Rödlistade fåglar och däggdjur i Finland 2015

Rödlistor för Finlands fåglar och däggdjur uppdaterades år 2015. Dessa listor ersätter rödlistorna 2010 för fåglar och däggdjur.

Publikationer är på finska med svensk sammandrag och svenska artnamn. Bild- och tabelltexter finns på¨engelska och finska.

Publikationer

Lintupiirros_Terhi Ryttäri
Teckning: Terhi Ryttäri ©

Sammandrag: Fåglar

Hotbedömningen av Finlands fåglar gjordes 2015 med samma Internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier som bedömningarna 2010 och 2000. Antalet arter som granskades var 248, av vilka hotbedömning gjordes för 244 arter. De två underarterna av kärrsnäppa granskades separat och sålunda behandlades 249 taxa. Kärrsnäppans underarter jämställdes i behandlingen med arterna.

Av de bedömda 245 arterna är 87 (36 % av de bedömda) hotade, 23 (9 %) nära hotade och 135 (55 %) livskraftiga. Av de hotade arterna är 13 (5 %) akut och 36 (16 %) starkt hotade samt 38 (16 %) sårbara. De hotade och nära hotade arterna utgör gemensamt rödlistan, som alltså omfattar 110 arter (45 % av de bedömda). I den tidigare bedömningen ingick 59 (24 %) hotade, 30 (13 %) nära hotade och 152 (63 %) livskraftiga och rödlistade arter 89 (37 %).

Hotgraden fördelar sig ojämnt mellan fågelordningarna. Speciellt bland andfåglarna, rovfåglarna och vadarna finns det flera hotade och rödlistade arter än i hela artbeståndet i genomsnitt, medan andelarna bland ugglorna och tättingarna är mindre.

Betraktat enligt huvudsaklig livsmiljö finns det flera hotade arter bland strändernas, kalfjällens, Östersjöns och insjöarnas och åarnas fåglar än i hela artbeståndet; bland kärrfåglarna finns det flera rödlistade arter, men andelen hotade motsvarar hela artbeståndet. Bland skogsarterna var andelen hotade och rödlistade arter klart mindre än i hela artbeståndet.

Av faktorerna som utgör hot för arterna är ändringarna i livsmiljön både i häckningsområdena och längs flyttsträcken samt i övervintringsområdena de viktigaste. Även fångst och jakt är viktiga hotorsaker, dock inte så mycket hos oss som längs flyttsträcken och i övervintringsområdena. Jakt kan även hos oss vara en hotfaktor, men det finns alltid möjligheter att reagera med fridlysningar i enlighet med jaktlagstiftningen. Även vinterbestånden av två arter som övervintrar i Östersjön bedömdes, alfågel (livskraftig) och alförrädare (akut hotad). Vinterbestånden för de övriga arterna som övervintrar i Östersjön håller på attväxa, och de bedömdes inte på något annat sätt.

I samband med bedömningen uppdaterades den regionala hotgranskningen, som gjordes nu (liksom tidigare) enligt skogsvegetationszon.

Saukko_Terhi_Ryttäri
Teckning: Terhi Ryttäri ©

Sammandrag: Däggdjur

I publikationen presenteras den femte hotbedömningen av Finlands däggdjursarter. Bedömningen gjordes enligt Internationella naturvårdsunionen IUCN:s bedömningskriterier genom att följa hotklassificeringen som IUCN har utvecklat. Bedömningen utfördes på begäran av miljöministeriet av en arbetsgrupp som Mammalogiska sällskapet i Finland hade sammankallat. Arbetet leddes och godkändes av Hotbedömningens styrgrupp (LAUHA).

På rödlistan för de finländska däggdjuren 2015 finns tjugo arter, alltså två arter färre än 2010. Sju arter är hotade, vilket är fyra arter färre än tidigare. I bedömningen ingick 75 arter eller underarter som förekommer i Finland. Klassen omfattar fortfarande 67 arter. Av dessa är fem försvunna (RE), en med kunskapsbrist (DD) och sexton var arter som inte lämpade sig för bedömning (NA, främmande arter, sporadiskt förekommande). Åtta arters klass ändrades till mindre hotad, men inte en enda art övergick till en mera hotad klass.

Hotade arter är fransfladdermus Myotis nattereri (EN), trollfladdermus Pipistrellus nathusi (VU), varg Canis lupus (EN), fjällräv Vulpes lagopus (CR), iller Mustela putorius (VU), järv Gulo gulo (EN) och saimensäl Pusa hispida saimensis (EN). Nära hotade arter (NT) är flygekorre Pteromys volans, europeisk bäver Castor fiber, fältsork Microtus arvalis, björn Ursus arctos, lo Lynx lynx, östersjövikare Pusa hispida botnica och skogsvildren Rangifer tarandus fennicus. Två arter avlägsnades från rödlistan, skogshare Lepus timidus (LC) och utter Lutra lutra (LC).

De vanligaste hotorsakerna och hotfaktorerna i arternas hotstatus är fångst (laglig och illegal jakt samt dödlighet som bifångst) samt sporadiska faktorer som har att göra med de små populationerna. Klimatförändringen inverkar på hur fjällräven, skogsharen samt östersjövikaren och saimensälen klarar sig. Ändringen av skogsanvändningen och skogens sammansättning anses vara hotfaktor endast för två arter, flygekorren och skogsvildrenen. Störning, konkurrens, korsning, genetiska problem, rovjakt och kemikalisering är andra enstaka hotfaktorer för däggdjuren.

Mer information

Äldre forskare Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral, tel. 0295 251 429, e-post: förnamn.efternamn@ymparisto.fi

Äldre forskare Ulla-Maija Liukko, Finlands miljöcentral, tel. 0295 251 387, e-post: förnamn.efternamn@ymparisto.fi

Miljöråd Esko Hyvärinen, Miljöministeriet, tel. 0295 250 094, e-post: förnamn.efternamn@ymparisto.fi [förnamn=esko.o.]

 

 

Publicerad 15.1.2016 kl. 12.53, uppdaterad 15.1.2016 kl. 14.00