Rummelön-Harrbådan

Kod FI1000003
Kommun Karleby
Areal 236 ha
Områdestyp SAC/SPA
Området på kartan Suomen ympäristökeskuksen karttapalvelu

Områdesbeskrivning

Området ingår i det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar och har ett värdefullt fågelbestånd, men området är också värdefullt med tanke på växtligheten. Som en följd av landhöjningen har breda strandängar bildats på de grunda stränderna och växtligheten på stranden är tydligt indelad i zoner. I området kan man se hur växtligheten förändras via olika strandängszoner till videsnår och därifrån till lundartade strandskogar och slutligen till karga talldungar. Området är ett representativt exempel på växtlighetens succession. Strandängarna är som mest nästan 400 meter breda. Andra växtlighetstyper på Rummelön är sand- och grusstränder, strandbusksnår och skogar, glosjöar samt dynväxtlighet.

Vattenstränderna kännetecknas av ett 200-400 meter brett område med grunt vatten vid de skyddade stränderna. I dessa områden är det sandbotten. I Silverstensviken samt mellan Harrbådan och Rummelören finns det sanddyner under vattenytan. Utanför Elba finns det en bred, grund vik. De mest betydande växtarterna är endemiska arter och arter i gruppen Primula sibirica samt humle. Ett exempel på speciell växtlighet är också bestånden av brådmålla på saltjordsplättarna. Nästan alla vattenväxtarter är gälblad. Rödsträfse är en typisk art och i de djupare vattenområdena är natar vanliga.

Rummelören-Harrbådan har klassificerats som ett fågelvatten av nationellt värde. I området häckar ett rikligt fågelbestånd. Man har påträffat 241 arter i området. Av dessa häckar 86 arter regelbundet och 14 oregelbundet. Området är också en viktig rastplats i ruggnings- och flyttningstider. Även extremt sällsynta arter har påträffats. Rummelören är dessutom ett av de viktigaste områdena i Finland för svanar under vår- och höstflyttningen. På gårdstunen vid stugorna och i omgivningen omkring fyren vid Harrbådan förekommer få arter och dessa områden är även utsatta för förslitning.

Viktigt häckningsområde för sjöfåglar och vadare. Har dessutom stor betydelse som rast- och ruggningsområde. Ett av Finlands viktigaste vår- och höstflyttningsområden för svanar. Området är dessutom rikt vad gäller vegetationstyper och växtarter.

3.3 Övriga viktiga arter: Norskstarr, strandstarr, grönlandsgåsört och finnsyra tillhör Primula sibiricagruppen. Tolypella nidifica, Nitella flexilis och Ranunculus sceleratus är sällsynta i Mellersta Österbotten, men de ingår inte i arterna som tagits med i betänkandet avgivet av kommissionen för skydd av hotade djur och växter. Andra sällsynta arter är kärrvial, ävjebrodd, ormtunga, slidnate, brunskära, strandstarr och norskstarr.

Alldeles intill området finns flera belastningskällor: ett vattenreningsverk, Outokumpus och Kemiras fabriker samt Sundet och Perho å, som rinner ut i havet. I området kan man tydligt observera överväxning av vass. Massförekomsten av trådliknande grönalger är en följd av överödningen förorsakad av näringsbelastningen.

Dessutom används området flitigt i rekreationssyfte. Stranddynerna, liksom havsstrandängarna, är erosionskänsliga. Det har skett förändringar i vadarbeståndet då fåglarnas boplatser hamnat under ängar och buskage.

Skyddsmål

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.

Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
  • omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,
  • kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder.

Precisering av skyddsläget och metoder för verkställande

Området ingår i det nationella programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. Största delen av området har fredats som naturskyddsområde på privat mark (Karleby stad). Området har en fastställd detaljplan där den del som ska skyddas med stöd av naturvårdslagen har markerats med beteckningen SL. Väster om det område som omfattas av programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar har en grund vik med ett tätt vassbestånd längs stränderna lagts till. Skyddet av objektets landområden genomförs med stöd av naturvårdslagen och skyddet av vattenområdena genomförs med stöd av vattenlagen.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Namn

Areal, ha

Sublittorala sandbankar 25
Kustnära laguner 0,33
Stora grunda vikar och sund 47
Boreala havsstrandängar av Östersjötyp 29,5
Kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita sanddyner) 2,2
Trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region 1,48
Naturliga primärskogar vid landhöjningskuster 12
Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 13,4

Arter som utgör grund för skydd av området

Namn

Vetenskapligt namn

stjärtand Anas acuta
skedand Anas clypeata
årta Anas querquedula
snatterand Anas strepera
rödstrupig piplärka Anthus cervinus
kungsörn Aquila chrysaetos
häger Ardea cinerea
roskarl Arenaria interpres
vigg Aythya fuligula
bergand Aythya marila
järpe Bonasa bonasia
vitkindad gås Branta leucopsis
sandlöpare Calidris alba
sydlig kärrsnäppa Calidris alpina schinzii
kustsnäppa Calidris canutus
spovsnäppa Calidris ferruginea
skärsnäppa Calidris maritima
småsnäppa Calidris minuta
mosnäppa Calidris temminckii
vinterhämpling Carduelis flavirostris
brun kärrhök Circus aeruginosus
sångsvan Cygnus cygnus
vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos
spillkråka Dryocopus martius
berglärka Eremophila alpestris
stenfalk Falco columbarius
pilgrimsfalk Falco peregrinus
lärkfalk Falco subbuteo
dubbelbeckasin Gallinago media
storlom Gavia arctica
trana Grus grus
havsörn Haliaeetus albicilla
törnskata Lanius collurio
silltrut Larus fuscus fuscus
dvärgmås Larus minutus
skrattmås Larus ridibundus
myrsnäppa Limicola falcinellus
myrspov Limosa lapponica
rödspov Limosa limosa
blåhake Luscinia svecica
dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
svärta Melanitta fusca
sjöorre Melanitta nigra
salskrake Mergus albellus
gulärla Motacilla flava
stenskvätta Oenanthe oenanthe
fiskgjuse Pandion haliaetus
smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus
brushane Philomachus pugnax
ljungpipare Pluvialis apricaria
kustpipare Pluvialis squatarola
svarthakedopping Podiceps auritus
gråhakedopping Podiceps grisegena
småtärna Sterna albifrons
skräntärna Sterna caspia
fisktärna Sterna hirundo
silvertärna Sterna paradisaea
gravand Tadorna tadorna
svartsnäppa Tringa erythropus
grönbena Tringa glareola
rödbena Tringa totanus
ringtrast Turdus torquatus
flygekorre Pteromys volans
Publicerad 1.10.2019 kl. 13.30, uppdaterad 1.10.2019 kl. 13.30

Ämne: