Närpes skärgård

Kod FI0800135
Kommun Korsnäs, Närpes
Areal 11828 ha
Områdestyp SAC/SPA
Området på kartan Finlands miljöcentrals karttjänst

Områdesbeskrivning

I området Kaldonskär-Södra Björkö sker en övergång mellan den klippiga skärgården i Bottenhavets norra del och Kvarkens moräntäckta skärgård. Berggrunden i området består av migmatit, grano- och kvartsdiorit från den svekofenniska orogenesen. Skifferriktningen, sprickdalarna och glaciärnötningen har format terrängen i nord-sydlig riktning. Moränlagret blir tjockare mot Kvarken.

Vid Södra Björkö är moränlagret redan så tjockt att det täcker berggrunden nästan helt och gör ytformerna platta. De omfattande stenblocks- och ängsstränderna samt de breda sedimentstränderna representerar redan naturtyperna vid Kvarkens kust. De frodiga lågvuxna strandängarna är en följd av de alger som spolats upp på havsstränderna. I holmens nordöstra del finns det särartat stenigt sediment, där artbeståndet av musslor är exceptionellt rikligt med tanke på det nordliga läget. I området lever skev hjärtmussla, blåmussla och östersjömussla. Sedimentet fungerar som rast- och matplats för vadare i flyttningstider. På sandfältet på den västra stranden växer det rikligt med strandråg, saltarv och strandvial. Algzonen saknas nästan helt. Av däggdjuren i området kan uttern nämnas.

Naturen på Grytskäret är mångsidig. I området finns karga stränder med knapp växtlighet, strandlundar och kala, nästan trädlösa klipp- eller stenskär. Havtornsbestånden är ställvis ytterst omfattande.

Det sydligaste delområdet, Kaldonskär, är en skärgård bestående av tiotals nästan helt trädlösa klippiga holmar och skär. Kaldonskär har ett värdefullt fågelbestånd och representerar en unik landskapstyp i Vasa län. På de trädlösa holmarna finns omfattande enbestånd. På de största holmarna växer det klipptalldungar, granar och björkar. Under sommaren har sammanlagt över 90 fågelarter observerats i området och det totala antalet häckande par är åtminstone tvåtusen.

Strandängarna i Pjelax är låglänta ängar med en riklig vassväxtlighet som uppstått i en skyddad botten i Pjelaxfjärden. Strandängarna hotas främst av förbuskning. Förutom den landskapsmässiga betydelsen har strandängarna i Pjelax och de grunda vattenområdena omkring dem stor betydelse i synnerhet för sjöfåglar och vadare som både rastområde under flyttningstiden och häckningsområde. På sensommaren och hösten har man påträffat bland annat flera tusen simänder, hundratals gäss, tiotals svanar och tusentals vadare som rastar i området.

I de södra delarna av Svartön, som ligger i Närpes utanför Pjelaxfjärden, finns en av de få återstående större holmarna i Närpes skärgård där skogen i stor utsträckning har fått utvecklas naturligt. Skogsholmen med sina rottorra träd, stubbar, lågor och grova stående träd är ett exempel på naturskogar vid landhöjningskusten. Trädbeståndet i skogen består till största delen av mogen och åldrande grandominerad barrblandskog, blandad med enstaka björkar, aspar och gamla sälgbestånd. I holmens västra och östra delar finns en gammal klipptalldunge där det även växer enstaka aspar och björkar. På holmens stränder övergår granskogen i grå- och klibbalslundar. Djurlivet på holmen är mycket mångsidigt. Det häckande fågelbeståndet inkluderar bl.a. duvhök, korp, bivråk, mindre hackspett, större hackspett, spillkråka, trädkrypare, gärdsmyg, rödhake och järpe. Den sällsynta bohusranunkeln har påträffats på holmens strand. I den södra delen av holmen finns det två sommarstugor.

Den yttersta zonen i skärgården i den norra delen av det smala Bottenhavet. Området är mycket betydelsefullt som häckningsområde för fåglar och särskilt viktigt som flyttnings- och rastområde. Är viktigt även med tanke på skyddet av utrotningshotade arter. Pjelaxfjärden är en frodig havsvik som gränsar till åkrar. Havsviken har betydelse som ett viktigt rastområde för fåglar i flyttningstider. Svartön är ett representativt exempel på gamla naturskogar i skärgården. För att förhindra igenväxning av strandängarna i Pjelaxfjärden bör betet fortsätta. Strandbyggandet och muddringarna i samband med det försämrar det naturliga tillståndet i strandzonen.

