Gå till innehållet

Vanliga frågor

Frågorna och svaren 1–20 nedan kommer från SAVE- och SAVE2-projekten. De innehåller grundläggande information om gipsbehandling. I slutet finns frågor och svar som KIPSI-projektet fått direkt. Sidan uppdateras med nya frågor och svar medan projektet framskrider.

1. Hur påverkar gips urlakningen av fosfor?

Gips förebygger urlakningen av både upplöst fosfor och fosfor som är bundet jordpartiklar. Det kalcium och sulfat som gipset innehåller höjer markens jonstyrka, vilket leder till att det bildas större jordpartiklar som inte lika lätt sköljs ut i vattnen med regn och smältande snö. Kalcium är en särskilt effektiv ”marksmulare”. Gipset främjar också fosforns bindning i marken, så att växterna kan använda sig av den. Gipset minskar också urlakningen av organiskt kol. Gipset ger effekt genast när det har lösts upp i jordmånen och effekten varar i flera år, uppskattningsvis 4–5 år.

2. Påverkar gipset skörden?

Användningen av gips sänker inte skördenivån, utan kan i vissa fall t.o.m. höja den. Bland annat korsblommiga växter kan gynnas av sulfatsvavlet i gipset. Gipset för med sig knappt 8 kg fosfor per hektar som en ”orenhet”, men det är ändå en liten mängd eftersom gipsspridningen inte genomförs varje år. Å andra sidan kan växternas selenupptagningsförmåga minska tillfälligt (under det första året efter gipsspridningen) på grund av den ökade sulfathalten. En eventuell sänkt selenhalt ska beaktas om skörden används som djurfoder under året som följer på gipsspridningen.

3. Påverkar gipsbehandlingen växternas möjlighet att uppta fosfor eller andra näringsämnen från jorden?

Gipsbehandlingen påverkar inte växternas möjlighet att uppta fosfor eller andra näringsämnen ur jorden, med undantag för selen. Gipsbehandlingen hjälper till att fästa fosfor vid jordpartiklarnas ytor på ett naturligt sätt. Den låser emellertid inte fosforn i jorden, utan fosforn bevaras i en användbar form för växterna.

Det sulfat som gipset innehåller kan inverka på växternas förmåga att ta upp selen. Effekten gäller emellertid endast den första skörden, då sulfathalten i jordens ytskikt är som högst. Man kan förbereda sig på det här antingen genom att använda selenhaltiga gödslingsmedel eller genom att tillsätta selen i djurens foder. I allmänhet finns det mycket små selenreserver i jorden. I uppföljningen av SAVE-projektet var selenhalterna i undersökningsområdet redan i utgångsläget så låga att man inte kunde bekräfta den kortvariga nedgången i selenhalten som observerats i vallskörden i TraP-projektet.

I studier som gjorts i Finland har man inte observerat att gipsbehandling skulle ha inverkat på upptagningen av andra näringsämnen än selen. I undersökningarna har man tillsvidare inte observerat att gipset skulle inverka på växternas upptagning av magnesium eller kalium. Saken undersöks vidare i SAVE2-projektet.

4. Ändrar gipset jordens pH-värde?

Gipset ändrar inte jordens pH-värde. Eftersom gips innehåller kalcium, kan det uppfattas som ett kalkningsmedel som höjer pH. Å andra sidan kan man tänka sig att det svavel som gipset innehåller sänker pH-värdet. Åkerjordens pH-värde förändras emellertid inte i någondera riktningen, eftersom gips är ett neutralt salt. Med andra ord kan de kalcium- och sulfatjoner som gipset innehåller inte ändra pH-värdet. Om åkerns pH-värde behöver höjas, ska kalkningsmedel som lämpar sig för ändamålet användas.

5. Innehåller gipset svavel?

Gipset innehåller cirka 18 procent svavel. Om man sprider ut 4 000 kg gips på en hektar, tillförs samtidigt 720 kg svavel. Gipsspridning kan vara bra om marken innehåller för lite svavel. Det lönar sig att beakta det svaveltillskott som gipsspridningen ger om man planerar att gödsla åkern med svavel.

6. Finns det några gårds- eller skiftesvisa begränsningar gällande gipsanvändning?

Enligt EU:s förordning om ekologisk produktion kan naturgips användas vid ekologisk odling, men inte det gips som uppstår vid industriella processer (t.ex. det gips som kommer från Siilinjärvi).

På åkerskiften där det finns kalium- eller magnesiumbrist (tolkningen ”dålig” eller ”rätt dålig” enligt markkarteringsanalysen), rekommenderas kalium- eller magnesiumgödsling. Det kalcium som gipset innehåller kan tränga undan kalium eller magnesium från jordpartiklarnas yta, och då kan kalium och magnesium urlakas lättare. Effekten torde dock vara liten, eftersom man i SAVE- och TraP-projekten inte observerade att gipsbehandling skulle ha en betydande inverkan på kalium- eller magnesiumhalterna i jorden eller växterna.

Gipset påverkar inte åkerjordens surhetsgrad. Om det finns problem med surhet på åkern, borde det lösas genom kalkning innan gips används som vattenskyddsmetod.

Om det finns en brunn på spridningsområdet, rekommenderas en skyddszon omkring den.

Det gips som uppstår som biprodukt i fosforsyraindustrin innehåller små mängder fosfor (t.ex. 0,2 % i det gips som kommer från Siilinjärvi). Odlaren kan välja att ta hänsyn till detta vid dimensioneringen av fosforgödslingen. Den mängd fosfor som gipset innehåller beaktas emellertid inte i gödslingsbegränsningarna gällande miljöersättningar.

7. För vilka slags åkrar lämpar sig gipset?

Gips kan användas på åkrar som används för växtodling och som plöjs eller bearbetas lätt efter tröskningen, och på direktsådda åkrar där man odlar vårsäd.

Man kan sprida gips på gräsåkrar om de förnyas (och bearbetas) i samband med spridningen. Gipsanvändning på gräsåkrar har inte testats i tillräckligt stor utsträckning tidigare, och därför ingick de inte i SAVE-projektet på grund av projektets skala. Projektet testar hur effektivt gips är som vattenskyddsmetod, varför man i första hand vill testa det på åkrar med stor risk för urlakning av näringsämnen.

Enligt EU:s förordning om ekologisk produktion kan naturgips användas vid ekologisk odling, men inte det gips som uppstår vid industriella processer (t.ex. det gips som kommer från Siilinjärvi).

Eftersom gipset innehåller kalcium, ska man för varje åker kontrollera om den lämpar sig för gipsspridning. Till exempel lämpar sig gipsspridning inte för överkalkade åkrar.

Gipsspridning rekommenderas inte heller på åkrar som direktsås med höstsäd. Om gipset inte tillräckligt snabbt löses upp ordentligt i marken, kan salthalten på markytan tillfälligt stiga till en nivå som kan skada brodden. Hur länge det tar för gipset att lösa upp sig beror på nederbörden efter spridningen.

8. För vilka jordarter fungerar gips som vattenskyddsmetod?

Gips har visat sig vara effektivt för att minska fosforurlakningen i synnerhet i lerjordar, där det har undersökts mest. Gipset fungerar alltså effektivt åtminstone i lerjordar. I lerjordar är jordpartiklarna små och sprids lätt med vattnet. Gipsets effektivitet i synnerhet i lerjordar stöds av en teori om aggregering av små jordpartiklar.

I både Nurmijärvi och Savijoki har gips också spridits på grövre mineraljordar, som utgjorde en femtedel av pilotområdet i Savijoki. Det är möjligt att gips fungerar bra även där. Det finns emellertid bara få forskningsresultat om gipsets effektivitet på andra jordar än lerjordar, och detta är något som borde undersökas närmare. I sura sulfatjordar är det inte lönt att använda gips, eftersom gipset inte medför den väntade nyttan för vattendrag, då fosforurlakningen är liten sedan tidigare.

9. Kan gips och kalk användas på samma åker? Har gips någon negativ inverkan på kalkningen?

Enligt markkemin ska samtidig användning av gips och kalk inte ha några negativa följder och därmed torde man kunna använda ämnena samtidigt på åkrarna. Ämnena försvagar inte varandras verkan. Gips och kalk säljs runt om i världen som färdigblandade produkter för jordförbättring.

Kalkningen minskar markens surhetsgrad, medan gipset inte inverkar på surheten men förbättrar jordens kornstruktur och minskar på så sätt urlakningen av näringsämnen. Med gipset får marken också svavel som växterna kan använda, eftersom gips innehåller ca 18 procent svavel.

10. Påverkar gipset mikroorganismerna i jorden?

Det finns bara lite forskningsresultat om gipsets inverkan på mikroorganismerna i jorden. Jordens biologiska tillväxtskick är en viktig produktions- och ekologisk faktor. Man har emellertid forskat rätt lite i detta och man känner inte närmare till hur merparten av miljöåtgärder inom lantbruket inverkar på mikroorganismer och mikrobiologi.

Man har bedömt att det högre konduktivitetstal eller den högre svavelhalt som gipsbehandlingen förorsakar är skadliga för jordens organismer. Verkningar som dessa är i allmänhet svåra att undersöka, eftersom frågan är mycket omfattande och komplex. Man känner till exempel bara till en del mikrober och deras funktioner. Olika mikrober och andra organismer trivs antagligen på olika sätt i olika typer av omständigheter och reagerar på förändringar på olika sätt.

Vi har inom SAVE-projektet diskuterat med experter och år 2017 analyserade vi mikrobaktiviteten i jordprov från pilotområdet. Ingen skillnad observerades mellan behandlade och obehandlade skiften. Mikrobaktiviteten utgör emellertid endast en del av allt som man kunde forska i inom ämnet. Inom SAVE2-projektet kommer man att i samarbete med experter på området utreda hur det skulle löna sig att närma sig ämnet.

11. Kan gips användas på insjöars avrinningsområden? Kan det användas på grundvattenområden?

I sjöarnas avrinningsområden kan gipsspridningen inte rekommenderas förrän man har utrett, hur kraftigt urlakningen av sulfat påverkar svavelhalten av det vatten som finns nära botten, särskilt i sådana sjöar där vattnet byts ut långsamt. Förhöjningen av sulfathalterna kan öka frisättningen av fosfor från sedimenten på sjöbotten och påskynda övergödningen. Dessutom rekommenderas det inte heller att gips används i Natura-områden eller i deras närhet.

Vid uppföljningen av SAVE-projektet observerades det inte att gipset skulle ta sig till grundvattnet. Inom grundvattenområden finns det dock anledning att överväga användningen av gips såsom även andra jordbruksverksamheter, till exempel spridning av flytgödsel.

12. Orsakar användningen av gips skada på vattenorganismer?

Eftersom gips är lättlösligt sköljs det lätt bort i avrinningsvatten. Kalcium är inte till skada i vattenmiljö, men sulfat kan i höga halter förorsaka skada på vattenorganismer. En riskfaktor med gipsbehandlingen har därför ansetts vara det sulfat som finns i gips och dess verkningar på vattendragens ekologi. Efter gipsspridningen inom SAVE-projektet förblev avrinningsvattnens sulfathalter emellertid måttliga och de högre halterna var kortvariga. Det sulfat som sköljdes bort med avrinningsvatten konstaterades inte vara skadligt för vattendragets organismer. Undersökta arter var stor näckmossa, tjockskalig målarmussla och öring.

13. Hur länge varar gipsets effekt?

Gipsets effekt varar uppskattningsvis i fem år. Det finns olika uppfattning om hur länge gipsets inverkan varar beroende på att olika studier har gett olika resultat. Vid en regnsimulation av åkermarksprov i laboratorium (2012) utförd av Uusitalo m.fl. (2012) minskade gipsets inverkan under det tredje året. TraP-projektet som genomfördes i Nurmijärvi och där gips spreds ut på närmare 100 hektar, var det första försöket där resultat på laboratorienivå underställdes den slumpmässiga variation som verkliga förhållanden och verkligt väder medför. Den tidsmässiga utvecklingen av effekten av gipset utreddes genom att man följde såväl kvaliteten på vattnet i ån som jordmånen. Effekten av gipset syntes i vattnet i ån under de fem år som uppföljningen omfattade, varefter projektet och därmed även uppföljningen tyvärr upphörde. Under ett och ett halvt år i slutet av projektet syntes det ibland tecken på en minskning av verkan, men under den vår som sist följdes upp låg effekten på samma nivå som genast efter gipsspridningen. Vi följde upp vattenkvaliteten på pilotområdet i Nurmijärvi också 2017, men i resultaten syntes inga synliga tecken på att effekten av gipset vare sig skulle ha kvarstått eller minskat.

Inom SAVE-projektet har effekten av gipset följts upp både i vatten och i jorden i drygt två år, och SAVE2-projektet möjliggör en uppföljning av effekten fram till slutet av 2020. Det är vår innerliga förhoppning att uppföljningen av effekten kan pågå så länge att man verkligen kan påvisa att effekten av gipset har minskat. Också inom gipsprojektet för Vanda å pågår en kontinuerlig uppföljning på avrinningsområdet, som troligtvis kommer att pågå under en lång tid.

Det är viktigt att fastställa hur kraftfulla och varaktiga effekterna av gipsbehandlingen är, för att kunna ge närmare anvisningar om när gipsbehandlingen kan förnyas på ett tryggt sätt och när det lönar sig att förnya den med tanke på vattenskyddet.

14. Vilken utrustning kan användas för gipsspridning?

Gipsspridning genomförs i praktiken på samma sätt som kalkspridning, endast tidpunkten är en annan. Gipset kommer i pulverform, precis som kalk. Gipset sprids ut jämnt på åkern, 4 000 kg per hektar. Man kan använda utrustning för spridning av fuktig kalk eller fastgödsel och som är försedd med spridartallrikar. Gipsspridningsutrustning har testats bl.a. i Arbetseffektivitetsföreningens undersökning hösten 2008.

https://blogs.helsinki.fi/save-kipsihanke/files/2016/06/Levitysvaunu_Bergmann-1-1024x683.jpg

I pilotprojektet sprids gips bl.a. med en sådan här Bergmann-spridningsvagn. Foto: Janne Artell/SAVE

15. Vilken tid på året ska gipsets spridas ut? På vilket sätt lönar det sig att passa in utspridningen med tanke på arbetet på åkrarna i övrigt?

Den mest gynnsamma tiden för gipsspridning är på hösten efter skördetiden, före eventuell bearbetning av åkrarna. Det lönar sig att schemalägga gipsspridningen så nära bearbetningen av åkern som möjligt (plöjning eller lätt bearbetning), så att gipset lättare löses upp och snabbare blandas i jorden. Det är också möjligt att sprida ut gipset på våren, om bearbetningen görs efter utspridningen. Man kan använda gips också på åkrar med direktsådd, om gipsspridningen genomförs på hösten och sådden på våren. Gipsspridningen kan genomföras tidigast genast efter skördetiden. För att undvika att jorden packas samman är det bra att börja utspridningen vid torrt väder. Inom SAVE2-projektet med fortsatt uppföljning undersöks praktiska frågor i anslutning till gipsspridningen och effekten vidare – i synnerhet utspridning av gips på vintern med hjälp av snöspridningsprov som görs i laboratorium.

16. Inverkar gipsspridningen på andra åtgärder som man har tänkt utföra på gården?

Gipsspridningen är inget hinder för andra planerade åtgärder på gården.

Det rekommenderas att jorden bearbetas (plöjning eller lätt bearbetning) efter gipsspridningen. Då löses gipset snabbare upp och blandas in i jorden. Man kan också använda gips på åkrar som direktsås, om man sprider gips på hösten och sår på våren.

Gipset ändrar inte jordens pH-värde. Om åkerns pH-värde behöver höjas, ska kalkningsmedel som lämpar sig för ändamålet användas.

17. Kan gipsspridning bli obligatoriskt för odlare i framtiden?

I framtiden är det möjligt att gipsspridning till exempel blir en del av stödsystemet inom lantbruket. Det är ytterst osannolikt att gipsspridning blir obligatoriskt och att odlarna måste stå för kostnaderna för det i framtiden. Gipset kan inte bli obligatoriskt bland annat gipset inte lämpar sig för alla åkrar.

18. Har gipsspridning en inverkan på EU-stöden?

Nej. Fast gipset innehåller högst 0,2 % fosfor, beaktas detta inte i miljöersättningsförfarandet: ”Fosfor som sprids med kemiska ämnen avsedda att binda fosfor räknas inte in.” (Jord- och skogsbruksministeriets förordning om miljöersättning 375/2015, 3 § Fosforgödsling).

19. Vilka är kostnaderna för gipsbehandling? Vilken är gipsets kostnadseffektivitet? (SAVE-projekt)

Gipsbehandlingen minskar varken skördarna eller åkerarealen, så det leder inte till inkomstbortfall för jordbrukaren. Den kräver inte heller några investeringar i anläggningar, eftersom gips kan spridas ut med befintlig utrustning. Gipsbehandlingens kostnader har beräknats både i pilotprojektet i Savijoki och i tidigare projekt, och vid samtliga har man använt det gips som kommer från Siilinjärvi. Den totala kostnaden för åtgärden har varit cirka 220 euro per hektar. Transporterna från Siilinjärvi till gårdarna utgör omkring 60 % av kostnaden. Återstoden fördelas mellan material och de kostnader som uppstår på gården.

Kostnaderna för gipsbehandlingen av åkrar i förhållande till dess förmåga att minska fosforbelastningen i jordbruket är cirka 60–70 euro per ett minskat kilogram fosfor. Ett sådant jämförelsetal kommer att hjälpa till att hitta sätt att minska fosforbelastningen i jordbruket på det sätt som är fördelaktigast. Om man ökade användningen av de metoder som finns idag, såsom anläggning av skyddsremsor och våtmarker, vid minskningen av fosforbelastning, skulle det bli betydligt dyrare.

20. Varför har gipsbehandling undersökts så mycket?

Tidigare forskning och mindre experiment har visat att gips är en effektiv metod för att minska jordbrukets fosforbelastning. Man uppskattar också att metoden är mer kostnadseffektiv och snabbverkande än någon annan vattenskyddsmetod som används i jordbruket i dag.

Det fanns dock flera frågor och utmaningar gällande det praktiska genomförandet av en omfattande gipsspridning. De måste lösas innan man kunde rekommendera metoden i större utsträckning. SAVE var ett storskaligt pilotprojekt för gipsspridning som gav information om hur användbar metoden är på stora avrinningsområden. Man hade aldrig tidigare undersökt gipsanvändning i lika stor skala. Gipsbehandling är även en annorlunda vattenskyddsmetod jämföt mer traditionella metoder.

Med det omfattande pilotprojektet samlade man in information om praktiska frågor, t.ex. logistiken, gipsspridningen och anpassningen av gipsanvändningen till det övriga arbetet på lantbruken. Man kartlade också gipsets inverkan på jordmånen och bördigheten.

Inom SAVE-projektet utarbetades informationspaketet Gipsbehandling av åkrar som en vattenskyddsmetod för jordbruket utifrån forskning kring gipsbehandling och erhållna erfarenheter. SAVE-projektets undersökningar på pilotområdet övertas nu av SAVE2-projektet.

Frågor och svar som framkommit under KIPSI-projektet

1. Mervärdesskatt

Enligt 1 § i mervärdesskattelagen ska mervärdesskatt betalas till staten på rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland. Enligt 2 § i mervärdesskattelagen är den som sålt varorna eller tjänsterna i regel skyldig att betala mervärdesskatt.

Miljöministeriet levererar gips som är avsett att spridas ut på åkrarna för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattendragen. Miljöministeriet tar inte ut någon ersättning av odlarna för det levererade gipset, och därför är det inte frågan om försäljning av varor ur ett momsbeskattningsperspektiv. I denna situation uppkommer alltså ingen moms som odlarna ska betala eller redovisa.

Om odlarna köpte gips av någon annan skattskyldig mot ersättning, skulle det vara frågan om momspliktig försäljning, och odlarna skulle få en faktura som inkluderar moms av gipsförsäljaren. Då skulle en sådan odlare som förts in i registret över mervärdesskattskyldiga avdra den mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för gipset.

2. Hur definieras lerjord och vilken ska lerhalten vara för att den åkern ska lämpa sig för gipsbehandling?

Gipsbehandling genomförs på jordarter som klassificeras som lerjordar (lerhalt över 30 %) samt andra jordarter som i markkartläggningen har kompletteras med prefixet s, som beskriver lerhalt. Prefixet används om lerhalten uppskattas vara 15–30 %.

3. Med vilken utrustning kan gipset bearbetas i åkern?

Gipset kan plöjas ner i åkern eller så kan lättbearbetningsutrustning som finns på gården användas.

 

Publicerad 8.4.2020 kl. 13.38, uppdaterad 20.4.2020 kl. 7.06