Byggande av en bastu i en lägenhet

En lägenhetsbastu är en bastu som finns i direkt anslutning till en bostadslägenhet. Bygglov krävs om en ny bastu byggs i ett rum som för närvarande är torrt, ändringar görs i den nuvarande vattenisoleringen eller ventilationen i ett rum, eller en ny rökkanal byggs. För renovering av en befintlig bastu räcker det med att bostadsaktiebolaget får en anmälan och beviljar tillstånd. Det behövs inte heller bygglov för byggande av en s.k. badrumsbastu med elementkonstruktion, utan en anmälan räcker. En sådan bastu är egentligen ett slags badrumsinredning och badrummets normala ventilation och fuktisolering är tillräcklig.

Tillgänglighet ökar användbarheten

Det är bra att reservera en bredd på cirka 600 mm per person på bastulaven och en bra bastulave är också tillräckligt lång för att man ska kunna ligga utsträckt. Ett stadigt räcke runt bastuugnen förhindrar att användarna ramlar mot ugnen och fungerar samtidigt som fotstöd. Skyddsavstånden till byggnadsdelar av brännbart material, som förutsätts för en bastuugn, ska beaktas i dimensioneringen. Takhöjden inne i bastun ska i regel vara minst 2 100 mm. Tillgängligheten för funktionshindrade kan också i små bastur genomföras t.ex. genom att använda bastulavar som kan lyftas upp eller lösgöras, så att man också kan bada bastu i rullstol.

I en välplanerad bastu är det lätt att rengöra lavarna och deras underlag. Om lavarna kan lyftas upp eller lösgöras helt är det också lättare att tvätta golvet. Alla typer av golvfästen ska undvikas för att förhindra hål i golvets vattenisolering. Därför är det bäst att fixera lavarna med väggstöd.

En elektrisk bastuugn förbrukar mycket energi

En elektrisk bastuugn är med tanke på effekten den överlägset största elapparaten i hemmet och den största elförbrukaren.

När en gammal bostad renoveras lönar det sig att fundera över om en egen bastu verkligen är nödvändig, eller om det eventuellt räcker med att bostadsaktiebolaget har en bastu.

Bastuugnarna indelas enligt uppvärmningssättet i kontinuerligt uppvärmda och engångsuppvärmda ugnar samt enligt uppvärmningstekniken i vedeldade och elektriska bastuugnar. Olika ugnar har också olika miljöeffekter. Det finns också bastuugnar av väldigt olika modell och effekt. Effektkravet för bastuugnen är i första hand beroende av bastuns storlek, men också av antalet glas- och stenytor inne i själva basturummet.

En vedeldad ugn värms med förnybar och vanligen inhemsk ved. En nackdel är utsläppen av små partiklar, som kan minskas genom ren förbränning. Förbränningen främjas av att veden är torr och tänds på ett bra sätt. Även mer miljövänliga bastuugnar har introducerats på marknaden. Dessa ugnar har väsentligt lägre sot- och partikelutsläpp och förbrukar betydligt mindre ved än en vanlig vedeldad ugn. En vedeldad ugn kan kombineras med en vattenbehållare som producerar varmvatten samtidigt som ugnen värms. En vedeldad ugn förutsätter dock en rökkanal och är i regel möjlig endast i småhus.

Elektriska bastuugnar är kontinuerligt uppvärmda ugnar där värmen produceras med elmotstånd och lagras i stenmassan. Ugnens elförbrukning påverkas av antalet bastubadare, badfrekvensen, bastuns isolering, ytmaterialen och badtemperaturen.

Över hälften av ugnens elförbrukning går åt till att förvärma bastun och resten till att upprätthålla värmen. I en bastuugn som alltid är redo eller genast är redo upprätthålls alltid en viss grundvärme. En omsorgsfullt värmeisolerad och ständigt användningsklar bastuugn är en energibesparande lösning endast om man badar bastu oftare än 5 gånger i veckan. Värmen som den oanvända bastuugnen avger kan utnyttjas för uppvärmning av våtrummen.

Nya typer av bastuugnar har införts på marknaden. Både vedeldade och elektriska bastuugnar kan nu fås som s.k. stentorn, där värmen lagras i stenmassan inne i ett stålnät. Även täljstensplattor används för att lagra värme. En täljstensugn sparar energi bl.a. för att den inte värms till lika hög temperatur som traditionella stenugnar. En fördel med täljstensugnar är också att ytan som vattnet kastas på sträcker sig nästan ända ner till golvet, vilket innebär att bastun värms nästan från golv till tak och lavarna därför vid behov kan placeras på en lägre nivå.

I en elektrisk bastu kommer frisk luft in ovanför ugnen och frånluftsöppningen finns nära golvet. Felaktig ventilation ökar elräkningen för bastun. En väl genomförd ventilation bidrar å sin sida till att upprätthålla en jämn temperatur. Då kan ugnens termostat justeras nedåt utan att pruta på badets kvalitet.

Materialeffektivitet

Det lönar sig oftast inte att flytta en lägenhetsbastu till en annan plats, utan i stället bör man så långt det är möjligt dra nytta av befintliga konstruktioner och material.

I en bastu ställer trycket från vattenångan, den stora temperaturdifferensen mellan insidan och utsidan samt den sporadiska användningen extrema krav på bastuns konstruktionsdelar. Konstruktionerna som omger bastun ska isoleras från vatten och fukt på ett sådant sätt att inga skador uppstår i konstruktionerna eller på väggytorna i utrymmena runt bastun.

För att väggens ytbeläggning inte ska murkna, måste den fuktiga luften från bastun kunna ventileras bort bakom ytbeläggningen. Det rekommenderas att vågräta paneler används på väggarna, så att det är enkelt att byta eventuell panel som mörknat nedtill på väggen. Väggbeklädning av trä ska inte nå ända ner till golvet, utan avslutas cirka 10-15 cm ovanför golvytan. Också bastuns dörrkarmar ska kapas cirka 15 cm ovanför golvet.

Panelen och lavarna i bastun byggs av främst inhemskt virke med få kvistar, små mängder kåda och porös struktur. Lämpliga träslag är asp, (klibb)al, gran eller abachi. Värmebehandlad asp och klibbal är lämpliga träslag om man vill ha en mörkare bastu. Väggarna och lavarna kan behandlas med en färgad eller färglös skyddsbehandling som underlättar rengöringen.

Publicerad 17-11-2016 kl. 10.38, uppdaterad 06-08-2019 kl. 10.01