Skyddsmål

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk. Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder,
  • omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,
  • kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder

Största delen av området ingår i strandskyddsprogrammet. Pjelaxfjärden ingår i det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar och strandängarna tillhör de värdefulla vårdbiotoperna.

Området som omfattas av strandskyddsprogrammet samt Pjelaxfjärden har anvisats som naturskyddsområde i landskapsplanen. Gåshällan har anvisats som rekreationsområde.

Internationell ställning:
Ingår i nätverket för skydd av kust- och havsområden i Östersjön (BSPA-områden).

Precisering av skyddsläget och metoder för verkställande

För att trygga områdets skyddsvärden planerar man att göra största delen av markområdet till ett naturskyddsområde enligt naturvårdslagen på det sätt som överenskoms med markägarna. Målet är att så långt det är möjligt bevara dessa områden som naturligt utvecklade exempel på skärgårdens naturtyper. Uppfyllandet av skyddsmålen kan även stödjas med hjälp av byggnadslagen och vattenlagen. I praktiken innebär detta att skyddsmålen för området inkluderas i strandgeneralplanerna som är under arbete och att nya byggplatser så långt det är möjligt anvisas utanför Natura-området. I största delen av vattenområdena kan skyddsvärdena tryggas med stöd av vattenlagen. Naturvårdslagen tillämpas om områdets ägare så önskar.

Användningen av de befintliga semesterbostäderna kan fortsätta som förut utan att skyddsmålen hindrar detta. Skyddsmålen begränsar inte underhåll av officiella farleder och småbåtsleder i enlighet med bestämmelserna i vattenlagen.

Man strävar efter att trygga den fortsatta skötseln av strandängarna i Pjelaxfjärden med hjälp av
skötselavtal.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Namn

Areal, ha

Estuarier 100
Kustnära laguner 38
Rev 350
Annuell vegetation på driftvallar 0,289
Perenn vegetation på steniga stränder 1,85
Vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkusten eller Östersjökusten 8,48
Boreala skär och småöar i Östersjön 500
Boreala havsstrandängar av Östersjötyp 18,9
Boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön 1
Urkalkade permanenta sanddyner med kråkris 0,1
Naturliga dystrofa sjöar och småvatten 2,04
Torra hedar (alla typer) 1,59
Öppna svagt välvda mosssar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 11,3
Rikkärr 1,07
Klippvegetation på silikatrika bergsluttningar 1,44
Naturliga primärskogar vid landhöjningskuster 121
Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 3,59
Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ 1,38
Skogbevuxen myr 5,07

Naturtyper som enligt beslutet har uteslutits

Namn

 
Västlig taiga  

Arter som utgör grund för skydd av området

Namn

Vetenskapligt namn

stjärtand Anas acuta
skedand Anas clypeata
årta Anas querquedula
sädgås Anser fabalis
häger Ardea cinerea
roskarl Arenaria interpres
jorduggla Asio flammeus
brunand Aythya ferina
vigg Aythya fuligula
bergand Aythya marila
järpe Bonasa bonasia
vitkindad gås Branta leucopsis
berguv Bubo bubo
sandlöpare Calidris alba
spovsnäppa Calidris ferruginea
småsnäppa Calidris minuta
mosnäppa Calidris temminckii
brun kärrhök Circus aeruginosus
blå kärrhök Circus cyaneus
ängshök Circus pygargus
sångsvan Cygnus cygnus
spillkråka Dryocopus martius
ortolansparv Emberiza hortulana
tornfalk Falco tinnunculus
trana Grus grus
havsörn Haliaeetus albicilla
törnskata Lanius collurio
silltrut Larus fuscus fuscus
skrattmås Larus ridibundus
myrsnäppa Limicola falcinellus
myrspov Limosa lapponica
rödspov Limosa limosa
dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
svärta Melanitta fusca
salskrake Mergus albellus
gulärla Motacilla flava
stenskvätta Oenanthe oenanthe
fiskgjuse Pandion haliaetus
bivråk Pernis apivorus
brushane Philomachus pugnax
tretåspett Picoides tridactylus
ljungpipare Pluvialis apricaria
ejder Somateria mollissima
skräntärna Sterna caspia
fisktärna Sterna hirundo
silvertärna Sterna paradisaea
gravand Tadorna tadorna
orre Tetrao tetrix
svartsnäppa Tringa erythropus
grönbena Tringa glareola
rödbena Tringa totanus
   

I området finns 2 skyddade arter.

Publicerad 26.9.2019 kl. 12.41, uppdaterad 26.9.2019 kl. 12.41

Ämne: