabatten?

Bestämmelser om detta finna i 28 kap. 14 § i strafflagen. Utgångspunkten är att du får göra det under förutsättning att det inte blir bestående spår på någon annans mark (så att marken synligt förändras). I lagen definieras inte vilka delar av vilda blommor du får plocka. (Om vi ska vara noga är blomman en del av en kärlväxt; ett litet misstag av lagstiftaren). Om du tar upp växter med rötterna får det ske endast i liten omfattning, annars uppstår det synliga förändringar på någon annans mark. Strafflagens bestämmelse om besittningsintrång (11 §) förbjuder grävning på någon annans mark som medför mer än ringa men.

Får en blomsterhandlare fritt samla kvistar, kottar, mossa och lav för kommersiella syften utan tillstånd från markägaren?

Rättigheten att plocka bär, svampar och blommor gäller även kommersiell verksamhet. Det har alltså ingen betydelse i vilket syfte du plockar dem. Med stöd av 28 kap. 14 § i strafflagen får du plocka torra kvistar och kottar som fallit till marken. Du får inte samla in hyggesrester eller bryta av kvistar från en kullfallen färsk stam.

Det är inte tillåtet att plocka mossa och lav.

Får man plocka myrägg på någon annans mark?

Får man regelbundet besöka någon annans mark för att gräva i myrstackar och samla myrägg för försäljning? Det finns många stackar inom ett litet område.

Det finns ingen lagstiftning om insamling av myrägg. Insamling av myrägg lämnar oftast inte bestående spår i terrängen och medför i allmänhet inte mer än ringa olägenhet för markägaren, och då har praxis varit att det omfattas av allemansrätten. Insamling av myrägg likställs till viss del med att du plockar vilda bär, svampar och andra motsvarande naturprodukter på någon annans mark.

Får jag ta sten från sjöar eller privat mark?

Det är inte tillåtet att ta marksubstans såsom sten från någon annans mark eller vatten. Du får ta sten i små mängder om det inte medför mer än ringa olägenhet. Du får inte gräva på någon annans mark, men däremot ta prov för geologiska undersökningar.

Tomtgränser, enskilda vägar, rastning av husdjur

Vad är definitionen för en gårdsplan? Får jag gå längs strandlinjen genom någon annans tomt?

Det är inte tillåtet att gå in på gårdsplanen till ett bostadshus. I Finland finns ingen definition för hur stor gårdsplanen anses vara i meter. Gårdar omfattas av hemfridsskydd och besittningsrätt. Gården måste vara i din egen ägo. Du kan alltså inte lägga beslag på grannens område till din gårdsplan! Gårdsplanen kan inte vara hur stor som helst, utan den måste användas som gårdsplan så att den som kommer utifrån märker att han eller hon kommer till ett område avsett för privat bruk. Gården bör kunna identifieras som en gård, till exempel genom att omgivningen ser vårdad ut. Gårdens omfattning är lite av en smaksak och kan variera mycket beroende på terrängförhållandena och gårdens användningssyfte.

Om ett hus är obebott är det inte någons hem och omfattas då inte av hemfridsskydd. Om byggnaderna består av till exempel lager eller produktionsanläggningar kan de ändå skyddas av offentlig frid. Hemfridsskydd gäller inte på obebyggda tomter.

Det är tillåtet att gå längs stränder utan att beträda gårdar. Du har inte rätt att gå över någon annans gård för att komma till en allmän strand. Gårdar omfattas av hemfridsskydd. Hemfridsskyddet gäller även sommarstugor, även om de boende inte finns på plats.

Får jag cykla och gå på en enskild väg?

Lagen om enskilda vägar föreskriver om användningen av enskilda vägar. Enligt nämnda lag kan användningen av enskilda vägar begränsas för trafik med motor- eller hästfordon. Gång, cykling och skidåkning kan inte begränsas. Ridning kan begränsas om det leder till att kostnaderna för väghållning ökar märkbart. För att sätta upp vägmärken om begränsningar krävs tillstånd från kommunens vägmyndighet.

