Hoppa till huvudinnehåll

Skador förorsakade av fridlysta djur

Djur som är fridlysta enligt naturvårdslagen kan orsaka många slags skador på egendom. Fåglar som påträffas i jordbruksmiljö äter av frön, säd och brodd samt trampar och smutsar ner på odlingar. Gäss, tranor och svanar är de fåglar som orsakar flest skador på jordbruket. Fiskgjusar kan fånga odlad fisk vid fiskodlingsanläggningar och kungsörnar kan orsaka skador för renhushållningen genom att jaga och skada renkalvar.
Bild
Valkoposkihanhia ja lehmiä pellolla
© Tuomas Seimola

De skador som arterna orsakar är inte jämnt fördelade över olika delar av Finland på grund av variationen i de fridlysta arternas naturliga förekomst, levnadssätt och livscykel och eftersom odlingsförhållandena varierar för olika slags odlingsväxter. Om man ser till antal och ekonomiska belopp orsakas mest skador i östra Finland inom ansvarsområdena för NTM-centralerna i Sydöstra Finland och Norra Karelen. Skadorna inom fiskerinäringen är framför allt koncentrerade till Mellersta Finland.

Staten ersätter skador förorsakade av fridlysta djur

Med stöd av lagen om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur (15/2022) kan den som lidit skada ansöka om ersättning hos närings-, trafik- och miljöcentralerna för skador på odling och på djur som orsakats av fridlysta djur samt kalkylerat häckningsbaserat stöd för att ersätta skador som kungsörnar orsakat renhushållningen och skador som fiskgjusar orsakat på fiskodlingsanstalter.  En allmän förutsättning för betalning av ersättning är att den som lidit skada med alla rimliga och till buds stående medel försökt förhindra att skador uppkommer eller förvärras. NTM-centralerna ersätter skador inom ramen för det anslag som miljöministeriet årligen anvisas i statsbudgeten.

Bidrag för förebyggande av skador

Målet är att skador i första hand ska förebyggas. Vilka metoder som är tillåtna när det gäller att förebygga skador kan variera enligt art och område. Till exempel i skyddsområden och i områden i närheten av dem kan metoderna ha begränsats. Förebyggande metoder är bland annat olika slags passiva skrämmor, aktiva skrämselmetoder och så kallade fågelåkrar.

I de fall där olägenheter inte kan förebyggas tillräckligt effektivt kan de skadelidande ansöka om tillstånd att avvika från fridlysningsbestämmelserna hos NTM-centralen i Egentliga Finland. Undantag får beviljas endast på de grunder som anges i artikel 9 i fågeldirektivet. Till grunderna för undantag hör främst syftet att förhindra allvarlig skada på gröda, att ta hänsyn till flygsäkerheten och att ta hänsyn till människors hälsa och säkerhet. En förutsättning är dock att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Om det går att förhindra allvarlig skada på till exempel odlingar på något annat sätt, exempelvis genom att jaga bort fåglar, ska den metoden tillämpas. För störning av fridlysta arter behövs däremot alltid tillstånd enligt naturvårdslagen (se närmare anvisningar under länken till höger).

Även icke fredade arter, bland fåglarna till exempel kråka och björktrast, kan orsaka betydande ekonomiska förluster. Ekonomiska förluster på grund av icke fredade arter ersätts dock inte. Bestämmelser om ersättning av skador som orsakats av vilt (älgar och stora rovdjur) finns i viltskadelagen (105/2009). Dispens för icke fredade arter hör till Finlands viltcentral.

Utgivare

Miljöministeriet