Gå till innehållet

Presentation av projektet

KIPSI-projektets mål är att behandla 50 000–85 000 hektar åker i Skärgårdshavets avrinningsområde med gips under åren 2020–2022, vilket minskar betydligt på mängden fosfor- och sedimentbelastning som kommer ut i Skärgårdshavet från avrinningsområdet.

Målet är också att göra gipsbehandling och dess möjligheter bekanta samt på andra sätt informera om vattenvårdsåtgärder som görs i jordbruksområden och vars viktighet inte alls minskar på grund av gipsbehandling.

 

Projektet administreras av NTM-centralen i Egentliga Finland i samarbete med MTK Egentliga Finland, SYKE, Helsingfors universitet, Livsmedelsverket, Luke, Aurajokisäätiö, Paimionjoki-yhdistys, lantbruksrådgivningen, projekten SAVE och SAVE II samt lokala producentorganisationer.

ProAgria Länsi-Suomi ry svarar för odlarnas rådgivning och kommunikation.

 

Hur påverkar gipsen?

Gips har länge varit känt också som jordförbättringsmedel. Gips är kalciumsulfat med två bundna kristallvattenmolekyler; kemiska beteckningen är CaSO4∙2H2O. Gipsen börjar verka genast när den lösts sig i marken. Vattnet som finns i jorden får gipsen att upplösas till kalcium- och sulfatjoner.

Den ökade jonstyrkan (”salthalten”) pressar det elektriska dubbelskiktet som omger jordpartiklarna tunnare. Jordpartiklarna kommer närmare varandra och bildar större mikrosmulor. Kalciumet bildar också broar mellan jordpartiklarna. Jordens förbättrade grynstruktur minskar erosion betydligt.

Dessutom kan fosforn binda sig starkare vid jordpartiklarnas yta. Så frigörs mindre mängder fosfor från jordpartiklarna till ytvattnet. Fosforn är ändå tillgänglig för växterna på samma sätt som tidigare.

Den ökade jonstyrkan i åkerjorden som orsakats av gipsen minskar också bortsköljning av upplöst organiskt kol. I och med att erosionen minskar, minskar också mängden kol som bundit sig vid jordmaterialet som hamnar i vattendragen.

Enligt fältproven påverkar gipsen inte skördens mäng eller kvalitet med undantag av en tillfälligt lägre selenhalt.

Som följd av allt det ovan nämnda gör gipsbehandling vattendragen klarare och minskar betydligt övergödning av vattendrag.

 

Utredningar

Innan projektet framskrider till storskalig behandlingsverksamhet utförs nödvändiga utredningar. Åtminstone följande frågor ska utredas:

  • Hur sulfatet (gipsens sönderfallsprodukt) som eventuellt samlas i flodernas uppdämningsbassänger avlagras och påverkar miljön.
  • Hur ändringar i vattnets sulfathalt i olika stora avrinningsområden eventuellt påverkar den tjockskaliga målarmusslan.
  • Hur näring sköljs till vattendragen som följd av gipsbehandlingar som görs under vintern och hur detta påverkar vattendragen (LUKE Jockis).
  • Hur gipsbehandlingar som görs på våren påverkar broddskjutningen och förebyggandet av sockerbetans vårtida vissnesjuka (Centralen för sockerbetsforskning, Pemar).

 

Uppföljning av verkningarna

Ett uppföljningsprogram av projektets verkningar utarbetas, och detta program följer vattenkvaliteten, vilket ger oss information om gipsbehandlingens verkningar.

Via denna länk kan du följa KIPSI-projektets automatiska vattenmätare. Användarnamnet är public och lösenordet är public. Projektområdets mätpunkter heter VARELY Paattistenjoki, VARELY Tarvasjoki och VARELY Vähäjoki.

Gips lastas för spridning på åkern.
Gips lastas för spridning på åkern. © Mikko Jaakkola

 

 

Publicerad 8.4.2020 kl. 13.36, uppdaterad 8.12.2020 kl. 8.38