Belastning på vattendrag och naturlig urlakning

Det är i första hand belastningen av eutrofierande ämnen, dvs. fosfor och kväve, från både diffusa och punktvisa utsläppskällor som försämrar tillståndet i våra vatten. Den diffusa belastningen står för mer än tre fjärdedelar av den totala fosforbelastning som beror på mänsklig verksamhet. Motsvarande andel för kvävet är något över hälften. Riksomfattande överskrider den belastning av båda de här näringsämnena som beror på människan den naturliga urlakningen.

Av tabellen nedan framgår fosfor- och kvävebelastningen från olika källor samt de uppskattade värdena för nedfallet och den naturliga urlakningen i Finland år 2018.

Utsläppskällor

Fosfor
t/a

Kväve
t/a

Fosfor
%

Kväve
%

Punktbelastning

 

 

 

 

Massa- och pappersindustri

121

2 166

3,9

3,7

Övrig industri

17

1 145

0,6

1,9

Samhällen

120

9 583

3,9

16,2

Fiskodling

62

605

2,0

1,0

Pälsdjursuppfödning

45

430

1,5

0,7

Torvproduktion

10

289

0,3

0,5

Punktbelastning sammanlagt

375

14 219

12,2

24,0

Diffus belastning

 

 

 

 

Jordbruk

1 800

30 200

58,3

50,9

Glesbebyggelse

400

2 750

13,0

4,6

Skogsbruk

231

3 253

7,5

5,5

Diffus belastning sammanlagt

2 431

36 203

78,8

61,0

Nedfall

280

8 900

9,1

15,0

Belastning sammanlagt

3 086

59 322

 

 

Naturlig urlakning

1 600

41 500

 

 

Industri, fiskodling och samhällen från år 2018.
Övriga utsläppskällor och naturlig urlakning: beräkningar gjorda vid SYKE.

Fosforutsläppskällor

fosforutsläppskällor

Kväveutsläppskällor

Kväveutsläppskällor

 

Publicerad 12.9.2013 kl. 12.29, uppdaterad 10.9.2019 kl. 12.45