Petalax åmynning

Kod FI0800054
Kommun Malax
Areal 543 ha
Områdestyp SAC/SPA
Området på kartan Finlands miljöcentrals karttjänst

Områdesbeskrivning

I området ingår deltat vid Petalax å, som har ett tämligen litet avrinningsområde, med sina strandlundar och de södra delarna av holmen Rankelön utanför deltat samt som ett separat delområde Öfjärden, en ganska liten försumpad glosjö norr om ådeltat.

De omfattande sandtäckta strandängarna har varit utmärkande för området vid Petalax ås utlopp. Den senaste tiden har strandängarna dock i stor utsträckning tagits över av vass. Bland vassvegetationen växer det ställvis separata kaveldunsbestånd. Mellan området med öppet vatten och vassvegetationen finns det ställvis ett synnerligen brett sävbälte. Även de omfattande, enhetliga strandskogszonerna är typiska för deltaområdet vid Petalax å. De består på många ställen av mycket frodiga lövskogs- och blandskogslundar i naturligt tillstånd som föredras av mindre hackspett. Också klibbal förekommer i tämligen stor utsträckning. Till växtarterna i området hör bl.a. de i Södra Österbotten sällsynta nejlikrot, jättegröe, strandklo, besksöta och vattensyra.

Deltaområdet är mycket grunt; det genomsnittliga vattendjupet är på många ställen mindre än en meter. Därför har variationer i havsvattenståndet en stor inverkan på deltaområdet. Vid lågvatten blottas omfattande slamområden vid områdets stränder. Dessa områden är viktiga matplatser för många fågelgrupper, i synnerhet vadare.

Fågelbeståndet vid åns utlopp är mycket mångsidigt. Kännetecknande är framför allt det stora antalet vadararter och -individer. Det häckande sjöfågelbeståndet inkluderar bl.a. svarthakedopping, årta, stjärtand och skedand. Av de övriga häckande arterna är de mest värdefulla brun kärrhök och mindre hackspett samt de regionalt fåtaliga gärdsmyg, skäggmes, stjärtmes, härmsångare och svarthätta. Ådeltat är också ett ytterst viktigt rastområde i flyttningstider. Vissa år finns det så mycket av i synnerhet rastande svanar, gäss och vadare att kriterierna för ett internationellt värdefullt rastområde för flyttfåglar uppfylls.

Öfjärden kompletterar framför allt sjöfågelbeståndet i området. Öfjärden håller emellertid på att växa igen bl.a. på grund av det dike som grävts genom fjärden. Vasszonen är mycket bred och vattenvegetationen i sjön är också i övrigt riklig.

Områdeshelheten är ett av de bästa fågelvattenområdena i hela Kvarkenregionen för både det häckande fågelbeståndet och fågelbeståndet i flyttningstider. Det häckande fågelbeståndet är rikligt och mycket mångsidigt. Området har dessutom ytterst stor betydelse som rastplats i flyttningstider. Enligt antalet skyddspoäng kan området anses vara ett internationellt värdefullt fågelvatten. Området har också stor betydelse för skyddet av utrotningshotade arter. I området finns det representativa, lågvuxna strandängar samt exceptionellt omfattande representativa strandlundar. Viktigt objekt för naturintresserade.

Fågelarter som markerats med koden D i punkt 3.3: regionalt betydelsefulla mängder av häckande och rastande fåglar. Petalax å röjdes i början av 1970-talet. Schaktmassorna från åns utlopp har samlats i en vall, där det nu växer lövträd. Deltat är övergött och de tidigare stora strandängarna är övervuxna av vass. Skötselåtgärder krävs för att hålla strandängarna öppna. Vissa vassbevuxna strandområden har tidvis slagits. På en del av strandängarna betar höglandsboskap.

En vinterväg till holmen Rankelö har planerats genom deltat, men vägförrättningens behandling av projektet pågår fortfarande.

Skyddsmål

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.

Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
  • omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,
  • kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder,

Största delen av området ingår i det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. I den fastställda strandgeneralplanen har området markerats som ett naturskyddsområde som skyddas med stöd av naturvårdslagen (SL).

Precisering av skyddsläget och metoder för verkställande

Kan fredas som ett naturskyddsområde på privat mark enligt fredningsvillkor som avtalats med markägarna eller så kan strandområden förvärvas av eller bytas med staten enligt frivilliga arrangemang. Användningen av befintliga semesterbostäder och båtplatser kan fortsätta som förut, nya semesterbostäder kan byggas enligt fastställda planer.

För att trygga särskilda naturvärden upprättas en användnings- och skötselplan för området i samarbete med markägarna och olika intressentgrupper. Anslutningen av objektet till Natura 2000-nätverket hindrar inte muddringar som är nödvändiga för bekämpningen av översvämningar, förutsatt att muddringarna genomförs så att de inte äventyrar bevarandet av områdets naturvärden.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Namn

Areal, ha

Estuarier 100,77
Kustnära laguner 3,7
Boreala havsstrandängar av Östersjötyp 91,2
Öppna svagt välvda mosssar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 89,9
Naturliga primärskogar vid landhöjningskuster 91,1
Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 87,4
Skogbevuxen myr 4,48

Naturtyper som enligt beslutet har uteslutits

Namn

 
Västlig taiga  
   

Arter som utgör grund för skydd av området

Namn

Vetenskapligt namn

stjärtand Anas acuta
skedand Anas clypeata
årta Anas querquedula
snatterand Anas strepera
sädgås Anser fabalis
häger Ardea cinerea
jorduggla Asio flammeus
vigg Aythya fuligula
bergand Aythya marila
järpe Bonasa bonasia
rördrom Botaurus stellaris
sydlig kärrsnäppa Calidris alpina schinzii
kustsnäppa Calidris canutus
spovsnäppa Calidris ferruginea
småsnäppa Calidris minuta
mosnäppa Calidris temminckii
brun kärrhök Circus aeruginosus
blå kärrhök Circus cyaneus
sångsvan Cygnus cygnus
spillkråka Dryocopus martius
stenfalk Falco columbarius
lärkfalk Falco subbuteo
tornfalk Falco tinnunculus
trana Grus grus
törnskata Lanius collurio
silltrut Larus fuscus fuscus
dvärgmås Larus minutus
skrattmås Larus ridibundus
myrsnäppa Limicola falcinellus
myrspov Limosa lapponica
rödspov Limosa limosa
blåhake Luscinia svecica
dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
svärta Melanitta fusca
sjöorre Melanitta nigra
salskrake Mergus albellus
gulärla Motacilla flava
fiskgjuse Pandion haliaetus
bivråk Pernis apivorus
smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus
brushane Philomachus pugnax
ljungpipare Pluvialis apricaria
kustpipare Pluvialis squatarola
svarthakedopping Podiceps auritus
gråhakedopping Podiceps grisegena
skräntärna Sterna caspia
fisktärna Sterna hirundo
silvertärna Sterna paradisaea
gravand Tadorna tadorna
orre Tetrao tetrix
svartsnäppa Tringa erythropus
grönbena Tringa glareola
rödbena Tringa totanus
flygekorre Pteromys volans

I området finns 2 skyddade arter.

Arter som enligt beslutet har uteslutits

Namn

Vetenskapligt namn

berguv Bubo bubo
mindre sångsvan Cygnus columbianus bewickii
Publicerad 3.10.2019 kl. 15.40, uppdaterad 3.10.2019 kl. 15.40

Ämne: