|
Utveckling på lång sikt:
|
|
Områdets stora befolkning och den långvariga verksamheten som har belastat och förändrat vattendragen syns i vattendraget.
|
|
Utveckling på kort sikt:
|
|
Jämfört med den tidigare klassificeringen från 2008 har det inte skett stora förändringar i ytvattnens tillstånd i Nyland
|
|
Utveckling i förhållande till mål
|
|
Målet med vattenvården är att alla ytvatten ska ha god status fram till 2015. För att uppnå målen krävs nya skydds- och iståndsättningsåtgärder samt tid.
|
Det är ännu långt till ytvattnens goda status
Ytvattnens ekologiska status är sämre i Nyland än på andra håll i Finland. Områdets små grunda vattendrag och skyddade skärgård är känsliga för förändringar i miljön, och effekterna av mänsklig verksamhet syns i dem inom en kort tid. Belastningens effekter avspeglas speciellt i fiskstammarna, algmängderna och vattnens syrehalt.
Största delen av Nylands sjöar har god eller måttligt ekologisk status. Nylands största sjö Lojo sjö har fortfarande mestadels god status. I den ekologiska klassificeringen jämförs vattnens status med det naturliga tillståndet. Ju större avståndet till det naturliga tillståndet är, i desto svagare skick är vattnen.
Största delen av åarna och älvarna är i måttligt skick. Vanligtvis är det vattendragens källflöden som är i bästa skick. De nedre loppen av de stora åarna, till exempel Vanda å och Borgå å har klassificerats som måttliga. På grund av belastningen från avrinningsområdena observerar man ofta höga närings- och bakteriehalter i åarna och älvarna. Även dammkonstruktioner försvagar många vattendrags ekologiska status eftersom de förhindrar fiskarnas och de övriga vattenorganismernas fria rörlighet.
Kustens tillstånd är den sämsta i hela Finland: nästan 80 procent av kustvattnen är i otillfredsställande skick. På grund av de kontinuerliga syreproblemen har bland annat en del av Ingå och Ekenäs skärgård dålig status. Kustområden med hög eller god status finns inte alls.