Vindsbyggandets utmaningar och möjligheter

Vindsbyggande är en form av kompletterande byggande som kan jämföras med nybyggnad och är förknippat med krävande juridiska, tekniska och stadsbildsrelaterade specialfaktorer. Det lönar sig att satsa på kompetensen hos de aktörer som planerar och bygger objektet. Av huvudplaneraren förutsätts oftast kompetens i klass AA.

Bakgrundsutredningar är nödvändiga

Innan ett bostadsaktiebolag börjar planera att ta i bruk vinden för bostäder bör en projektutredning genomföras. Med hjälp av utredningen får man preliminär information om huruvida vindsbyggande är möjligt i fastigheten och vilka konsekvenser byggandet medför. Bolagsstämman fattar beslut om byggande i vindslokalerna och den höjning av aktiekapitalet som byggandet förutsätter samt om ändringen av bolagsordningen. Det lönar sig att i ett tidigt skede, innan beslutet om byggande fattas, också skaffa utredningar om vindslokalernas skick och andra utredningar samt mäta vinden på plats. Man kan inte lita enbart på gamla ritningar.

Tillstånd behövs

När användningsändamålet ändras från en kall vind till ett varmt utrymme förutsätts i regel beviljande av tilläggsbyggrätt. För att tilläggsbyggrätt ska kunna beviljas krävs det en ändring av detaljplanen eller undantagslov. Därefter ska bygglov sökas i normal ordning. I Helsingfors gällde i vissa områden ett regionalt undantagsbeslut som underlättar vindsbyggande fram till 22.2.2014, och bygglov skulle sökas innan dess.

För att kunna bygga ytterligare våningsyta med stöd av undantagsbeslutet förutsattes det att åtgärder för att förbättra boendetrivseln vidtogs i samband med vindsbyggandet. Sådana åtgärder är bl.a. upprustning av gårdsområdena och byggande av gemensamma lokaler. Byggande av bostäder på vindar förutsätter å sin sida oftast att förvaringsutrymmena på vinden flyttas någon annanstans i fastigheten.

Med tanke på brandsäkerheten likställs vindsbyggande med nybyggnad och bestämmelserna tillämpas enligt detta. Bostadslösningarna kan avvika från det normala, bara de håller hög kvalitet. Det lönar sig att förhandla med byggnadstillsynsmyndigheterna om tolkningen av bestämmelserna samt skaffa förhandsutlåtanden från stadsbildskommittén och tekniska delegationen.

Utmaningar i samband med vindsbyggande

Problem kan förorsakas av utrymmenas låga höjd, bärande träkonstruktioner, nivåskillnader i golvet, kanalgruppernas placering samt de begränsade placeringsmöjligheterna för fönster och terrasser. Även lagringen, materialtransporterna och skyddet under arbetstid är mer krävande jämfört med nybyggnad.

För att tillräckligt mycket naturligt ljus ska komma in i bostäderna förutsätts det ofta att takfönster eller daglyktor byggs på taket. Via en indragen inglasad balkong är det möjligt att få in ljus till de omgivande utrymmena. En vanlig ståndpunkt är att balkonger i vindsbostäder inte får byggas mot gatan. Också största delen av takfönstren borde placeras mot gården. Samma gäller tekniska anordningar som placeras på taket.

Var noggrann med eldragningarna

På vinden har i regel inga värme-, vatten- eller avloppslinjer dragits och utrymmena är endast utrustade med grundläggande el. I praktiken måste man alltså genomföra dessa lösningar på samma sätt som vid nybyggnad. Ofta måste man dra nya vertikala linjer ända från källaren och då kan det vara svårt att hitta lämpliga ställen att dra linjerna genom våningarna.

Problem kan också uppstå på grund av att de branta trappor eller höga trappuppgångar som leder till vinden inte motsvarar dagens bestämmelser. Däremot har utbyggnad av hisschaktet till vinden i regel inte ansetts vara ett villkor för vindsbyggande.

Andra faktorer som ska beaktas är fungerande ventilation i den nya yttertakskonstruktionen samt luft- och stegisolering mot bostäderna nedanför. Också vatten- och fuktisoleringarna i nya terrasser som placeras ovanpå varma utrymmen samt vattenavledningssystemen innebär utmaningar.

Vindsbyggande ger boendet en speciell kvalitet

Nya boendelösningar i samband med vindsbyggande erbjuder personliga alternativ och möjligheter för innovativ utrymmesanvändning i stället för de sedvanliga lösningarna. Lokaler med sneda tak och varierande höjd och form, ofta skulpturala, gamla skorstenskonstruktioner samt ett hantverksbetonat byggarbete skapar en stämning som är svår att åstadkomma med nybyggnad. Ett minus kan anses vara att trafiklösningarna ofta är större än normalt och att rummen ibland är svåra att möblera.

Vid skorstensgruppernas fot kan det finnas förtjockningar som gör det omöjligt att utnyttja golvutrymmet på traditionellt vis. De små nackdelarna kompenseras emellertid av utsikten över taken utanför fönstren.

Nya möjligheter

Om det inte är möjligt att bygga separata bostäder på vinden till exempel på grund av genomförandet av takfönster eller vindsutrymmets låga höjd, kan de utrymmen som byggs på vinden anslutas till bostäderna nedanför. På så sätt kan bostäder i två våningar byggas i höghus. Man kan också överväga att placera husets gemensamma lokaler på vinden. Då frigörs utrymme i källaren eller på bottenvåningen, som kan hyras ut till exempel som lager eller kontorslokaler.

Ofta tänker man sig att vindsbyggande huvudsakligen genomförs innanför den nuvarande takformen. I samband med ombyggnader i förorterna har man dock byggt nya lokaler ovanpå platta tak. Detta förfarande kommer att öka i takt med behovet att förtäta bostadsområdena.

Publicerad 17-11-2016 kl. 11.24, uppdaterad 17-11-2016 kl. 11.24