Hoppa till huvudinnehåll

Internationell transport av avfall

Internationella avfallstransporter regleras globalt och övervakningen av dem grundar sig på internationella avtal och författningar. För avfallstransport från ett land till ett annat behövs antingen tillstånd av myndigheterna i alla länder som deltar i transporten eller ett lättare förfarande för transport av så kallat grönt avfall. Avfallstransport kan också vara helt förbjuden.
Bild
Avställade plaströr.
Plaströr som tagits ur bruk © Hannele Nikander

Transporterna övervakas för att säkerställa att avfallet behandlas på behörigt sätt och att transporten inte medför risker för miljön eller människors hälsa. Dessutom ger regleringen de olika länderna möjlighet att förbjuda eller begränsa exporten eller importen av avfall.

Förfaranden vid internationella avfallstransporter

I regel behövs tillstånd för avfallstransport för att transportera avfall från ett land till ett annat. Ett s.k. förfarande för transport av grönt avfall som är lättare än tillståndsförfarandet iakttas vid transporter av vissa typer av ofarligt avfall för återvinning, till exempel inom EU eller OECD. I vissa fall kan det också vara helt förbjudet att exportera eller importera avfall.

Avfallsexportören är skyldig att utreda om

  • det behövs tillstånd för avfallstransport (s.k. anmälningsförfarande),
  • det s.k. förfarandet för transport av grönt avfall tillämpas, eller
  • om transporten är förbjuden.

Valet av rätt förfarande påverkas av avfallets klassificering, behandling (återvinning eller bortskaffande) och mottagarland. Dessutom ska import- och exportbegränsningarna i avfallslagen beaktas. 

  • Återvinning av avfall avser enligt avfallslagen verksamhet vars främsta resultat är att avfallet utnyttjas vid produktionsanläggningar eller någon annanstans i samhället genom att det ersätter ämnen eller föremål som i annat fall skulle ha använts för detta syfte, inbegripet beredning av avfallet för ett sådant syfte.
  • Med bortskaffande av avfall avses deponering av avfall på en avstjälpningsplats, förbränning utan energiutvinning eller någon annan med dessa jämförbar verksamhet som inte är återvinning av avfall, även om verksamheten sekundärt leder till återvinning av materialet eller energin i avfallet, inbegripet beredning för bortskaffande.

Återvinning och bortskaffande av avfall definieras närmare i bilaga 1 och 2 till förordningen om avfall (978/2021). 

Exportören ansvarar för att rätt förfarande iakttas och för att transporten ordnas på behörigt sätt, men lagstiftningen ålägger också avfallsmottagaren, avfallsbehandlaren och avfallstransportören skyldigheter.

Export av avfall för återvinning

Exporten av avfall för återvinning kan beroende på situationen vara antingen tillståndspliktig (anmälningsförfarande) eller så ska ett lättare förfarande för transport av så kallat grönt avfall iakttas. Ibland kan exporten också vara helt förbjuden. Avfallsexportören är skyldig att utreda vilket förfarande som ska iakttas vid exporten. Avfallstransporter som inte är förenliga med nämnda förfaranden kan medföra straff för aktören enligt avfallslagen.

Förfarandena för avfallstransporter fastställs i EU:s förordning om transport av avfall nr 1013/2006. Nedan behandlas frågor som påverkar valet av förfarande.

Vilket avfall exporteras?

Det väsentliga vid valet av rätt exportförfarande är att avfallet klassificeras i enlighet med EU:s förordning om transport av avfall. I EU:s förordning om transport av avfall klassificeras avfallet i olika bilagor på basis av sina egenskaper. Klassificeringen grundar sig på OECD-rådets beslut och bilagorna till Baselkonventionen, ur vilka avfallsförteckningarna har tagits in som bilaga III (den s.k. gröna avfallsförteckningen) och IV till förordningen om transport av avfall. För att få reda på om det behövs tillstånd för avfallstransporten eller om förfarandet för transport av grönt avfall ska följas är det viktigt att avfallsexportören vet i vilken bilaga till förordningen avfallet som transporteras ingår.

I den s.k. gröna avfallsförteckningen (bilaga III till förordningen) ingår avfall vars transporter från ett land till ett annat sannolikt inte medför någon risk för miljön. Sådant avfall är till exempel metallskrot, returpapper och obehandlat avfall av trä. Dessa typer av avfall får i regel transporteras från ett EU- eller OECD-land till ett annat med iakttagande av förfarandet för transport av grönt avfall.

Avfall i avfallsförteckningen i bilaga IV omfattas alltid av tillståndsförfarandet. Avfall som inte ingår i dessa förteckningar omfattas av tillståndsförfarandet.

Vart exporteras avfallet?

Mottagarlandet påverkar planeringen av avfallstransporterna. Transportförfarandet till länder utanför EU och OECD kan avvika från det förfarande som iakttas vid transport av motsvarande avfall mellan EU-länder eller OECD-länder. Mottagarlandet påverkar också förutsättningarna för transport. Exempelvis får avfall som klassificerats som farligt enligt förordningen om transport av avfall inte alls exporteras utanför EU- eller OECD-länderna eller så kan mottagarlandet ha förbjudit import av avfallet.

Vid export av s.k. grönt avfall till ett land utanför EU eller OECD ska de transportförfaranden som mottagarlandet kräver kontrolleras i kommissionens förordning (EG) nr 1418/2007. Utifrån avfallets Basel- eller OECD-beteckning bestäms om förbud, tillståndsförfarande (anmälningsförfarande) eller ett s.k. förfarande för transport av grönt avfall ska tillämpas på avfallsexporten. Även eventuella bestämmelser i mottagarlandet ska beaktas.

När avfall transporteras utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska exportören dessutom kunna påvisa att avfallshanteringen sker under förhållanden som till stor del motsvarar kraven i EU:s miljölagstiftning.

Exportbegränsning enligt avfallslagen vid export av blandat kommunalt avfall som kommunen ansvarar för

I regel behövs inga särskilda motiveringar för export av avfall till ett annat land för återvinning. Ett undantag från detta är export av blandat kommunalt avfall som kommunen ansvarar för enligt 32 § i avfallslagen (646/2011), då grunder för exporten enligt 109 § i avfallslagen krävs. Vid ansökan om exporttillstånd förutsätter Finlands miljöcentral att företaget i sin ansökan anger tillräckliga grunder för exporten.

I 109 § i avfallslagen uppräknas nedanstående villkor, enligt vilka export kan tillåtas om något av villkoren uppfylls.

  1. det i Finland inte finns tekniska eller ekonomiska förutsättningar eller behövliga anläggningar för behandling av avfallet på ett godtagbart sätt,
  2. behandlingen av avfallet där är avsevärt bättre med tanke på miljöskyddet än i Finland,
  3. avfallet där behandlas på ett sätt som med tanke på miljöskyddet skulle vara godtagbart i Finland och som vad de totala kostnaderna beträffar är avsevärt fördelaktigare än behandling i Finland,
  4. transporten utförs för att pröva en ny behandlingsmetod eller för annan försöksverksamhet, eller
  5. transporten av annat avfall än farligt avfall grundar sig på regionalt avfallshanteringssamarbete mellan kommuner i Finland och Sverige eller kommuner i Finland och Norge.

Finlands miljöcentral anser att ”vad de totala kostnaderna beträffar är avsevärt fördelaktigare” som nämns i punkt 3) innebär en totalkostnad som är minst 60 procent förmånligare. Till totalkostnaderna räknas förutom behandlingskostnaderna även transportkostnaderna och myndighetsavgifterna för behandlingen av tillstånd.

Finlands miljöcentral följer upp uppkomsten och behandlingen av blandat kommunalt avfall. En förutsättning för beviljande av exporttillstånd är att villkoren i avfallslagen uppfylls.

Förfarandeanvisningar

För transport av avfall som kräver tillstånd från Finland behövs tillstånd för avfallstransport från Finlands miljöcentral samt från avfallstransportmyndigheterna i mottagarlandet och eventuella transitländer (anmälningsförfarande). Tillståndet för avfallstransport söks av avfallsexportören. Se anvisningar för ansökan om tillstånd för avfallstransport här.

Om det handlar om en s.k. transport av grönt avfall ska en blankett, bilaga VII till EU:s förordning om transport av avfall, bifogas avfallstransporten. Dessutom ska den som ordnar och tar emot transporten ingå ett avtal som uppfyller vissa villkor. Anvisningar för transporter av s.k. grönt avfall finns här.

Om du inte är säker på vilket förfarande som ska iakttas vid export ska du kontakta Finlands miljöcentral. Det lönar sig att utreda eventuella nationella förfarandekrav i mottagar- och transitländerna direkt hos den behöriga myndigheten i landet i fråga.

Export av avfall för bortskaffande

Export av avfall för bortskaffande kräver alltid tillstånd för avfallstransport som beviljats av såväl Finlands miljöcentral som mottagarlandets och eventuella transitländers avfallstransportmyndigheter (anmälningsförfarande). Det är helt förbjudet att exportera avfall för bortskaffande till ett annat land än ett EU- eller EFTA-land.

Avfallsexportören är skyldig att se till att de förfaranden som krävs vid avfallstransporter iakttas och att ansöka om tillstånd för avfallstransport. Avfallstransporter där de förfaranden som krävs inte har iakttagits kan leda till straff för aktören enligt avfallslagen.

Exportbegränsningar enligt avfallslagen

För export av avfall för bortskaffande krävs alltid grunder enligt 109 § i avfallslagen (646/2011). Vid ansökan om exporttillstånd förutsätter Finlands miljöcentral att företaget i sin ansökan anger tillräckliga grunder för exporten.

I 109 § i avfallslagen uppräknas nedanstående villkor, enligt vilka export kan tillåtas om något av villkoren uppfylls.

  1. det i Finland inte finns tekniska eller ekonomiska förutsättningar eller behövliga anläggningar för behandling av avfallet på ett godtagbart sätt,
  2. behandlingen av avfallet där är avsevärt bättre med tanke på miljöskyddet än i Finland,
  3. avfallet där behandlas på ett sätt som med tanke på miljöskyddet skulle vara godtagbart i Finland och som vad de totala kostnaderna beträffar är avsevärt fördelaktigare än behandling i Finland,
  4. transporten utförs för att pröva en ny behandlingsmetod eller för annan försöksverksamhet, eller
  5. transporten av annat avfall än farligt avfall grundar sig på regionalt avfallshanteringssamarbete mellan kommuner i Finland och Sverige eller kommuner i Finland och Norge.

Finlands miljöcentral anser att ”vad de totala kostnaderna beträffar är avsevärt fördelaktigare” som nämns i punkt 3) innebär en totalkostnad som är minst 60 procent förmånligare. Till totalkostnaderna räknas förutom behandlingskostnaderna även transportkostnaderna och myndighetsavgifterna för behandlingen av tillstånd.

Förfarandeanvisningar

För transport av avfall från Finland till ett annat land för bortskaffande behövs tillstånd för avfallstransport från Finlands miljöcentral samt från avfallstransportmyndigheterna i mottagarlandet och eventuella transitländer (anmälningsförfarande). Tillståndet söks av avfallsexportören. Se anvisningar för ansökan om tillstånd för avfallstransport här.

Import av avfall för återvinning

Avfallsexportören i avsändarlandet är skyldig att utreda vilket förfarande som ska iakttas vid avfallstransporten samt vid behov ansöka om tillstånd för avfallstransport. För import av avfall som kräver tillstånd behövs tillstånd för avfallstransport från Finlands miljöcentral samt från avfallstransportmyndigheterna i avsändarlandet och eventuella transitländer (anmälningsförfarande). Vid transport av s.k. grönt avfall för återvinning ser exportören till att nödvändiga dokument har upprättats och att transportdokumentet följer med transporten.

Avfallsmottagaren ska för egen del se till att exportören i avsändarlandet har de uppgifter som behövs om den anläggning som tar emot avfallet samt om den planerade behandlingen av avfallet. Avfallsmottagaren ska underteckna det avtal med exportören som krävs vid avfallstransporter. Avfallsmottagaren har också skyldigheter i anslutning till mottagandet av avfallspartier.

Förfarandeanvisningar

Se allmänna anvisningar för import av avfall här. Separata anvisningar för mottagande av avfallspartier finns här.

Import av avfall för bortskaffande

Import av avfall för bortskaffande kräver alltid tillstånd för avfallstransport av Finlands miljöcentral samt av avfallstransportmyndigheterna i avsändarlandet och eventuella transitländer (anmälningsförfarande). Tillstånd för transport söks av avfallsexportören genom att lämna in ansökan till den behöriga myndigheten i avsändarlandet.

Importbegränsningar enligt avfallslagen

I enlighet med 110 § i avfallslagen (646/2011) förutsätter import av avfall för bortskaffande att bortskaffandet av avfall som uppkommer i Finland inte förhindras eller fördröjs på grund av importen. Finlands miljöcentral säkerställer alltid detta i samband med behandlingen av ansökan. För att transport av avfall till Finland för bortskaffande ska godkännas enligt 110 § i avfallslagen förutsätts dessutom att

  1. farligt avfall förbränns i en anläggning som är specialiserad på detta,
  2. avfallet undergår biologisk eller fysikalisk-kemisk behandling, eller
  3. deponeringen av avfallet på eller under markytan eller på särskilt planerade avstjälpningsplatser eller förbränningen av annat avfall än farligt avfall baserar sig på regionalt avfallshanteringssamarbete mellan kommuner i Finland och Sverige eller kommuner i Finland och Norge.

Förfarandeanvisningar

Avfallsmottagaren ska för egen del se till att exportören i avsändarlandet har de uppgifter som behövs om den anläggning som tar emot avfallet samt om den planerade behandlingen av avfallet. Avfallsmottagaren ska också underteckna det avtal med exportören som krävs vid avfallstransporter. Avfallsmottagaren har också skyldigheter i anslutning till mottagandet av avfallspartier.

Se allmänna anvisningar för import av avfall här. Separata anvisningar för mottagande av avfallspartier finns här

Avfall eller produkt?

