Byggnaders konstruktionssäkerhet

En säker byggnad har fasta och stabila konstruktioner. För att man ska kunna garantera att byggnaden är säker bör man se till att de grundläggande kraven på de bärande konstruktionernas hållfasthet och stabilitet uppfylls. Betydelsen av säkra konstruktioner framhävs när det är fråga om byggnader som används av en stor mängd människor, t.ex. olika slags idrottshallar och arenor, och då ställs det också större krav på konstruktionerna, eftersom byggnaderna har stor spännvidd.

Det har uppdagats brister i säkerheten i byggnader med stor spännvidd beroende på fel som begåtts under både projekteringen och utförandet. Till följd av detta har konstruktioner rasat. Om man ser till byggnader som varit i bruk är ett av de allvarligaste exemplen den ridhall i Laukas där taket rasade in vårvintern 2013 och en person omkom. Miljöministeriet tillsatte våren 2013 en arbetsgrupp med uppgift att bereda en ändring av lagstiftningen så att det ska kunna skapas förfaranden för bättre konstruktionssäkerhet, också i befintliga byggnader.

Projekteringen av bärande konstruktioner grundar sig på tillämpningen av de europeiska standarderna för projektering av konstruktioner, dvs. eurokoderna, i kombination med de nationella bilagor som miljöministeriet fastställer.

Bärande konstruktioners hållfasthet

De bärande konstruktionsdelarna tar emot den belastning på byggnadens stomme som uppstår under användningen, liksom även den belastning som orsakas av naturförhållanden, t.ex. snö, vind och temperaturskillnader. Vissa konstruktioner dimensioneras så att de också ska klara av exceptionella belastningar, så kallade olyckslaster.

De snörika vintrarna har gjort att uppmärksamheten riktats mot snömassorna och deras inverkan på takkonstruktionerna. Snötäckets vattenvärde på byggnadernas tak är vanligen störst på vårvintern. Situationen kan bli allvarlig, om konstruktionerna av någon orsak inte når upp till kraven i bestämmelserna. Det finns skäl att aktivt följa med den belastning som snön orsakar och vid behov avlägsna snön. Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för detta. Erfarenheten visar att småhus inte hör till de riskfyllda objekten.

Belastningen förskjuts längs med byggnadens stomme mot grunden via de konstruktioner som planerats för ändamålet (plattor, bjälkar, pelare, väggar och andra byggnadsdelar). Från grunden förflyttas belastningen slutligen till marken.

De bärande konstruktionerna projekteras i allmänhet så att de under en viss tid också klarar av belastning vid brand. På detta sätt strävar man efter att säkerställa att de personer som befinner sig i byggnaden ska hinna avlägsna sig ifall en brand uppstår.

Byggmaterialet i de bärande konstruktionerna

De bärande konstruktionerna kan tillverkas av många olika slags byggnadsmaterial, och i samma byggnad kan också flera material användas. Till de vanligaste byggnadsmaterialen i bärande konstruktioner hör betong, stål och trä samt tegel- och blockkonstruktioner. Ibland används kombinationer av dessa, så kallade samverkanskonstruktioner.

Projektörerna i nyckelroll

Konstruktionsprojektören eller -projektörerna har till uppgift att dimensionera de bärande konstruktionerna. Om projektörerna är flera till antalet, ska en av dessa vara huvudprojekterare i enlighet med markanvändings- och bygglagen. Denna ska svara för att alla delplaner bildar en helhet som uppfyller kraven. 

Var finns projekteringsanvisningar?

Innehållsförteckningen till Finlands byggbestämmelsesamling samt föreskrifterna och anvisningarna om bärande konstruktioner (i pdf-format) hittas via länken uppe till höger på den här sidan.

Eurokoderna fås från Finlands Standardiseringsförbund. Länkar till de nationella bilagorna finns uppe till höger på denna sida.

Brev till kommunernas byggnadsinspektörer om byggnaders konstruktionssäkerhet

Mer information

Överingenjör Jukka Bergman, miljöministeriet, fornamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 11.7.2014 kl. 10.43, uppdaterad 14.6.2016 kl. 10.42
Utgivare: