CITES-konventionen och lagstiftning
På denna sida finns information on EU:s CITES-lagstiftning som Finland också följer och Finlands nationella CITES-lagstiftning samt länkar till lag och författningar.
CITES-konventionen (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) är en av världens bredaste internationella miljöskyddskonventioner. Med konventionen försäkras att handeln med vilda djur och växter inte hotar deras bestånd. CITES-konventionen trädde i kraft år 1975 och har undertecknats av 184 länder. I Finland trädde konventionen i kraft år 1976.
Syftet med CITES-konventionen är att skydda vilda växter och djur genom att övervaka handeln med dem. Handeln övervakas huvudsakligen med hjälp av olika slags import- och exportbegränsningar beroende på hur hotad arten i fråga är och hur väl dess bestånd klarar av att användas. I praktiken övervakas handeln med skriftliga tillstånd som ländernas miljömyndigheter beviljar och som skall uppvisas i tullen.
I Finlands naturvårdslag fastställs miljöministeriet som administrativ CITES-myndighet, Finlands miljöcentral (Syke) som CITES-tillståndsmyndighet och Naturhistoriska centralmuseet (Luomus) som vetenskaplig CITES-myndighet.
EU:s CITES-lagstiftning
CITES-konventionen har verkställts i EU genom unionens gemensamma lagstiftning, som alla aktörer inom EU:s område skall följa. I EU:s lagstiftning ingår bestämmelser förutom om import och export över unionens yttre gränser, också om den interna handeln inom EU och förflyttning av levande djur.
Det lönar sig att börja bekanta sig med EU:s CITES-lagstiftning med grundförordningen.
Grundförordning
Rådets förordning (EY) nr 338/97 (grundförordning)
Kombinerat dokument av grundförordningen (EG) nr 338/97 med förändringar har ingen rättslig betydande, det är bara ett redskap för dokumentering.
- Kombinerat dokument med ändringar (inofficiell 20.5.2023)
Den giltiga artlistan har givits med komissionens förordning. Arter har listats i artbilagor A, B, C ja D. Den sk. artförordningen uppdateras med 1–2 års mellanrum.
Komissionens förordning (EU) 2023/966
För import, export och handel med arter i olika artbilagor krävs olika tillstånd. Den som vill veta mera om tillståndsförfarandet och grunderna för beviljandet av tillstånd kan bekanta sig inte bara med grundförordningen utan också med kommissionens förordning (EG) nr 865/2006.
Ändringar till grundförordningen
I genomförandeförordningen listas bestämmelser för genomförandet av grundförordningen (EG) N:o 338/97 och för att försäkra, att CITES-konventionens bestämmelser följs.
Komissionens genomförandeförordning (EG) nr 865/2006
Kombinerat dokument av grundförordningen (EG) nr 865/2006 med förändringar har ingen rättslig betydande, det är bara ett redskap för dokumentering.
- Kombinerat dokument med förändringar (eur-lex.europa.eu) (19.1.2022, inofficiell)
I genomförandeförordningen, den sk. importförbudsförordningen, uppräknas de arter vars import till EU är för tillfället förbjudet.
Genomförandeförordning (EU) 2023/2770
Andra källor för EU:s CITES-information
Komissionens CITES-sidor
EU:s guide till handel med CITES-arter
Observera också olika länders nationell lagstiftning
När man reser över EU:s yttre gränser skall man ta i beaktande också den nationella lagstiftningen i respektive land. Information om olika länders CITES-bestämmelser får man genom att kontakta de nationella CITES-myndigheterna. CITES-sekretariatet listar kontaktinformation för de nationella CITES-tillståndsmyndigheter.
Finlands nationella bestämmelser
Den nationella lagstiftningen gällande CITES-arter kan vara strängare än EU-lagstiftningen. EU:s CITES-förordningar skall tillämpas i Finland direkt utan ändringar. I vår nationella lagstiftning ingår därutöver vissa CITES-relaterade bestämmelser.
Naturvårdslag
I naturvårdslagens (9/2023) 2 kapitlet bestämms Finlands nationella CITES-myndigheter. I 9 kapitlet bestämms om artindividernas innehav, byte, import och export. I 14 kapitlet bestämms om tillsyn, förvaltningstvång och straff i naturvård. I naturvårdslagen listas fridlysta CITES-arter: örnar, fiskgjuse, falkar och hökar, berguv och andra ugglar samt trana.
Finlands ny bestämmelse som är striktare än EU-lagstiftningen gäller jakttroféer, som importeras utanför EU. Naturvårdslagens 9 kapitlets 88 § förbjuder import av sådana jakttroféer, som skulle kräva CITES-importtillstånd till EU. Importförbjudet trädde i kraft 1.6.2023. Det är dock tillåtet att importera till Finland troféer som är fällda före detta.
Strafflag
Strafflagens 48 kapitel bestämmer straff för naturvårdsbrått.
Jaktlag
I jaktlagen listas CITES-viltdjur: Björn, varg, lodjur, utter och årta.
Livsmedelslag
Livsmedelslagen bestämmer behandling och packning av CITES-arter, som kaviar, ålprodukter, björnkött, krokodilkött och "bushmeat".
Lag om djurvälfärd
Lagen om djurvälfärden bestämmer om CITES-sällskapsdjur och -hobbydjur.
Lag om skydd av valar och arktiska sälar
Miljöministeriets avgiftsförordning
Miljöministeriets förordning om Finlands miljöcentrals avgiftsbelagda prestationer (avgiftsförordning) fastställer avgifter för CITES-tillstånd och -intyg i Finland.
Internationell CITES-konvention
CITES-konventionen (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) reglerar den internationella handeln med hotade arter, med andra ord all import och export av dessa arter. De arter som omfattas av konventionen är upptagna i konventionens artbilagor I, II och III. Varje part till konventionen har verkställt konventionen i sin egen lagstiftning.
CITES-konventionen och förordningen i Finlex
Fördragen 'Konventionen om internationell handel med hotade arter av den vilda floran och faunan' och 'Förordningen om genomförning av konventionen om internationell handel med hotade arter av den vilda floran och faunan' hittas i Finlex på finska.