Vi måste anpassa oss till klimatförändringen
Finländarna är relativt väl skyddade mot de allvarligaste följderna av klimatförändringen. Trots detta är klimatförändringen förknippad med betydande risker även i Finland. Klimatförändringen har en betydande inverkan på till exempel väderförhållandena och därigenom på många näringar och infrastrukturer. Klimatförändringens konsekvenser beror på regionernas särdrag, såsom läget samt ekonomins och befolkningens struktur. I anpassningsåtgärderna är det viktigt att särskilt beakta de lokala förhållandena.
Utöver begränsningsåtgärder behövs aktiv anpassning
Även om minskningen av utsläppen och ökningen av kolsänkorna lyckas syns effekterna först om flera år. Vi måste i vilket fall som helst anpassa oss till de förändringar som redan skett och kommer att ske i klimatet och miljön. Ju långsammare begränsningen framskrider, desto större blir behovet av anpassning.
Syftet med anpassningen är att minska mänsklighetens sårbarhet för klimatförändringen. Genom anpassningsåtgärder kan man anpassa sig till en föränderlig livsmiljö och förbereda sig på kommande förändringar. En proaktiv anpassning är ekonomiskt lönsammare än att reagera på förändringar som redan skett. I planeringen av anpassningsåtgärderna bör man därför också beakta de långsiktiga effekterna och konsekvenserna för olika samhällssektorer. Det är dock inte alltid möjligt att reagera på alla konsekvenser med de nuvarande resurserna.
Studie: Proaktiv anpassning till klimatförändringen lönar sig
Anpassning fungerar bäst tillsammans med motverkande åtgärder
Det lönar sig att alltid när det är möjligt kombinera anpassningsåtgärderna med åtgärder som motverkar klimatförändringen. Till exempel vid byggande av ny infrastruktur och stadsplanering kan man ofta beakta båda målen samtidigt.
Ibland kan anpassningen dock strida mot motverkandet av klimatförändringen om anpassningsåtgärderna ökar utsläppen. Till exempel kyler luftkonditioneringsapparater som installerats på grund av långvariga värmeböljor effektivt ner byggnaders inomhustemperatur, men förbrukar samtidigt energi.
Att motverka klimatförändringen kan också innebära stora förändringar i den bekanta vardagen och till exempel i matvanorna. Anpassning till klimatförändringen kan alltså också ses som anpassning till motverkningsåtgärder och en ny mer hållbar livsstil.
Anpassning behövs inom flera olika sektorer
Jord- och skogsbruket ska anpassas till föränderliga förhållanden
Naturresurssektorerna utsätts för betydande klimatrisker. Den ökade torkan och hettan ökar risken för omfattande skogsbränder, vilket orsakar förluster för skogsbruket. Hittills har man lyckats hålla de omfattande skogsbränderna under kontroll bland annat genom effektiv brandbekämpning, täta skogsvägsnät och skogsvård.
Klimatförändringen ökar också jordbruksproduktionens utmaningar genom att försämra skördemängderna och skördekvaliteten. De allt vanligare störtregnen, de kortare eller frånvarande tjälperioderna i södra Finland samt särskilt den höga temperaturen och torkan under växtperioden och därmed den ökande avdunstningen medför utmaningar för åkerbruket. Dessutom orsakas skördeförluster av de ökade skadedjursmängderna. Även renskötseln är en näringsgren som är känslig för klimatförändringens negativa konsekvenser. Klimatförändringen och de föränderliga väderförhållandena påverkar direkt renarnas näringsintag och välbefinnande samt det praktiska renskötselarbetet.
Inom jordbruket kan man anpassa sig till klimatförändringens effekter till exempel genom att kontrollera vattenhushållningen, prioritera mångsidig odling och välja odlingssorter som lämpar sig bättre för de lokala förhållandena.
Det föränderliga klimatet medför risker för infrastrukturen
Klimatförändringens konsekvenser för infrastrukturen är betydande, eftersom de samtidigt påverkar samhällets funktionssäkerhet. De kraftiga väderfenomenen har redan orsakat störningar i Finlands energisektor genom att i synnerhet skada eldistributionsinfrastrukturen. Att elnätet fungerar är viktigt för bland annat datanätens funktion. Även trafik- och kommunikationsinfrastrukturen är i allmänhet direkt utsatt för väderförhållanden. Störningar i trafiken och kommunikationen påverkar i förlängningen andra branscher genom transport av personer och varor samt informationsdelning. Riskerna för stormskador i eldistributionen och dataöverföringen kan minskas till exempel genom jordkablar eller genom att flytta elledningar från skogarna till vägkanterna.
Klimatförändringen medför större utmaningar för vattentjänsterna
Vattentjänsterna garanterar tillgången till rent vatten och en fungerande rening av avloppsvattnet. Den finländska vattentjänstsektorn har i princip goda förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringen, men översvämningar, ökad ytavrinning, stigande medeltemperatur, förändringar i tjälen och variationer i vattenresursernas kvalitet kan orsaka problem i anslutning till tekniken och vattenkvaliteten vid vattentjänstverken. Torka kan orsaka problem med vattnets tillräcklighet och kvalitet, och störtregn ökar i sin tur urlakningen av näringsämnen i råvattnet.
Hälsorisker orsakade av klimatförändringen kan beaktas i byggandet
Klimatförändringen medför utmaningar i fastigheter som inte har planerats för framtidens klimat. Klimatförändringen ökar fuktbelastningen på byggnaderna, vilket i sin tur ökar risken för mögelbildning om man inte har förberett sig på det i planeringsskedet. Även värmeböljor orsakar allt större risker i byggnader och städer, där man i planeringen inte har beaktat temperaturhöjningen. Långvariga värmeböljor ökar risken för värmerelaterade sjukdomar och dödlighet särskilt i sådana sårbara grupper av människor som bor i städernas värmeöar i bostäder där inomhustemperaturen inte kan sänkas eller ventilationen inte kan effektiveras.
Även de möjligheter som klimatförändringen medför kan utnyttjas
Eftersom klimatförändringen har så många negativa effekter är det viktigt att effektivt utnyttja eventuella positiva förändringar. För att realisera fördelarna krävs dock satsningar på anpassningsåtgärder. I synnerhet i Finland och andra kalla områden kan klimatuppvärmningen ha många olika positiva effekter. Klimatuppvärmningen minskar till exempel uppvärmningskostnaderna under kalla årstider. Finland kan också ha allt större nytta av turismen, eftersom relativt svala somrar och kalla vintrar kan locka flera turister särskilt i framtiden.
Temperaturhöjningen förlänger också växtperioden. Detta kan vara till nytta till exempel för vattenskyddet om växttäcket ökar i områden som gränsar till vattendrag. En längre växtperiod kan också gynna jordbruket och skogsbruket. Skogarnas tillväxt ökar särskilt i landets norra delar. Den ökade skogstillväxten kan också leda till en snabbare drivningscykel och ökad avverkningsmängd.
Anpassningen till klimatförändringen medför också andra möjligheter. Exempelvis kan innovation av grön teknologi och hållbara företagsmodeller öka arbetstillfällena och konkurrenskraften. Att förbereda sig för översvämningar genom att öka grönområdena kan å sin sida förbättra trivseln i städerna.
Anpassning som en del av klimatpolitiken
Anpassning vid sidan av motverkande i den internationella klimatpolitiken
Klimatförändringen är en global kris och för att motverka den krävs internationellt samarbete. Även om anpassningen i praktiken oftast är lokal beaktas den numera bättre än tidigare även i den internationella klimatpolitiken. Till exempel inkluderade Parisavtalet som ingicks 2015 för första gången anpassningen som ett jämlikt mål vid sidan av motverkande. I EU:s medlemsstater styrs anpassningsåtgärderna också av EU:s egen anpassningsstrategi, som offentliggjordes 2021.
Kommunerna ansvarar för genomförandet och kostnaderna
I Finland har anpassningen till klimatförändringen sedan 2015 samordnats som en del av statens klimatpolitik. Anpassningen grundar sig på en nationell anpassningsplan som beretts under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. Planen utarbetas tillsammans med andra ministerier, forskningsinstitut och regionala aktörer, eftersom anpassningen gäller nästan alla sektorer.
Det praktiska ansvaret för åtgärderna ligger i huvudsak hos kommunerna, eftersom de lokala förhållandena avgör vilka anpassningsåtgärder som behövs. Kostnaderna för anpassningen är därför oftast lokala. Samtidigt är fördelarna, eller nackdelarna med dålig anpassning, också lokala. Det finns många skillnader i anpassningen mellan kommunerna i Finland. I de flesta stora kommuner har man redan inlett anpassningen, eller identifierat behovet av den, men i många mindre kommuner är anpassningen ännu i inledningsskedet.
I stadsplanering spelar i synnerhet grönstrukturen en viktig roll när man anpassar sig till klimatförändringens effekter. Städernas parker och växtlighet förbättrar till exempel dagvattenhanteringen och lindrar hettan i städerna. Samtidigt ökar den omfattande grönstrukturen kolsänkorna och stöder stadsnaturens mångfald. Även vid byggande är det viktigt att beakta till exempel luftfuktigheten och värmeböljorna.
Rättvisa i anpassningen
Rättvisa har blivit ett allt viktigare mål inom anpassningspolitiken. När anpassningen planeras ska man beakta hur de fördelar och nackdelar som åtgärderna medför fördelas mellan regionerna och människorna. Ojämlikheten mellan olika människogrupper och eventuella specialbehov ska också beaktas i en rättvis anpassningspolitik. Alla borde dessutom ha lika möjligheter och resurser att delta i beslutsfattandet och bli hörda.
Du kan själv anpassa dig till föränderliga förhållanden
Anpassningen till klimatförändringen kan främjas genom egna val i vardagen. Det lönar sig för fastighetsägare att utreda hur det lönar sig att skydda den egna fastigheten till exempel mot skador orsakade av översvämningar och hur byggnadernas inomhustemperatur vid behov kan sänkas under värmeböljor. Var och en bör också förbereda sig på längre elavbrott och problem med tillgången på nyttigheter. Genom tillräcklig personlig anpassning kan man samtidigt minska belastningen på de offentliga tjänsterna. Samtidigt bör det poängteras att den socioekonomiska ställningen har en betydande inverkan på olika människors sårbarhet och därmed också på deras anpassningsmöjligheter.
