Belastning på vattendrag och naturlig urlakning

Det är i första hand belastningen av eutrofierande ämnen, dvs. fosfor och kväve, från både diffusa och punktvisa utsläppskällor som försämrar tillståndet i våra vatten. Den diffusa belastningen står för mer än tre fjärdedelar av den totala fosforbelastning som beror på mänsklig verksamhet. Motsvarande andel för kvävet är något över hälften. Riksomfattande överskrider den belastning av båda de här näringsämnena som beror på människan den naturliga urlakningen.

Av tabellen nedan framgår fosfor- och kvävebelastningen från olika källor samt de uppskattade värdena för nedfallet och den naturliga urlakningen i Finland år 2016.

Utsläppskällor

Fosfor
t/a

Kväve
t/a

Fosfor
%

Kväve
%

Punktbelastning

 

 

 

 

Massa- och pappersindustri

122

2 090

4,0

3,4

Övrig industri

21

1 160

0,7

1,9

Samhällen

161

10 748

5,3

17,4

Fiskodling

59

589

1,9

1,0

Pälsdjursuppfödning

45

430

1,5

0,7

Torvproduktion

14

383

0,5

0,6

Punktbelastning sammanlagt

422

15 400

13,9

24,9

Diffus belastning

 

 

 

 

Jordbruk

1 800

30 200

59,2

48,9

Glesbebyggelse

400

2 750

13,1

4,4

Skogsbruk

231

3 253

7,6

5,3

Diffus belastning sammanlagt

2 431

36 203

79,9

58,6

Nedfall

190

10 200

6,2

16,5

Belastning sammanlagt

3 047

63 387

100,0

100,0

Naturlig urlakning

1 600

41 500

 

 

Industri, fiskodling och samhällen från år 2016.
Övriga utsläppskällor och naturlig urlakning: beräkningar gjorda vid SYKE.

Fosforutsläppskällor

fosforutsläppskällor

Kväveutsläppskällor

Kväveutsläppskällor

 

Publicerad 12.9.2013 kl. 12.29, uppdaterad 4.9.2017 kl. 12.52