Tätorterna växer, samhällsstrukturen splittras
Även i Sydvästra Finland består den rådande utvecklingen av att bosättningen koncentrerar sig till tätortsregionerna. Tätorterna har blivit större, och det har inte skett kontrollerat i alla avseenden. I många kommuner har det börjat bildas utvidgningsområden mellan tätortsbebyggelsen och glesbebyggelsen som splittrar samhällsstrukturen. Det innebär längre avstånd till arbete och service, höga kostnader för att bygga och underhålla infrastrukturen, mindre naturområden och höga trafikkostnader för den dagliga verksamheten i samhällena. En av de centrala målsättningarna på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydvästra Finland är att göra samhällsstrukturen enhetlig.
Aurajoki ja Tuomiokirkkosilta. Kuva: Merja Haliseva-Soila
Fyra stadsregioner i Sydvästra Finland
I Egentliga Finland finns stadsregionerna Åbo och i Satakunta Björneborg och Raumo. Åbo stadsregions andel av befolkningen i Egentliga Finland är över 70 procent. Strukturen består av flera centrum. I Sydvästra Finland är det typiskt med små kommuner med en tätort. Det är ett problem att servicen försvinner från de små centrumen. Det finns cirka 465 000 invånare i Egentliga Finland och cirka 227 000 i Satakunta.
Stadsregionerna försöker aktivt främja tillväxten och konkurrenskraften i sin region. Lagen om en kommun- och servicestrukturreform (2007) förutsätter att kommunerna i större stadsregioner tillsammans planerar samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna. I Sydvästra Finland berör detta stadsregionerna Åbo och Björneborg och deras strukturmodeller färdigställdes 2012.
Tryck på markanvändningen vid stränderna
I Sydvästra Finland finns det gott om stränder som i synnerhet i närheten av städerna redan länge har varit tätbebyggda fritidsbostadsområden. I planläggningen har man i synnerhet försökt se till att det finns tillräckligt med fri strand, vilket blir allt viktigare när bebyggelsen tätnar för att så många som möjligt ska kunna njuta av havet.
När fritidsbostäder görs om till stadigvarande bostäder ökar glesbebyggelsen. De senaste åren har det blivit vanligare att användningsändamålen ändras, men som helhet har fenomenet ändå varit förhållandevis litet.
Stora marketar i tätorternas utkanter
De köpcenter som byggts i utkanten av centralorterna hotar dagligvaruhandelns utveckling. Placeringen medför att bilanvändningen ökar betydligt. Nya eventuella så kallade Retail-parker med specialaffärer skulle också kunna hota specialvaruhandeln i centrum.
I Åbo stadsregion har de stora köpcentren placerats ganska bra i stadsstrukturen. Placeringen undersöks med hjälp av den landskapsplan som påbörjats. I Björneborg stadsregion har handeln än så länge också placerats ganska kontrollerat i samband med den befintliga samhällsstrukturen. Det finns också ett tryck på nya affärsenheter i utkanterna av Raumo och Salo, två städer som är mycket kompakta till sin struktur.
Industrin och arbetsplatsområdena finns i huvudsak inom tätortsstrukturen. Det börjar dock uppstå separata industri- och arbetsplatsområden vid huvudtrafiklederna och där huvudtrafikleder möts, vilket bland annat medför ökat pendlande.