Kräldjur, groddjur och CITES-tillstånd

För flera kräl- och groddjur krävs CITES-tillstånd

Kräl- och groddjuren är populära som sällskapsdjur och de används till mat och i läkemedel och bl.a. som material i klädesplagg. Det här har lett till att många vilda kräl- och groddjurspopulationer har äventyrats. Av denna orsak omfattas många kräl- och groddjursarter av CITES-konventionen, som reglerar den internationella handeln med hotade växt- och djurarter. Hela grupper som omfattas av CITES-bestämmelserna är bl.a. land- och havssköldpaddorna, kajmanerna, krokodilerna, alligatorerna, varanerna, daggeckorna, kameleonterna, boaormarna, pytonormarna och pilgiftsgrodorna.

För CITES-kräl- och -groddjur som säljs som sällskapsdjur gäller samma bestämmelser som för alla andra CITES-sällskapsdjur. Vi rekommenderar att du till en början läser sidan Exotiska sällskapsdjur och först efter det bekantar dig med tilläggsuppgifterna om kräl- och groddjur nedan.

Alla de kräl- och groddjursarter som omfattas av bestämmelserna finns uppräknade enligt det vetenskapliga namnet i bilagorna till CITES-konventionen och rådets förordning (EG) nr 338/97. Därtill uppräknas i EU:s förordning om införselförbud de arter i EU-bilagorna som det är förbjudet att importera till EU för tillfället.

Bilaga A-arter måste märkas permanent

Ett kräldjur kan märkas permanent först när det är tillräckligt stort. Av denna orsak kan man inte bevilja unga individer, som ingår i bilaga A men inte har en märkning, individspecifika EU-intyg för kommersiell verksamhet inom EU. Till ett ungt kräldjur utan märkning kan man ansöka om ett transaktionsspecifikt EU-intyg i stället för ett individspecifikt EU-intyg. I motsats till det individspecifika EU-intyget kan det transaktionsspecifika intyget användas bara för en transaktion (t.ex. en försäljning). Tills djuret har fått en permanent märkning och beviljats ett individspecifikt intyg är man tvungen att för varje ny transaktion ansöka om ett nytt transaktionsspecifikt EU-intyg.

Inhemska kräldjur och groddjur är fridlysta

Den som har kräldjur som hobby bör ta i beaktande också bestämmelserna i vår naturvårdslag (1096/1996). Alla vilda kräldjur och groddjur i Finland, med undantag av huggorm, är fridlysta. De får alltså inte fångas, utom om man har undantagslov för fångst för forskning eller andra vetenskapliga ändamål eller för undervisning. Undantagslov beviljas av den regionala Närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY-centralen).

Mera information

Harry Helmisaari, Marja Pylvänäinen och Stella From, e-post: cites@ymparisto.fi, tfn 0295 251 000.

Publicerad 29.6.2013 kl. 12.33, uppdaterad 3.2.2017 kl. 10.46