Förfarandena för internationella avfallstransporter gäller inte transport av material som klassificerats som produkter. Exportören är skyldig att vid behov visa att det inte är fråga om avfall. I vissa fall kan myndigheterna i olika länder ha olika åsikter om klassificeringen. Då följs alltid den strängaste myndighetens riktlinjer, varvid även transport av material som klassificerats som produkt kan kräva att förfarandena för avfallstransport följs. Alla länders syn på klassificeringen ska utredas till exempel i följande fall.

Klassificeringen som avfall har upphört (inte längre avfall, EoW)

Klassificeringen som avfall kan upphöra och avfallet upphöra att vara avfall, om förutsättningarna enligt definitionen i 5 b § i avfallslagen (646/2011) uppfylls.

För närvarande har EU:s kriterier för avfall som upphör att vara avfall (End of Waste, EoW) fastställts för följande avfallsfraktioner: järn-, stål- och aluminiumskrot, krossglas och kopparskrot. Även klassificeringen av annat avfall som avfall kan upphöra, om den behöriga myndigheten i sitt beslut har fastställt att ämnet eller föremålet till följd av en återvinningsåtgärd har upphört att vara avfall.

En anmälan om överensstämmelse ska göras för varje producerat eller till EU importerat EoW-parti. Anmälan ska lämnas till följande innehavare av EoW-försändelsen och på begäran till den övervakande myndigheten. Modellblanketter för anmälan om överensstämmelse finns som bilaga till varje förordning.

EU:s EoW-kriterier gäller endast inom EU och nationella EoW-beslut endast i det land där de har fattats. Vid internationella avfallstransporter ska verksamhetsutövaren försäkra sig om hur myndigheterna i alla berörda länder förhåller sig till att klassificeringen som avfall upphör.

Mer information om EU:s kriterier för avfall som upphör att vara avfall finns på miljöministeriets webbplats under länkarna nedan.

I Finland har nationella kriterier fastställts för när betongkross upphör att klassificeras som avfall. 

Biprodukter

Så kallade restprodukter som uppkommer i samband med produktionsprocessen vid sidan av processens huvudprodukt kan definieras som biprodukter. Biprodukter är inte avfall som avses i avfallslagen och på dessa tillämpas således inte avfallslagen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Bedömningsgrunderna för biprodukter definieras i 5 a § i avfallslagen.

Behovet av att följa förfarandena för avfallstransport ska utredas i fråga om biprodukter innan de transporteras från ett land till ett annat.

Begagnade produkter såsom fordon, däck, reservdelar eller elektriska och elektroniska produkter

När begagnade produkter såsom fordon, däck, reservdelar eller elektriska och elektroniska produkter transporteras från ett land till ett annat ska exportören kunna visa att de lämpar sig för återanvändning och att det inte är fråga om avfallsexport.

Fordon, däck, reservdelar eller elektriska och elektroniska produkter kan klassificeras som avfall om det inte finns tillräckliga bevis för att de fungerar, lämpar sig för sitt ursprungliga ändamål som sådana eller om ett fordon är trafikdugligt med endast mindre reparationer. Den övervakande myndigheten kan be om en utredning i saken, som ska lämnas inom den givna tidsfristen. Om en utredning inte har getts eller om den är bristfällig, behandlas transporten som olaglig avfallstransport.

Mottagarlandets begränsningar för import av begagnade produkter ska utredas före exporten.

Myndigheten i Finland

Finlands miljöcentral sköter i Finland myndighetsuppgifter i anslutning till internationella avfallstransporter. Till myndighetsuppgifterna hör bland annat behandlingen av tillstånd för avfallstransport, beslutsfattande, kontroller av avfallstransporterna samt övervakning i samarbete med bl.a. Tullen, polisen och de regionala myndigheterna, utbildning och rådgivning i ärenden som berör internationella avfallstransporter samt att verka som EU:s kontaktperson i ärenden som gäller avfallstransport.

Information om Finlands internationella avfallstransporter

De tillstånd som behövs för avfallstransporter gäller i regel i ett år och cirka 200 tillstånd beviljas årligen. År 2021 gjordes cirka 10 300 enskilda avfallstransporter som beviljats tillstånd.

Giltiga anmälningar om avfallstransport 1.3.2024 (på engelska) (pdf, 278 kB)

Nationell rapport enligt artikel 51.2 i förordningen om transport av avfall om inspektioner i anslutning till avfallstransporter och olagliga avfallstransporter för rapporteringsåret 2020.

Artikel 51. 2 i förordningen om transport av avfall (på engelska) (pdf, 141 kB)

Var får jag mer information?

Finlands miljöcentral är behörig myndighet för internationella avfallstransporter i Finland. I frågor som gäller internationella avfallstransporter kan du kontakta adressen wasteshipments@syke.fi.

Övriga kontaktuppgifter finns på sidan Kontaktpersoner och -uppgifter för transport av avfall.

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)