Utsläpp av luftföroreningar i Finland

Finland rapporterar utsläppen av luftföroreningar årligen bl.a. till FN:s ekonomiska kommissions konvention om långväga transport av luftföroreningar (UNECE/CLRTAP) och till Europeiska kommissionen.

Utsläppsberäkningarna görs vid Finlands Miljöcentral enligt anvisningarna i EMEP/EEA Emission Inventory Guidebook.

Utsläpp av sura föreningar och partiklar åren 1990–2016

Till de sura föreningarna hör kväveoxider (NOx), svaveloxid (SO2) och ammoniak (NH3), som är en potentiellt försurande förening. Sura utsläpp härstammar huvudsakligen från energiproduktionen (SO2, NOx) och trafiken (NOx), och när det gäller ammoniak från jordbruket.

 

Utsläppen av sura föreningar och partiklar (1 000 ton)

TIDSERIEN ÄR INTE KONSISTENT

SOx
(som SO2)

NOx
(som NO2)

NH3

NMVOC

CO

PMtot

PM10

PM2.5

BC

1990

249

306

34

233

721

99 73 48 10.2

1991

205

295

32

220

688

86 65 48 9.7

1992

156

275

31

215

668

78 59 40 9.4

1993

137

278

31

208

655

73 56 37 9.2

1994

123

278

32

206

636

73 55 36 9.1

1995

104

258

32

200

630

68 51 35 8.9

1996

109

262

33

194

620

66 50 34 8.6

1997

101

258

35

191

617

66 50 33 8.4

1998

93

246

34

185

609

61 46 31 8.3

1999

92

243

37

182

592

62 47 31 8.0

2000

82

234

34

176

562

58

44

29

7.6

2001

96

236

34

173

558

60

45

30 7.7

2002

90

236

35

168

542

61

45

30

7.6

2003

101

244

36

161

518

62

46

29 7.3

2004

84

233

36

156

503

60

45

28

7.0

2005

70

205

37

145

475

58

43

28

6.5

2006

83

221

36

141

465

61

44

27

6.3

2007

81

209

35

137

447

57

42

25

6.1

2008

67

191

34

123

423

55

40

24

6.1

2009

59

171

35

113

397

54

38

24

5.9

2010

66

184

35

116

410

57

41

26 6.3

2011

60

169

34

104

373

53

37

22 5.3
2012 50 160 33 101 364 51 35 22 5.4
2013 48 156 33 101 350 49 34 21 5.0
2014 44 148 33 94 344 49 34 21 4.9
2015 41 134 31 88 322 46 32 19 4.5
2016 40 131 31 88 324 48 33 20 4.7

 

Utsläpp av tungmetaller åren 1990–2016

En metall klassas som tungmetall då dess täthet är större än 5 g/cm3. Följande metaller är tungmetaller: arsenik, kvicksilver, kadmium, krom, koppar, nickel, zink och vanadin.

Tungmetaller hamnar i atmosfären till följd av i synnerhet tre olika verksamheter, nämligen förbränning av fossila bränslen, tillverkning av andra än järnmetaller samt avfallsbränning.

 

Utsläppen av tungmetaller (ton)

Bly
(Pb)

Kadmium
(Cd)

Kvicksilver
(Hg)

Arsenik
(As)

Krom
(Cr)

Koppar
(Cu)

Nickel
(Ni)

Zink
(Zn)

1990

151

6.5

1.1

35

46

170

77

678

1991

94

3.6

0.9

24

58

162

60

476

1992

70

3.2

0.9

18

46

137

51

353

1993

70

3.2

0.8

16

31

125

44

408

1994

77

2.5

0.8

11

34

119

43

408

1995

76

2.0

0.8

5.2

29

130

46

409

1996

53

1.8

0.9

8.4

32

124

37

276

1997

36

1.4

0.8

13

28

144

38

154

1998

41

1.5

0.7

14

29

102

33

158

1999

38

1.4

0.6

5.2

30

83

37

148

2000

34

1.3

0.6

4.3

27

78

34

135

2001

33

1.6

0.7

5.1

24

78

32

139

2002

33

1.2

0.7

3.9

38

78

38

155

2003

26

1.2

0.8

3.6

28

68

35

134

2004

27

1.5

0.8

4.0

25

63

30

131

2005

22

1.3

0.9

2.9

19

58

26

124

2006

25

1.3

1.0

2.9

24

58

28

126

2007

22

1.1

0.9

2.9

28

57

25

118

2008

20

1.3

0.8

3.1

245

55

22

129

2009

17

1.2

0.8

2.9

16

51

20

128

2010

21

1.3

0.9

3.4

25

50

23

140

2011

20

1.3

0.8

2.9

16

51

20

136

2012 17 1.2 0.7 2.6 17 47 19 138
2013 16 1.2 0.8 2.7 17 47 17 134
2014 17 0.9 0.7 2,7 22 45 17 140
2015 15 0.9 0.6 2.4 16 40 16 127
2016 16 1.0 0.6 2.5 17 41 16 135

 

Utsläpp av svårnedbrytbara organiska föreningar åren 1990–2016

Svårnedbrytbara organiska föreningar kallas ofta POP-föreningar (Persistent Organic Pollutants) när man talar om utsläpp. Till POP-föreningarna hör bl.a. polyaromatiskt kolväte (PAH), dioxin/furan (PCDD/F), hexaklorbensen (HCB), polyklorerad bifenyl (PCB) och pentaklorfenol (PCP). Definitionen av POP-föreningar varierar något beroende på sammanhang.

En betydande del av de allra skadligaste POP-föreningarna uppstår vid ofullständig förbränning. POP-föreningar har använts bl.a. som industrikemikalier och biocider (dvs. skyddskemikalier och bekämpningsmedel). Under det senaste årtiondet har man dock strävat efter att avstå från POP-föreningar och att ersätta dem med oskadliga ämnen.

 

Utsläppen av POP-föreningar

TIDSERIEN ÄR INTE KONSISTENT

g I-TEQ

t

kg

kg

kg

Dioxiner och furaner

Polyaromatiska kolväten (PAH)

Hexaklorbensen (HCB)

Polyklorerade bifenyler (PCB)

Pentaklorfenol(PCP)

1990

18

7.1

37

33

15

1991

19

7.5

36

31

17

1992

18

7.1

37

31

19

1993

18

7.4

37

33

22

1994

19

7.5

36

36

24

1995

19

7.6

35

36

18

1996

18

7.9

38

37

13

1997

18

8.0

38

37

20

1998

18

8.2

38

42

27

1999

18

8.0

38

40

41

2000

19

7.6

38

40

55

2001

16

8.4

18

38

46

2002

16

8.6

12

39

21

2003

14

8.7

10

40

19

2004

14

8.8

26

42

17

2005

14

8.7

32

41

16

2006

15

8.9

36

43

15

2007

14

9.0

38

43

21

2008

17

9.7

18

43

33

2009

12

10.1

26

34

32

2010

16

11.3

8

39

32

2011

14

9.6

26

40

46

2012 15 10.3 9 37 47
2013 15 9.7 17 36 47
2014 16 9.8 21 37  
2015 14 9.4 16 36  
2016 16 10.2 59 37  

 

Publicerad 12.9.2013 kl. 12.54, uppdaterad 13.8.2018 kl. 14.47