Hoppa till huvudinnehåll

Skyddet av ozonskiktet är en framgångshistoria för det internationella miljöskyddet

Ozonskiktet skyddar jorden från solens skadliga UV-strålar. Man har globalt lyckats minska utsläppen av ämnen som bryter ned ozonskiktet och ozonskiktet håller småningom på att återhämta sig.
Bild
Aurinko ja pilviä sinisellä taivaalla.
© AdobeStock

Ozonförlust

Ozonskiktet i övre atmosfären skyddar jordklotet mot solens skadliga UV-strålning, som ökar hudcancer och ögonsjukdomar samt har en skadlig inverkan på jord- och vattenekosystemen. På 1970-talet lade man märke till att kemikalier som produceras av människor förstör ozonskiktet.

Ämnen som bryter ned ozonskiktet har använts bland annat som drivgaser, köldmedier, cellplast, släckmedel och lösningsmedel. När ämnen som bryter ned ozonskiktet kommer in i den övre atmosfären startar en händelsekedja där en enda kloratom kan bryta ned en enorm mängd ozon.

Ämnen som bryter ned ozonskiktet

Ämnen som bryter ned ozonskiktet är bl.a.

  • klorfluorkolväten, dvs. CFC-föreningar (s.k. freoner, t.ex. köldmedier R-12 och R-502), som används som köldmedier och expanderingsmedel i cellplast, 
  • delvis halogenerade kolväten, dvs. HCFC-föreningar (t.ex. köldmedium R-22), som använts som köldmedier och expanderingsmedel i cellplast, 
  • haloner som används som släckmedel
  • metylbromid, som används i skadedjursbekämpning

För ämnen som bryter ned ozonskiktet finns ersättande ämnen eller metoder för nästan alla användningsområden. I Finland får ämnen som bryter ned ozonskiktet numera användas i vissa laboratorieanalyser och i släckningsanläggningar i kritiska användningsområden.

Mer information om begränsningarna gällande ämnen som bryter ned ozonskiktet finns på sidan F-gaser och ämnen som bryter ned ozonskiktet. I EU regleras användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet genom förordningen 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (ozonförordningen). 

Målet är också att stävja klimatförändringen

De ämnen som bryter ned ozonskiktet är också mycket kraftiga växthusgaser, dvs. samtidigt har man genom ett avtal om skydd av ozonskiktet stävjat klimatförändringen. Ämnen som bryter ned ozonskiktet har i flera användningsändamål ersatts med fluorerade växthusgaser, dvs. F-gaser, särskilt HFC-föreningar. De bryter inte ner ozonskiktet, men de är kraftiga växthusgaser. För de flesta användningsändamål har man utvecklat ersättande metoder som är säkra för ozonskiktet och inte påverkar klimatuppvärmningen. Ozonkonventionens mål blev även officiellt att stävja klimatförändringen, då F-gaserna togs med i regleringen av Montrealprotokollet från och med 2019.

HFC-föreningar med i Montrealprotokollet - Kigali förändringen

Minskningen av användningen och produktionen av fluorkolväten godkändes 2016 genom en ändring av Montrealprotokollet som antogs i Kigali. Det trädde i kraft globalt den 1.1.2019. Olika grupper av länder har olika minskningsplaner.

I EU-länderna omfattas fluorkolväten av förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser (nedan kallad F-gasförordningen). Det genomför skyldigheterna att ändra protokollet och är delvis strängare än Montrealprotokollet. Mer information om regleringen av F-gaser finns på sidan F-gaser och ämnen som bryter ned ozonskiktet och om deras utsläpp på sidan F-gaser och utsläpp av dem.

Internationella insatser behövs för att bromsa den globala temperaturökningen. Ändringen av Montrealprotokollet är ett stort steg på vägen mot Parisavtalets mål att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst två grader.

Minskningsplaner för HFC i Kigali förändringen
  industriländer utvecklingsländer
(grupp 1)
utvecklingsländer
(grupp 2**)
basnivå
(år och
utgångspunkt)
2011-2013 genomsnittlig
HFC förbrukning
2020-2022 genomsnittlig
HFC förbrukning
2024-2026 genomsnittlig
HFC förbrukning

andel av ämnen
som bryter ned
ozonskiktet (HCFC),
som fortfarande
används och
beaktas i
beräkningen
av basnivån

15% av basnivån* 65% av basnivån 65% av basnivån
frysningsår - 2024: 100%
av basnivån
2028: 100% av basnivån
steg 1 2019: 90% 2029: 90% 2032: 90%
steg 2 2024: 60% 2035: 70% 2037: 80%
steg 3 2029: 30% 2040: 50% 2042: 70%
steg 4 2034: 20%    
phase-down slutnivå från och med 2036: 15% från och med 2045: 20% från och med 2047: 15%

*Ryssland, Vitryssland, Kazakstan, Tadzjikistan, Uzbekistan: Andelen HCFC på basnivå 25 %, de första minskningsstegen 5 % minskning 2020 och 35 % minskning 2025. **Grupp 2: Kuwait, Förenade Arabemiraten, Bahrain, Saudiarabien, Oman, Qatar, Indien, Iran, Irak, Pakistan.

Ozonskiktets framtid

Ozonskiktets återhämtning beräknas pågå i flera decennier, eftersom de ämnen som förstör det bevaras i atmosfären under en lång tid. De största hoten mot ozonskiktet globalt är den ökade växthuseffekten och dess effekter på ozonskiktet, utsläppen i atmosfären från befintliga anläggningar och lager samt den illegala produktionen och användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet.

Lisätietoja

E-postadress för ärenden som gäller ämnen som bryter ned ozonskiktet och fluorerade växthusgaser vid Finlands miljöcentral: ODS.F-kaasut@syke.fi. 

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)