Östersjöns näring och algmängder uppmätta av handelsfartyg

För att effektivt mäta Östersjöns näringsvärden och algamängder har man installerat automatisk mätningsapparatur på några handelsfartyg som skickar information om ytvattnets tillstånd åt forskare i nästan realtid. Forskare utnyttjar observationerna vid bl.a. Östersjöns alguppföljning, offentlig informering samt specifikation av satellitbilder och vid fastställning av olika havsmodeller.

algaline_rutter
Figur 1. Karta över Alg@line-fartygsrutterna.

 

Genom satellitförbindning överförs observationerna uppmätta från vattnet åt forskarna en gång i timmen. Mätningsapparaturen mäter havets salthalt, klorofyll, temperatur, CDOM (eng. colored dissolved organic matter) dvs. en optiskt mätbar beståndsdel av det upplösta organiska materialet i vattnet, grumlighet och under sommaren mäts dessutom mängden blågröna alger (cyanobakterier). Dessutom tar och förvarar mätningsapparaturen vattenprover för bestämning av näringshalter (fosfor och kväve) och för bestämning av växtplanktonarter.

 

I denna automatiska Algaline-uppföljning (eller Alg@line-uppföljning) som drivs av Finlands miljöcentral (SYKE) deltar tre kommersiella frakt- eller passagerarfartyg. Därutöver koordinerar SYKE:s samarbetspartner två fartyg mer.

 

På SYKE:s ansvar:

  • M/S Finnmaid (Helsinki–Travemünde)
  • M/S Silja Serenade (Helsinki–Tukholma)

 

Samarbete mellan SYKE och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut):

  • M/S Tavastland (Uleåborg–Kemi–Lübeck)

 

På EMI:s (Estonian Marine Institute) ansvar:

  • M/S Silja Victoria (Tallinn–Stockholm)

 

På MSI:s (Marine Systems Institute) ansvar:

  • M/S Silja Europa (Tallinn–Helsingfors)

 

I Algaline-samarbetet deltar förutom SYKE även NTM-centralerna (närings-, trafik- och miljöcentralerna) vid Finlands kust och Helsingfors stads miljöcentral. Internationella samarbetspartner är Estlands EMI (Estonian Marine Institute) och MSI (Marine Systems Institute), den tyska IOW-forskningsinstitutionen (Das Leibniz-Institut für Ostseeforschung Warnemünde) och Sveriges SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut).

 

Handelsfartygens Algaline-mätningsresultat publiceras fr.o.m. december 2014 i Meriwiki, eftersom den tidigare publiceringshemsidan (Östersjöportalen) lagts ner.

 

Växtplanktonmängden i västra Finska viken

Klorofyll_västra Finska viken
Figur 2. Växtplanktonmängden i västra Finska viken året 2019 i jämförelse med medeltalen från 2000-2018. Den gröna linjen åskådliggör medeltalen för växtplanktonmängderna per vecka under åren 2000-2018 (uppmätta som mängden a-klorofyll i mg/m-3). Punkterna i orange åskådliggör observationer från året 2019. Mätningarna är gjorda på öppet hav.

 

 

Växtplanktonmängden i norra Östersjön

Klorofyll_norra Östersjön
Figur 3. Växtplanktonmängden i norra Östersjön året 2019 i jämförelse med medeltalen från 2000-2018. Den gröna linjen åskådliggör medeltalen för växtplanktonmängderna per vecka under åren 2000-2018 (uppmätta som mängden a-klorofyll i mg/m-3). Punkterna i orange åskådliggör observationer från året 2019. Mätningarna är gjorda på öppet hav.

 

 

Växtplanktonmängden i Arkonabassängen

Klorofyll_Arkonabassängen

Figur 4. Växtplanktonmängden i Arkonabassängen året 2019 i jämförelse med medeltalen från 2000-2018. Den gröna linjen åskådliggör medeltalen för växtplanktonmängderna per vecka under åren 2000-2018 (uppmätta som mängden a-klorofyll i mg/m-3). Punkterna i orange åskådliggör observationer från året 2019. Mätningarna är gjorda på öppet hav.

 

Mängden fosfat i västra Finska viken

Fosfat_västra Finska viken
Figur 5. Mängden fosfat i västra Finska viken året 2019 i jämförelse med medeltalen från 2000-2018. Den blåa linjen åskådliggör medeltalen för mängden fosfat per vecka under åren 2000-2018. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2019. Mätningarna är gjorda på öppet hav.

 

 

Mängden nitrat i västra Finska viken

Nitrat_västra Finska viken
Figur 6. Mängden nitrat i västra Finska viken året 2019 i jämförelse med medeltalen från 2000-2018. Den bruna linjen åskådliggör medeltalen för mängden nitrat per vecka under åren 2000-2018. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2019. Mätningarna är gjorda på öppet hav.

 

 

Mängden fosfat i norra Östersjön

Fosfat_norra Östersjön
Figur 7. Mängden fosfat i norra Östersjön från året 2019 i jämförelse med medeltalen från 2000-2018. Den blåa linjen åskådliggör medeltalen för mängden fosfat per vecka under åren 2000-2018. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2019. Mätningarna är gjorda på öppet hav.

 

 

Mängden nitrat i norra Östersjön

Nitrat_norra Östersjön
Figur 8. Mängden nitrat i norra Östersjön från året 2019 i jämförelse med medeltalen från 2000-2018. Den bruna linjen åskådliggör medeltalen för mängden nitrat per vecka under åren 2000-2018. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2019. Mätningarna är gjorda på öppet hav.

 

 

Mängden fosfat i Arkonabassängen

Fosfat_Arkonabassängen
Figur 9. Mängden fosfat i Arkonabassängen från året 2019 i jämförelse med medeltalen från 2000-2018. Den blåa linjen åskådliggör medeltalen för mängden fosfat per vecka under åren 2000-2018. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2019. Mätningarna är gjorda på öppet hav.

 

 

Mängden nitrat i Arkonabassängen

Nitrat_Arkonabassängen
Figur 10. Mängden nitrat i Arkonabassängen från året 2019 i jämförelse med medeltalen från 2000-2018. Den bruna linjen åskådliggör medeltalen för mängden nitrat per vecka under åren 2000-2018. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2019. Mätningarna är gjorda på öppet hav.

 

 

Publicerad 12.6.2015 kl. 14.17, uppdaterad 20.12.2019 kl. 11.28