Du behöver tillstånd från väghållaren om verksamheten leder till ökade kostnader för väghållning eller om det är fråga om en transport. Till exempel ökar vanlig cykeltrafik inte väghållningskostnaderna och det är inte heller fråga om en transport.

Om det finns begränsningar i användningen av en väg ska det finnas ett vägmärke som anger detta vid vägen. En bom på vägen innebär inte att allemansrätten upphör. Frågan regleras i lagen om enskilda vägar och i strafflagens bestämmelse om besittningsintrång.

Om en väg går problematisk nära en bostad kan rätten att använda vägen och hemfriden vara motstridiga. Människor försöker använda färdiga vägar. Om vägen är en servitutsväg är det besvärligt att stänga den. Du kan stänga vägen och ansluta den till gårdsplanen om du äger marken och vägen inte betjänar andra fastigheter.

Får jag rasta hunden på en enskild väg?

Hundar får inte springa lösa utan tillstånd från markägaren eller jakträttsinnehavaren. Hundar ska hållas kopplade mellan 1 mars och 19 augusti (gäller även på din egen mark). Hundägaren är skadeståndsskyldig om hunden orsakar skada.

Får jag gå genom grannens skog? När kan stigar anses skada naturen eller markägarens rättigheter? Får jag ta med en betalande grupp kunder till skogen utan markägarens tillstånd?

Alla får ”röra sig till fots, åka skidor och cykla i naturen – utom på gårdsplaner eller över åkrar, ängar eller planteringar som kan ta skada”. När tillräckligt många människor rör sig bildas en stig. Var går gränsen: när kan stigar anses skada naturen eller markägarens rättigheter?

Om skogsremsan inte ingår i gårdsområdet får du röra dig där utan begränsningar. Du får inte orsaka mer än ringa olägenhet på någon annans mark. Detta innebär att du inte får synligt förändra någon annans mark eller störa den rådande användningen av marken. Att gå i skogen skadar oftast varken trädtillväxten eller områdets övriga skogsbruk. Även djur kan skapa stigar.

En stig stör normalt inte tillväxten och användningen av en ekonomiskog. När det börjar bildas stigar kors och tvärs i skogen bör man diskutera med kommunen om fotgängarna bör ledas via en stig anlagd av kommunen.

Det faktum att man visats på någon annans mark på kommersiella grunder eller på annat arrangerats sätt påverkar inte allemansrätten. Allemansrätten ger alltså tillåtelse att bedriva affärsverksamhet på någon annans mark, under förutsättning att verksamheten medför endast ringa men (strafflagens bestämmelse om besittningsintrång). Därmed behövs inga tillstånd. Om affärsverksamheten är betydelsefull är det i praktiken bra att rådgöra med markägaren om verksamhetsförhållandena.

Får man förstöra gångstigar genom att rida på dem? Gäller allemansrätten även ridning som sker i kommersiellt syfte? Får man sätt upp skyltar om förbud mot ridning på en allmän väg? Får man förhindra användningen av en stig med järntråd? Omfattar allemansrätten hästkörning?

Att rida bl.a. i skogen och på vägar är en allemansrätt. Rätten att rida gäller även på enskilda vägar. Allemansrätten påverkas inte av att verksamheten bedrivs i kommersiellt syfte.

Du får dock inte orsaka mer än ringa olägenhet på någon annans egendom. Ryttaren får inte slita på vägen så att kostnaderna för väghållning ökar. Grundprincipen är att du inte får lämna bestående spår. Omfattande ridning på stigar medför ofta sådan olägenhet och därför bör du komma överens med markägaren om ridningen. Om ridningen tydligt ökar underhållskostnaderna för en enskild väg krävs tillstånd för att du ska få använda vägen. 

Ordningslagen förbjuder ridning på motionsslingor, på skidspår som iståndsatts för allmänt bruk och på idrottsplaner. Körning med hästfordon (med häst och sulky eller vagn) kan förbjudas under vissa förhållanden. Körning med hästfordon likställs alltså med fordonstrafik, som inte direkt omfattas av allemansrätten. Du får inte köra på cykel- eller gångvägar med ett hästfordon. Det strider mot trafikreglerna och utgör en stor säkerhetsrisk.

För att få sätta upp ett trafikmärke behövs tillstånd från kommunen. Olagliga skyltar strider mot naturvårdslagen och du behöver inte följa dessa. Om användningen av hästfordon är förbjuden på en väg ska förbudet framgå av ett vägmärke. De allmänna principerna för fordonsanvändning på enskilda vägar tillämpas även på användning av hästfordon.

Det är tillåtet att sätta upp stängsel, och man får ta sig över eller under ett stängsel så länge man inte förstör det. Det är förbjudet att spänna upp farliga trådar eller sätta ut fällor.

Får man förvara sin båt på någon annans område?

Vattenområdets ägare får förvara sin båt på någon annans område på land (lagen om fiske). Förvaring av övriga båtar ska vara temporär och ske så att markägaren inte orsakas mer än ringa olägenhet. Du får inte ingripa i någon annans egendom (bl.a. båtar). Om förvaringen av en båt upplevs som problematisk ska du låta polisen bedöma ärendet. Du kan fästa ett meddelande på båten med en uppmaning om att den flyttas.

Får man åka skidor på någon annans mark? Hur nära stranden kan jag dra spår som underhålls maskinellt? Har markägaren rätt att förbjuda att man går på spåren? Får jag korsa en åker på vintern? Omfattar allemansrätten körning med hundspann?

Du får åka skidor på någon annans mark varje dag och rentav flera gånger per dag så länge skidåkningen inte medför mer än ringa olägenhet.

Det finns inga särskilda bestämmelser om att dra skidspår på isen och underhålla dessa. Skidspår på is har därför ingen rättslig ställning, utan är bara ”spår i snön”. Den som upprätthåller spåret kan hållas ansvarig om spåret är markerat och leder till t.ex. svaga isar. På istäckta vattenområden rör du dig med den allmänna nyttjanderätten (vattenlagen, terrängtrafiklagen) och denna påverkas inte av att kommunen ansvarar för spåren. Enligt den allmänna rätten att nyttja vattendrag får du preparera skidspår maskinellt.

Eftersom det inte finns någon lagstiftning om dragning av skidspår kan den som upprätthåller ett spår inte skydda det. Du kan hugga en vak nära ett spår, men måste då markera den noga så att du inte blir ansvarig för att orsaka fara. Det kan vara möjligt, men besvärligt, att ställa den som upprätthåller ett spår till svars för att t.ex. ha stört hemfriden. Om du upplever att ett skidspår stör dig på ett anmärkningsvärt sätt kan du kontakta kommunen i ärendet.

Det är förbjudet att förstöra någon annans spår (genom skadegörelse eller rentav besittningsintrång). Du får alltså inte förstöra ett spår genom att gå på det, men i praktiken är det svårt att ingripa när sådant inträffar. Polisen kan utreda eventuell skadegörelse.

Du kan röra dig på åkrar på vintern eftersom de inte är i produktion under denna tid och eftersom det oftast inte orsakar någon skada. Ett undantag kan vara om du ständigt går längs samma fåra. Då kan isbrännan skada odlingen. Det är tillåtet att röra sig på vägar.

Allemansrätten tillåter körning med hundspann i områden där du även i övrigt får röra dig utan motorfordon. Du får dock inte orsaka mer än ringa olägenhet på någon annans mark. Bland annat får du inte förstöra skidspår.

Får jag lära hunden att spåra på en trädesåker?

Min hobby är att spåra med min hund. Eftersom jag försöker lära hunden att vara noggrann när den spårar brukar jag lägga ut spår på gräsmattor eller åkrar, där jag själv ser var spåret går och kan styra min hund. När jag gör spåret går jag helt normalt och lägger en liten godbit, t.ex. en korvbit, efter varje fotspår. Jag använder aldrig blod eller liknande; godbiten ska dofta så lite som möjligt. Min fråga lyder alltså: vad säger lagen om spårning på åkrar om där inte växer annat än gräs och åkern ”vilar”? Måste man alltid fråga markägaren om lov eller får man gå fritt på åkrar? Jag håller alltid hunden kopplad.

Att man går på en trädesåker medför troligtvis inte mer än ringa olägenhet för användningen av åkern, och därför borde verksamheten omfattas av allemansrätten. Några korvbitar är det ingen annan än hunden som märker.

Får katter röra sig fritt på en gemensam gård?

Katter bör hållas hemma hos sin ägare och under direkt övervakning, annars anses de övergivna (förordningen om skydd av sällskapsdjur). Därmed får katter inte ströva fritt på ett område som grannen har i besittning och inte heller på lekplatser för barn. I praktiken går utekatter ofta över till grannen. Du har rätt att fånga en lösgående katt och överlämna den till kommunen för omhändertagande. De flesta sjasar dock bara i väg katten från sin gård. Det finns massor av knep för att sjasa bort katter, men själv är jag ingen expert på det.

Får man göra det förbjudet att gå in i fårhagar?

Får jag förbjuda utomstående att ta sig över inhägnaden till en fårhage i skogen? Detta är inte bara förenat med allemansrätten, utan det är också en ansvarsfråga. Vad händer om baggen sparkar någon?

Du kan förbjuda utomstående att ta sig in i en beteshage om hagen är trång och om det skulle medföra mer än ringa olägenhet för användningssyftet att någon rör sig på betet. Om området är vidsträckt och det inte medför mer än ringa olägenhet att någon rör sig i området, så är det tillåtet att vistas där trots att det är inhägnat. Man får ta sig över inhägnader om man inte förstör dem. Om ett djur attackerar är det inte djurets fel.

Får jag göra ett orienteringsspår i skogen utan markägarens tillstånd?

Markägaren kan ta bort orienteringskontroller från sina marker om han eller hon så vill. Kontrollerna strider inte mot lagen så länge de inte medför mer än ringa olägenhet och tas bort genast efter användningen. I praktiken är det nödvändigt att komma överens med markägaren om orienteringskontroller, eftersom markägaren har rätt att ta bort kontrollerna. Orienterare bör även i övrigt ha en dialog med de viktigaste markägarna.

Är det enligt allemansrätten tillåtet att arrangera paintball i skogen?

Tillåter allemansrätten paintballspelande av cirka tio personer i två timmar? Det skadar inte naturen eftersom kulorna är biologiskt nedbrytbara. Kulorna lämnar dock färgämnen efter sig tills nästa regnväder.

Det finns inget entydigt svar på dessa frågor. Verksamheten omfattas inte av allemansrätten om färgen medför mer än ringa olägenhet för markägaren. Om sådan olägenhet inte uppstår, kan dock allemansrätten gälla. Det beror på situationen och hur långt ut i ödemarken man befinner sig.

Får jag tälta på någon annans mark?

Det är var mans rätt att tälta (vistas på någon annans mark). I tätorter begränsas denna rättighet betydligt av markanvändningen, eftersom tältning inte får orsaka mer än ringa olägenhet. Det ska alltid vara fråga om temporär vistelse, annars ökar risken för att du orsakar olägenhet. Dessutom får du inte tälta på åkrar som används till odling och inte heller i vissa naturskyddsområden.

Är det tillåtet att fästa bultar eller liknande i berg?

Klättring ingår i allemansrätten, men om man i samband med klättringen fäster bultar eller liknande i bergväggen, omfattas detta också av samma rättighet?

En bra fråga, som det inte finns något entydigt svar på utan rättsliga beslut. Jag antar att frågan gäller bestående bultar som blir kvar i terrängen. Medför bultarna mer än ringa olägenhet? Troligtvis inte, såvida raden med bultar inte upplevs som ett slags friluftsled för klättrare. För att få anlägga en friluftsled krävs att du har markägarens tillstånd eller att du håller en friluftsledsförrättning. Å andra sidan får du inte göra synliga förändringar av marken, och alltså inte gräva i den eller bygga på den.

Man kan tolka rättigheten som att bultarna i sig inte medför mer än ringa olägenhet, eftersom en brant knappast har något annat värde beträffande markanvändningen. Om bultarna leder till att klättrare från andra länder färdas till platsen är situationen däremot en annan. Eftersom situationen är så pass oklar rekommenderar jag att du ber om markägarens tillstånd eller alternativt att du använder temporära fästen.

Anses det som att jag ”gör upp eld” om jag använder ett trangiakök? Får man göra upp eld på en klippstrand? Får man göra upp eld i ett ödemarksområde? Jag undrar om jag får göra upp eld på statlig mark om jag ser till att elden inte kommer i kontakt med marken? Får man göra upp eld på isen utan markägarens tillstånd?

För statlig mark gäller samma regler som för övrig mark. Du behöver tillstånd för att göra upp eld. Även om elden är skyddad med stenläggning räknas den som en öppen eld.

I 25 § i lagen om räddningsväsendet finns bestämmelser om att göra upp öppen eld. Eld i ett kokkärl eller en grill betraktas inte som öppen eld. Anledningen är att det på rekommenderade utflyktsmål inte ska finnas flera egenhändigt byggda lägereldsplatser bredvid varandra. Ta alltså med dig en grill eller ett stormkök. Du kan också använda lägereldsplatser som reserverats för bl.a. forststyrelse.

Enligt lagen om räddningsväsendet får du inte göra upp öppen eld på någon annans mark utan tillstånd. Allemansrätten ger däremot rätt att göra upp öppen eld på isen (ett vattenområde täckt med is).

Gäller allemansrätten husvagnar? Får jag övernatta med husvagn överallt där det är tillåtet att parkera bilen, eller måste jag ha ett särskilt tillstånd?

För husvagnar gäller samma regler som för andra motordrivna fordon. Du får övernatta i ett fordon och fordonet får parkeras i terrängen nära en väg om så krävs för att parkeringen ska vara säker och det inte medför orimlig olägenhet för ägaren eller innehavaren av området.

Vattenområden, stränder, bad och båtliv

Får man förvara en besökande båt på en enskild strand utan tillstånd? Får man förvara sin båt på någon annans mark?

Enligt vattenlagen har du rätt att använda någon annans vattenområde som en tillfällig ankringsplats, så länge den andra inte nämnvärt förorsakas men eller störning (VL 1 kap. 24 §).

Ägaren av stranden får bygga en brygga eller en förankringspåle på någon annans vattenområde. Vattenområdets ägare får förvara sin båt på någon annans område på land (lagen om fiske). 

Förvaring av övriga båtar ska vara temporär och ske så att markägaren inte orsakas mer än ringa olägenhet. Du får alltså inte permanent förvara din båt på någon annans strand eller vattenområde.

Du får inte ingripa i någon annans egendom (bl.a. båtar). Om förvaringen av en båt upplevs som problematisk ska du låta polisen bedöma ärendet. Du kan givetvis fästa ett meddelande på båten med en uppmaning om att den flyttas.

Måste jag följa skyltar om att det är förbjudet att gå i land?

Markägaren har satt upp skyltar på en ö: ”Förbjudet att gå i land, markägaren”. Måste jag följa förbudet eller kan jag på basis av allemansrätten gå i land på stranden och till exempel tälta där?

Naturvårdslagen förbjuder att man sätter upp skyltar i terrängen som begränsar nyttjandet av allemansrätten. Sådana skyltar som privatpersoner har satt upp är ofta olagliga och du måste inte följa dessa. Skylten ”Privat område” är laglig eftersom den inte innebär något önskemål om vistelseförbud.

Hur nära stugor och stränder får man fiska? Hur nära en strandområde får man åka skidor och skridskor och paddla?

Enligt 39 § i lagen om fiske får du inte fiska så nära någon annans bebodda strand eller liknande så att du i onödan förorsakar olägenhet eller störning. Skyddsavståndet till fångstredskap som är försedda med skyltar är 50 meter. Även om hemfridsområdet inte sträcker sig ut i vattnet kan du störa det från vattnet. Du får inte störa dem som vistas på en strand med din båt (sjötrafiklagen). Det finns dock ingen definition om hur nära stranden du får köra.

För personer som rör sig i grupp gäller samma allemansrätt som för enskilda personer. Allemansrätten gäller även istäckta vattenområden (skidåkare och skridskoåkare). I brist på lagstiftning är det allmänna rådet att placera en katsa eller dylikt i änden på bryggan så att paddlare tar en längre omväg.

Får man slå läger med en husbil vid en sjö en längre tid?

Karavanerna som varje år åker runt i Finland och framför allt i övre Lappland är till direkt besvär. De bor vid sjöar utanför landsvägarna i flera veckor och ibland upp till två månader. Dessa husbilister har kartor över ”bra” campingplatser utanför vägnätet. Dessa områden växer successivt varje sommar eftersom man hugger ned trädbeståndet och bygger vindskydd. Man lämnar skräp på dessa platser och ibland tömmer man till och med toaletter. Finns det en tyst överenskommelse om att finländsk lagstiftning inte tillämpas på sjöar och stränder längs vägarna i det glesbebyggda Lappland.

Terrängtrafiklagen tillåter att du parkerar din bil i direkt anslutning till en väg. Det finns inga direkta begränsningar gällande övernattning i bilar och tält eller liknande. Allmänna platser omfattas av begränsningarna i den nya ordningslagen. Det är självklart förbjudet att göra upp eld utan markägarens tillstånd. Även nedskräpning är förbjudet. Var och en tar på sätt och vis tillfälligt marken i besittning. En gärning anses inte som besittningsintrång i strafflagen om gärningen endast har medfört ringa men. Men ibland är det svårt att bedöma olägenhetens omfattning. Markägaren får bygga parkeringshinder av t.ex. stenar.

Får man bada på en samfällighet utan strandrätt?

Vattenlagen tillåter att du rör dig, vistas och badar i vattendrag. Strandens ägandeförhållande har ingen betydelse. Möjligheten att använda ett markområde beror på hur specifikt användningsändamål området har i övrigt. Allemansrätten tillåter att du använder en strand om du kan göra det så att markägaren inte orsakas mer än ringa olägenhet.

Får markägaren förhindra bad med bommar och förbudsskyltar?

Det gäller en liten sandstrand som tidigare fungerade som byns gemensamma bykstrand och dit en körväg leder. Markägaren har stängt körvägen med bommar och satt upp olika förbudsskyltar på området.

Man bör alltid vända sig till polisen när tvister uppstår. Det är tillåtet att stänga en väg med en bom, men du får dock ta dig runt bommen. Om badstranden ligger på någon annans gård får du inte använda den. Om den däremot inte ligger på en gård ger allemansrätten tillåtelse att använda stranden. Det är bäst att du vänder dig till kommunen och frågar om den på något sätt kan se till att badstranden kan användas. Förbudsskyltarna kan vara olagliga. Du skulle kunna diskutera dem med polisen eller kommunens miljöskyddsmyndighet.

Får man bada med hästar på en allmän badstrand?

Allemansrätten tillåter att du låter din häst bada i vattendrag, men enligt 14 § i ordningslagen får du inte ta hästen till en allmän badstrand. Du måste alltså hålla dig utanför badstrandens område.

Får man tvätta sig i vattendraget i en nationalpark?

I naturskyddsområden kan det finnas bestämmelser som begränsar allemansrätten. Om det är tillåtet att vistas i vattnet så är inte heller förbjudet att bada eller tvätta sig där.

I nationalparkerna i södra Finland får du endast tälta i de områden som är avsedda för ändamålet. I norra Finland gäller andra regler. Det är tillåtet att använda stormkök på andra områden än lägereldsplatser. Begränsningarna för respektive park finns bl.a. på webbplatsen www.utinaturen.fi.

På webbplatsen finns även tips för miljövänligt friluftsliv. Till exempel ges följande råd om hur du bör diska och tvätta dig:

  • Diska inte direkt i vattendragen.
  • Ta diskvatten i ett kärl och tvätta matbesticken där.
  • Häll ut smutsvattnet på land tillräckligt långt bort från vattendragen.
  • Undvik att används diskmedel.
  • Sköt om din personliga hygien så att miljön belastas så litet som möjligt.
  • Ta tvättvatten i ett kärl och tvätta dig på torra land, på så sätt hindrar du att tvål och hårtvättmedel rinner ut i vattendragen.
  • Häll ut smutsvattnet på land.
Publicerad 19.8.2013 kl. 12.07, uppdaterad 19.8.2013 kl. 12.15

Utgivare: