Att bo i hyresbostad

Ungefär hälften av hyresbostäderna i Finland har finansierats av staten genom aravalån eller räntestödslån. Övriga hyresbostäder är fritt finansierade. Det är främst kommuner och allmännyttiga samfund, som utnämnts av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), som bygger och äger aravabostäderna och räntestödsbostäderna.

Asuminen_keinussa_SSivonen.jpg
Saara Sivonen, Miljöförvaltningens bildbank

Hyresgästerna både i aravabostäderna och i de bostäder som byggts med långfristiga räntestödslån väljs på sociala grunder. Hyran i aravabostäderna fastställs utifrån självkostnadsprincipen. Det betyder att hyran i huvudsak ska täcka kapitalkostnaderna för husbygget och kostnaderna för fastighetsunderhåll.

Hur stor hyran är för de fritt finansierade hyresbostäderna beror i första hand på avtalet mellan parterna och läget på hyresmarknaden. Fritt finansierade hyresbostäder ägs förutom av privatpersoner också av bl.a. bostadsplaceringbolag, försäkringsbolag och församlingar.

Lagen om hyra av bostadslägenhet gäller alla hyresbostäder. Där finns bestämmelser om bland annat hyresavtalet, hyrans storlek samt uppsägning och hävning av hyresavtalet.

Arava-, räntestöds- och delägarbostäder

Valet av boende till arava-, räntestöds- och delägarbostäder som stöds av staten görs enligt tre kriterier:

  • Den sökandes faktiska behov av en bostad. Här inverkar faktorer som bostadslöshet, domstolsbeslut om vräkning, uppsägning av hyresavtal, trångboddhet eller att den nuvarande bostaden är i dåligt skick.
  • Den sökandes förmögenhet. Den sökande får inte ha en tillräcklig förmögenhet för att förvärva en bostad som motsvarar hans eller hennes behov. Egendomens försäljningsvärde, med avdrag för skulderna, räknas som värderingsgrund.
  • Det sökande hushållets bruttomånadsinkomster.

Storleken på hyran bestäms i enlighet med självkostnadsprincipen. Det innebär att den främst ska täcka kapitalkostnaderna för uppförandet av fastigheten och fastighetsunderhållet. Självkostnadsprincipen följs under lånetiden, som är cirka 35 år. Därefter tillämpas samma bestämmelser på hyran som på fritt finansierade hyresbostäder.

Hyran för hyresbostäder som finansierats med räntestödslån bestäms sedan år 2002 enligt självkostnadsprincipen. I de räntestödshyresbostäder som finansierats före 2002 bestäms hyran på samma sätt som hyran för fritt finansierade bostäder. Om flera aravahyreshus eller -bostäder och räntestödshyresbostäder som finansierats före 2002 har samma ägare, kan hyrorna jämnas ut mellan dessa.

Hyresgästens möjligheter till inflytande beträffande arava- och räntestödshyreshus grundar sig på lagen om samförvaltning i hyreshus. Lagen ger de boende möjlighet att få inblick i ärenden som rör huset samt att påverka sitt boende. Det har konstaterats att samförvaltningen ökar invånarnas boendetrivsel och känsla av gemensamt ansvar.

Minst en gång om året bör det hållas ett möte för hyresgästerna. På mötet kan man välja representanter bland de boende till bostadsaktiebolagets styrelse samt en hyresgästkommitté eller en förtroendeman som sköter gemensamma ärenden. Mötet kan också bereda, diskutera och ge utlåtanden om t.ex. budgetförslag, reparationer, husets underhåll och disponentfrågor.

De boende i hyreshuset kan också ta ställning till ordningsstadgan, användningen av parkeringsplatser och gemensamma utrymmen, principer för uthyrning och gemensamma arbetsinsatser.

Mer information

Anu Karjalainen, regeringssekreterare, miljöministeriet, tfn 0295 250 067, fornamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 17.10.2017 kl. 10.00, uppdaterad 13.2.2018 kl. 14.58
Utgivare: