Att bo i bostadsrättslägenhet

Ett alternativ till att hyra eller köpa sin bostad är att skaffa sig en bostadsrätt. Man kan flytta in i bostadsrättslägenheten så snart man tecknat ett bostadsrättsavtal och betalat sin bostadsrättsavgift, dvs. en del av priset för lägenheten. Därefter betalar man regelbundet bruksvederlag så länge man bor i lägenheten.

Bostadsrättslägenheter finns i de största städerna och kommunerna. Bostadsrättslägenheter som producerats med statligt stöd ägs av kommuner, allmännyttiga samfund och bostadsrättsföreningar.

Grundprinciperna för bostadsrättslägenheter

  • Bostaden kan inte lösas in. Bostadsrättsinnehavaren kan överlåta sin bostadsrätt eller byta den mot en annan.
  • Husägaren kan inte säga upp bostadsrättsavtalet.
  • När bostadsrättsavtalet tecknas betalar man bostadsrättsavgiften och därefter bruksvederlag varje månad.
  • Den som är under 55 år vill ansöka om en bostadsrättslägenhet med statligt lån eller räntestöd måste underskrida gränset för förmögenhet.
  • En bostadsrättslägenhet ska användas som den egna eller familjens permanenta bostad. Bostaden  kan  dock överlåtas till en annan person i högst två år, om man tillfällint vistas på en annan ort till exempel på grund av sitt arbete eller sina studier .
  • Husägaren ansvarar för underhållet av lägenheten. Om den boende vill bygga om i lägenheten måste han eller hon komma överens med ägaren om ombyggnaden.

Boendekostnader för en bostadsrättslägenhet

Storleken på bostadsrättsavgiften beror på bostadsarealen och priset per kvadratmeter. Man kan ta ett lån för bostadsrättsavgiften och då är räntan delvis avdragbar i beskattningen liksom bostadslån. Kapitalvärdet på bostadsrättsavtalet kan vid behov användas som säkerhet för bostadsrättslånet. Husägaren ska informeras om pantsättningen.

Det månatliga bruksvederlaget används för att betala kapital- och underhållskostnader för bostadsrättshusen. Vederlaget bygger på självkostnadsprincipen och får inte vara större än den hyra som tas ut för motsvarande lägenheter på samma ort. Man kan få bostadsbidrag för att kunna betala bruksvederlaget.

Husets ägare beslutar om nödvändiga höjningar av bruksvederlaget. De boende har rätt att delta i förvaltningen av bostadsrättshuset och i besluten om vilka utgifter som ska täckas med bruksvederlaget, så som lagen om samförvaltning av hyreshus (649/1990) föreskriver.

Överlåtelse av bostadsrätt

Överlåtelse av bostadsrätten sker genom anmälan till husägaren. Husägaren ingår bostadsrättsavtal med den nya innehavaren och makulerar avtalet för den som överlåter sin bostadsrätt. Bostadsrätten kan endast säljas till en person som kommunen har godkänt. Om ingen lagenlig köpare finns löser husägaren in bostadsrätten inom tre månader efter att överlåtelseanmälan gjorts. Den som överlåter sin bostadsrätt måste då kräva inlösning.

Försäljnings- och inlösningspriset motsvarar högst bostadens första bostadsrättsavgift, förhöjd enligt byggnadskostnadsindex. I det maximala priset kan det även ingå ersättning för ombyggnadsarbeten i lägenheten enligt deras värde vid tidpunkten för överlåtelsen. En bostad löses alltid in till det maximala priset.

Utan kommunens godkännande kan bostadsrätten överlåtas till maken eller makan eller till en släkting i rakt nedstigande eller uppåtstigande led eller till en familjemedlem som redan bor i bostaden. Också då är bostadens försäljningspris högst det maximala priset.

Skyldigheten att betala bruksvederlaget gäller tills bostadsrätten har övergått till den nya innehavaren eller lösts in av husets ägare, och anteckning har gjorts om att den förra innehavaren har överlåtit sin bostadsrätt och den förra innehavaren har flyttat ut. Om husets ägare inte kan betala den förfallna inlösningsavgiften ska han eller hon betala dröjsmålsränta enligt räntelagen tills hela avgiften betalas.

Mer information

Lagstiftningsråd Anu Karjalainen, miljöministeriet, fornamn.efternamn@ym.fi

Finlex

Publicerad 15.7.2019 kl. 11.43, uppdaterad 15.7.2019 kl. 11.43
Utgivare: