Utbredning av rödlistade arter enligt livsmiljö och skogsvegetationszoner

Hotade arter efter livsmiljö

Rödlistan över finska arter från 2019 åskådliggör att majoriteten av de hotade arterna främst lever i skogar (31,2%), liksom odlingslandskap och andra miljöer ändrad av annan mänsklig aktivitet (vårdbiotoper mm.) (24,4%). Därefter lever cirka 10% av de utrotningshotade arterna i varje av följande biotoper; alpin, hällmarker samt sten- och blockfält, och stränder. Vattenbiotoper och myrvegetation har bäggedera en mindre andel hotade arter.

Antalet utrotade arter är anmärkningsvärt högt i vårdbiotoper mm, så mycket som 39,4% av alla arter som förlorats totalt. Ändå lever endast en femtedel av alla utvärderade arter primärt i dessa livsmiljöer.

Figur 1. Procentvis andel hotade arter (CR, EN, VU), enligt primära livsmiljöer.
Figur 1. Procentvis andel hotade arter (CR, EN, VU), enligt primära livsmiljöer.

Om i tillägg till kategorierna CR, EN, VU, också nationellt utrotade arter (RE), nära hotade arter (NT), och arter med kunskapsbrist (DD) tas med, är fördelningen av livsmiljöer nästan lik den ovanstående.

Fördelning av rödlistade arter efter livsmiljö

Figur 2. Procentvis andel rödlistade arter (RE, CR, EN, VU, NT, DD) enligt primära livsmiljöer.
Figur 2. Procentvis andel rödlistade arter (RE, CR, EN, VU, NT, DD) enligt primära livsmiljöer.

En större del av arterna lever utöver den primära, också i en eller flera sekundära livsmiljöer. Arten kan leva i en annan biotop i ett annat skede av sin livscykel, eller lämpliga biotoper kan hittas i andra miljöer. Till exempel trivs vissa arter som lever främst i skogar, också i parker och trädgårdar.

Skogar är också kvantitativt viktigast som sekundär livsmiljö för hotade arter. Olika skogsmiljö kan verka som sekundärt habitat för nästan hälften (43%) av hotade arter, och mer än en tredjedel av rödlistade arter (38%). Odlingslandskap och andra miljöer ändrad av annan mänsklig aktivitet är nästan lika viktiga som sekundärt livsmiljö för hotade arter (37%), och för alla rödlistade arter (29%).
 

Tabell: Antal rödlistade arter efter biotopgrupp och habitatpreferens

Fördelning av hotade arter enligt skogsvegetationszoner

Förekomsten av hotade och rödlistade arter är koncentrerad till södra Finland. Skillnader i antal hotade arter mellan zoner kan historisk förklaras med markanvändning och geografi. Höga tryck från markanvändning, på olika livsmiljöer, har under lång tid orsakat en ökning av antalet hotade arter här. Av samma skäl är skyddade områden för det mesta små och isolerade i södra Finland, vilket ytterligare bidrar till biologisk utarmning också här. För nästan alla organismgrupper, minskar artsmångfaldet i riktning från söder till norr.

Figur 3. Antal hotade, nära hotade, dåligt kända och nationellt utdöda arter i olika skogsvegetationszoner.
Figur 3. Antal hotade, nära hotade, dåligt kända och nationellt utdöda arter i olika skogsvegetationszoner.
Publicerad 5.11.2019 kl. 10.39, uppdaterad 5.11.2019 kl. 10.43