Att bo i delägarbostad

För den som vill ha en ägarbostad är en delägarbostad ett steg på vägen. Det gäller särskilt dem som inte har möjligheter att genast köpa en ägarbostad. Den som vill ha en delägarbostad investerar till en början bara en del av priset för bostaden och äger då en så stor minoritetsandel av bostaden som motsvarar insatsen. Byggherren äger den resterande delen.

Först bor man i bostaden som hyresgäst. När hyresperioden löpt ut kan man lösa in bostaden så att man äger den helt.

pyorailija_JUlvinen.jpg
Janne Ulvinen, Miljöförvaltningens bildbank

Somliga delägarbostäder byggs med statligt räntestöd medan andra är fritt finansierade. Lagen om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån trädde i kraft den 1 mars 2002. För de delägarbostäder som finansierats före detta datum eller som är fritt finansierade gäller enbart villkoren i det avtal som ingåtts mellan bostadsproducenten och den som bor i bostaden. Valet av boende till delägarbostäder som stöds av staten sker på samma sätt som när man väljer boende till hyresbostäder.

Kommunerna och allmännyttiga bostadsföreningar producerar delägarbostäder som finansieras med räntestödslån. De boende till dem väljs på sociala grunder. 

Delägarbostäder med räntestödslån

Boendekostnaderna fördelas så att den boende till en början betalar en insats på 15 procent av bostadens anskaffningspris. Han eller hon blir då ägare till en motsvarande minoritetsandel av de aktier som berättigar till innehav av bostaden. Byggherren äger den resterande delen av bostaden. Delägande kan vid behov användas som säkerhet för ett bostadslån.

Den som äger en minoritetsandel av en delägarbostad hyr till en början bostaden under en bestämd tid. Hyran hålls på en skälig nivå under hela hyresperioden och bestäms enligt självkostnadsprincipen. Det innebär att hyran täcker utgifterna för skötseln av bostaden, kapitalutgifterna för räntestödslånet och övriga utgifter som majoritetsägaren åsamkas av bostaden.

I en statsunderstödd delägarbostad bor man som hyresgäst i minst 5 och högst 12 år enligt avtalet mellan minoritets- och majoritetsägaren.

Det finns möjlighet att köpa ytterligare andelar i en delägarbostad om man kommit överens om detta med byggherren. I delägaravtalet kan man bestämma att den boende kan öka sin ägarandel till upp till 49 procent.

Majoritetsägaren av en statsunderstödd delägarbostad är skyldig att amortera på byggnadslånet för bostaden med den tilläggsandel som den boende betalar, och då minskar räntekostnaderna för lånet. Eftersom hyran bestäms enligt självkostnadsprincipen sjunker den samtidigt.

Efter hyresperioden har den boende möjlighet att köpa delägarbostaden till ett pris som bygger på det ursprungliga anskaffningspriset. Priset för inlösningen beräknas så att man minskar det ursprungliga anskaffningspriset med den investering som den boende redan gjort och med eventuella tilläggsandelar. Därmed inverkar fluktuationerna i bostädernas värde inte på priset för en delägarbostad, utan den boende vet redan då delägaravtalet upprättas vilket det slutliga priset på bostaden kommer att vara.

När minoritetsägaren har löst in bostaden motsvarar den en traditionell bostad i ett bostadsaktiebolag. Den boende besitter bostaden på basis av sitt aktieinnehav, betalar bolagsvederlag till bostadsaktiebolaget och kan använda sin yttrande- och beslutanderätt vid bolagsstämman. Han eller hon kan när som helst hyra ut eller sälja sin bostad helt fritt.

En delägarbostad kan överlåtas under hyresperioden, eftersom bostadsbehovet kan förändras så att delägaren inte vill lösa in bostaden. Det åligger majoritetsägaren att skaffa en ny hyresgäst. Om majoritetsägaren inte kan finna en ny hyresgäst inom tre månader efter det att den boende har meddelat sin önskan att avstå från bostaden, ska majoritetsägaren lösa in delägarens andel. Detta innebär att delägaren alltid kan få tillbaka sin investering.

Mer information

Överinspektör Jorma Pietiläinen, miljöministeriet, fornamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 17.9.2013 kl. 8.45, uppdaterad 3.7.2017 kl. 14.50
Utgivare: