Skydd av arter

Arbetet med skyddet av arter syftar till att trygga artmångfalden parallellt med skyddet av naturtyper och större områdeshelheter. Den synligaste delen är skyddet av hotade arter, som baserar sig på naturvårdslagen och den förteckning över hotade arter och arter som kräver särskilt skydd som utgör bilaga till naturvårdsförordningen. I arbetet deltar inte bara aktörerna inom förvaltningen (miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Forststyrelsens naturtjänster, NTM-centralerna) utan också andra, t.ex. kommuner, Forststyrelsens skogsbruk, Finlands skogscentral, skogsbruksorganisationer, skogsbolag, landsbygdscentrum och många frivilligorganisationer.

Också de expertgrupper och arbetsgrupper som bildats bl.a. för hotbedömningen av olika arter bidrar till arbetet med sin expertis.

Kangasajuruohon ja kissankäpälien_suojeluhäkki suviseuroilla 2012_p.jpg
En skyddsinhägnad för backtimjan (Thymus serpyllum) och kattfot (Antennaria dioica) under ett sommarmöte vid flygplatsen i Räyskälä i Loppi 2012. © Tuomas Lahti

 

Till de centrala metoderna i artskyddsarbetet hör skydd av förekomstplatser (t.ex. skyddsområden, avgränsningar för arter som kräver särskilt skydd, objekt i skogslagen), och vård av dessa (även återställande och restaurering). En viktig del av arbetet för skydd av arter är att samla och studera förekomstplatserna så att förekomsterna ska kunna beaktas i planeringen av markanvändningen.

Det har utarbetats ett handlingsprogram för artskydd med tanke på styrningen av arbetet. Som ett led i programmet pågår som bäst regionala förhandlingar om prioriteringarna i artskyddet. Tillsammans med aktörerna i området (NTM-centralens område) diskuteras vilken angelägenhetsordning som gäller för skyddet av olika arter och förekomstplatser, och det fattas även beslut om de åtgärder som behövs och vem som ska genomföra dem.

Publicerad 12.2.2014 kl. 12.00, uppdaterad 27.5.2016 kl. 12.54