Vindkraftsrådgivning i frågor som gäller planering och utbyggnad

För utbyggnad av vindkraft gäller det samma som för annat byggande/annan områdesanvändning, dvs. ärendet ska i princip avgöras genom en plan. Om det av en eller annan orsak är nödvändigt att avvika från planen, bör ärendet avgöras genom att man i varje enskilt fall beaktar de förutsättningar för undantag som anges i markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL). Beviljandet av ett undantagsbeslut förutsätter att byggandet inte medför olägenheter med tanke på planläggningen, genomförande av planen eller annan reglering av områdesanvändningen, att det inte försvårar möjligheterna att uppnå målen för naturvården och att det inte försvårar möjligheterna att uppnå målen för skyddet av den byggda miljön. Det måste dessutom finnas ett särskilt skäl för undantaget. Ett undantag får enligt MarkByggL 171 § inte beviljas om det leder till byggande med betydande konsekvenser eller annars har avsevärda skadliga miljökonsekvenser eller andra avsevärda skadliga konsekvenser. Som byggande med betydande konsekvenser betraktas inte byggande av vindkraftverk på ett område som i detaljplanen anges som industri- eller hamnområde och som redan är bebyggt, enligt den ändring av MarkByggL 171 § som trädde i kraft från ingången av 2014. Undantag gäller enskilda fall, vilket innebär att de vindkraftverk som inte är föremål för beslut om undantag kan byggas i enlighet med planen. Undantagsbeslut som gäller de andra vindkraftverken gäller inte dessa, och gör inte heller att de stryks från planen.

Innan bygglovet beviljas ska placeringen av ett vindkraftverk i industriell storlek vara avgjord med en vindkraftgeneralplan, detaljplan eller med ett avgörande som gäller ett planeringsbehov som direkt styr byggandet. Om den godkända planen ännu inte vunnit laga kraft ska det i bygglovet anges att byggandet inte får inledas innan planen vunnit laga kraft.

Kommunens byggnadstillsynsmyndighet avgör vindkraftverkets bygglovsansökan på motsvarande sätt som tillståndärenden gällande andra byggnader. Förutsättningarna för att bevilja tillstånd har fastställts i markanvändnings- och bygglagen (MBL). Till bygglovsansökan ska bifogas huvudritningarna med hjälp av vilka grannarna hörs.

Byggprojektet ska stämma överens med vindkraftsgeneralplanen, detaljplanen eller med ett beviljat avgörande som gäller ett planeringsbehov. Detta innebär att man vid bygglovsbehandlingen ska försäkra sig om att de konsekvenser som vindkraftverket förorsakar, t.ex. buller-, blänk- och landskapskonsekvenser, motsvarar de konsekvenser som fastställts i planen eller i avgörande som gäller ett planeringsbehov. I samband med beviljande av ett bygglov för ett vindkraftverk ska man granska att garantivärdet för vindkraftverkets bullerutsläpp motsvarar de garantivärden som använts i modelleringen.

Typen av vindkraftverk kan ändå ännu ändras före byggarbetena inleds och därför skulle det vara bra att i bygglovsbeslutet fastställa att bullermodelleringarna ska göras på nytt före byggarbetena inleds.

Till byggande av ett vindkraftverk hänför sig också andra lagenliga tillstånds- och remissförfaranden. Projektets genomförare ansvarar för att alla tillstånd som hänför sig till byggande av ett vindkraftverk har fåtts och att de har vunnit laga kraft innan byggarbetena inleds. Kommunens byggnadstillsynsmyndighet kan i sitt bygglovsbeslut informera tillståndsökanden exempelvis om att genomföraren av byggprojektet ska försäkra sig om att flyghindertillståndet gäller innan arbetena inleds.

Enligt förteckningen över anläggningar i 27 § i miljöskyddslagen krävs inget miljötillstånd för vindkraftverk. Däremot kan ett miljötillstånd krävas för ett vindkraftverk om verksamheten på grund av buller eller blinkeffekter kan medföra ett sådant oskäligt besvär för invånarna i närområdet som avses i lagen angående vissa grannelagsförhållanden.

Det bästa sättet att för kostnadseffektiviteten och kvaliteten på livsmiljön förhindra behovet av ett miljötillstånd är att placera vindkraftverken tillräckligt långt från bebyggelse eller andra objekt som kan störas.

Vindkraftverkens placering fastställs genom förfarandena i markanvändnings- och bygglagen (plan, avgörande som gäller planeringsbehov, bygglov) så att bland annat riktvärdena i förordningen om vindkraftsbuller inte överskrids enligt den kalkylmässiga bullermodellering som gjorts i förväg på området som exponeras för buller. Om riktvärdena i förordningen inte överskrids i modelleringen behövs i regel inget miljötillstånd. Samma princip gäller blinkeffekterna.

För att utreda ett eventuellt oskäligt bullerbesvär från ett befintligt vindkraftverk krävs bullermätningar och en bedömning av bullrets skadliga effekter. Om man utgående från en helhetsprövning bedömer att vindkraftverket orsakar oskäligt besvär enligt lagen angående vissa grannelagsförhållanden kan man ingripa med ett miljötillstånd som bygger på grannelagsförhållanden eller genom att ge kraftverket ett föreläggande enligt 180 § i miljöskyddslagen. Detta gäller även blinkeffekterna.

Vindkraftsbullerförordningen (1107/2015) trädde i kraft den 1 september 2015.  Vid handläggning av bygglov för vindkraftverk för ett ställe som anges i generalplanen för vindkraften eller detaljplanen, ska man i planen kontrollera planbestämmelserna om buller.  Dessutom ska man beakta riktvärdena som anges i vindkraftsbullerförordningen.  Vid beviljande av bygglov ska man också beakta såväl planbestämmelserna om buller som riktvärdena i vindkraftsbullerförordningen så att man följer de strängare talvärdena.

Exempel

• Om det i planen inte förekommer planbestämmelser om riktvärden för buller, ska man följa riktvärdena i vindkraftsbullerförordningen.
• Om det i planen förekommer en planbestämmelse: Vindkraftverk får inte orsaka buller som överstiger riktvärdena för bosättningar i plan- eller närområdet, riktvärden enligt vindkraftsbullerförordningen ska följas.
• Om det i planen förekommer en planbestämmelse: Innan bygglov beviljas ska man se till att kraftverken inte orsakar buller som överstiger de genomsnittliga ljudnivåerna för planeringsriktvärdena enligt miljöministeriets anvisning (4/2012) (45 dB dagtid och 40 dB nattetid i områden med permanent bosättning, 40 dB dagtid och 35 dB nattetid vid fritidsbostäder), talvärden som anges i planen ska följas.

Annat att beakta

I samband med beviljandet av bygglov för vindkraftverk ska man beakta kraftverkstypen och garantivärdet för vindkraftverkets bullerutsläpp och kontrollera att bullermodelleringen som gjorts i samband med planen är tillräcklig. Om kraftverkstypen och kraftverkets bullerutsläpp har ändrats ska bullermodelleringen göras på nytt så att bullereffekterna hålls inom de tillåtna gränserna.

Planläggningen enligt markanvändnings- och bygglagen grundar sig på kommunens självstyrelse. Den ger kommunen rätt att överväga vilka områden inklusive ändamål planläggs och när planläggningen påbörjas. Kommunen har ingen skyldighet att planlägga områden för vindkraftverk, om detta är de kommunala politiska beslutfattarnas vilja.

I vissa kommuner har beslut tagits om minimi- och skyddsavstånd mellan vindkraftverk och bosättning som gäller inom kommunen. I ett sådant beslut är det frågan om beslutsfattande i anknytning till kommunens självstyrelse och planmonopol som styr på normalt sätt kommunens tjänsteinnehavare samt kommunens verksamhet. Sålunda kan beslutet ha en inverkan på inledande av planläggning. Ett beslut gällande avstånd sänder även signaler om kommunens ambitioner till aktörer som planerar utbyggnad av vindkraft.

Förhållandet mellan beslutet om minimi- eller skyddsavstånd till planläggning och tillståndsprövning gällande utbyggnad av vindkraftverk

Enligt 9 § i markanvändnings- och bygglagen ska planen basera sig på planering som gör en bedömning av betydande konsekvenser och på undersökningar och utredningar som bedömningen förutsätter. Vid utredning av planens inverkan ska planens uppgift och syfte beaktas.

I början av september 2015 trädde statsrådets förordning om riktvärdena för bullernivån för vindkraftverk i kraft. Avsikten med riktvärdena i förordningen är att säkerställa förebyggandet av bullerolägenheter vilket förutsätter prövning från fall till fall. Med hjälp av bullermodelleringen som görs i samband med planläggningen och tillståndsprövningen fastställs ett tillräckligt avstånd mellan vindkraftverken och bosättningen. 

I markanvändnings- och bygglagen föreskrivs uttömmande förutsättningarna som ska tillämpas vid övervägning av beviljandet av tillstånd för bygglov och avgörande som gäller planeringsbehov. Tillstånd måste beviljas när dessa uppfylls. Därför kan minimi- och skyddsavstånd som fastställs av kommunen inte beaktas vid vindkraftverkens tillståndsprövning.

.

I allmänhet uppstår störningar vid vissa lokala omständigheter som kan kontrolleras till exempel genom att begränsa vindkraftverkets verksamhet. Vindkraftverk kan programmeras att stanna vid kritiska tidpunkter med avseende på buller eller rörliga skuggor.

Kommunens miljövårdsmyndighet och verksamhetsutövarna kan avgöra ärendet genom att ett avtal och om problemet kan lösas tekniskt, kan man snabbt gå vidare i ärendet mot det önskade slutresultatet. Om kommunens miljövårdsmyndighet blir tvungen att meddela ett föreläggande i ett enskilt fall för att minska besväret eller kräva att miljötillstånd ansöks för verksamheten enligt miljöskyddslagen, går det åt mer tid för tillståndsansökan.

Ett vindkraftverk får inte orsaka oskäligt besvär för miljön på grund av buller eller rörliga skuggor (Lag angående vissa grannelagsförhållanden 17 §). Om en boende emellertid upplever besvär, ska han eller hon göra en skriftlig anmälan till kommunens miljövårdsmyndighet (i de flesta kommuner till miljösekreteraren).

Kommunens miljövårdsmyndighet bedömer hur oskäligt besväret är och kan ålägga verksamhetsutövaren att göra utredningar och mätningar.  Dessutom kan kommunens miljövårdsmyndighet vid behov begära utlåtanden från sakkunniga som stöd för beslutsfattandet (Lag angående vissa grannelagsförhållanden 17 §). En boende har rätt att överklaga kommunens beslut till Vasa förvaltningsdomstol.

Kommunens miljövårdsmyndighet kan på goda grunder ålägga verksamhetsutövaren att göra nya bullerundersökningar. Om undersökningarna visar på att bullret orsakar oskäligt besvär, kan kommunens miljövårdsmyndighet meddela verksamhet som medför risk ett föreläggande i ett enskilt fall i syfte att hindra förorening, om föreläggandet behövs för att förebygga eller hindra förorening (Miljöskyddslag 180 §).

Om det är svårt att specificera de åtgärder som behövs och deras inverkan är osäker, kan kommunens miljövårdsmyndighet kräva att aktören ansöker om ett miljötillstånd (Miljöskyddslag 27 §) där det är möjligt att begränsa verksamheten i tillståndsvillkoren.

Vinden är en förnybar naturresurs och vindkraften en nästan utsläppsfri energikälla. Vanligen tar det mindre än ett år innan ett vindkraftverk har producerat den mängd energi som går åt till  byggande, drift och nedmontering. Den viktigaste råvaran för ett vindkraftverk är stål, som kan återvinnas. Vindkraftverkets konstruktion gör att det är ganska lätt att nedmontera kraftverket och återvinna stålet.

Goda vindförhållanden är en huvudförutsättning för byggande av vindkraft. Vid kusten och på fjällen blåser det ofta mer än i inlandet. Av många orsaker skulle det ändå vara klokt att förlägga vindkraftverken till byggd miljö. Detta kan dock försvåras av begränsningar som bland annat är relaterade till bosättning och trafik.

Vindkraften är i praktiken så gott som utsläppsfri till skillnad från många andra energiproduktionsformer. Vindkraftverkens påverkan på människan och naturen varierar beroende på kraftverkens placering, storlek och antal. Vindkraftverken förändrar landskapet och ger upphov till ljud och reflexer, och olämpligt placerade kan de därför störa människor. Den viktigaste naturpåverkan gäller oftast fågellivet och undervattensnaturen. Genom god planering kan de negativa effekterna minskas avsevärt.

Vindkraftverk med tre rotorblad har visat sig kostnadseffektivast som helhet eftersom rotorns sveparea, det vill säga det område inom vilket kraftverket kan utvinna energi ur vinden, är stor i förhållande till materialkostnaderna och rotorns vikt. Dessutom är en rotor med tre blad lättare att balansera än en med fler blad.

Stora vindkraftverk byggs inte med vertikal axel eftersom de inte kan utvinna energi ur vinden inom ett lika stort område som horisontalaxlade vindkraftverk med tre rotorblad. Materialkostnaderna skulle bli mycket höga för stora vertikalaxlade kraftverk.

På högre höjd har vinden högre medelhastighet och vindförhållandena är jämnare, vilket ger betydligt bättre vindförhållanden för elproduktion. En fördubbling av vindhastigheten ger åtta gånger högre  produktionseffekt.