Områdesbeskrivning
Sanemossen är en platt högmosse i Finlands kustområde som även har drag av en aapamyr. Mossens omfattande centrum består av lågstarrmosse och i den södra delen ställvis av egentligt starr-fattigkärr. Vid kanterna förekommer det starr-tallmyr samt lågstarrtallmyr. Mossens kanter har ställvis utdikats, men de omfattande mittersta delarna av mossen är i naturligt tillstånd.
Skogarna i områdets sydöstra hörn är grandominerade skogsfräken-grankärr och MT-OMT-blandskogar, där det ställvis även fins stubbar och vindfällda träd. De äldsta granarna är över 100 år gamla. På mossen häckar ett rikligt fågelbestånd och mossen är en viktig rastplats under flyttningstiden.
På grund av sitt fördelaktiga läge används Sanemossen flitigt av skolorna i Vasaregionen för fältundervisning och mossen är också en utmärkt hjortronmosse. Sanemossen är ett representativt exempel på en platt högmosse nära kusten. Den är en av de viktigaste fågelmossarna i landskapet vad gäller såväl häckning som rast- och födomöjligheter. Tack vare de bekväma förbindelserna har mossen också stor betydelse för fältundervisningen i skolorna i Vasaregionen. Sanemossens kanter har utdikats effektivt inne i skyddsområdet i mossens norra del, vilket har lett till en uttorkning av gungflyet i ett relativt stort område. Restaureringsåtgärder har vidtagits i området.
Skyddsmål
Alla naturtyper och arter som nämns i tabell 3.1 och 3.2 på informationsblanketten omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området
- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder.
Precisering av skyddsläget och metoder för verkställande
Största delen av området ingår i programmet för myrskydd. Fredas som naturskyddsområde med stöd av naturvårdslagen.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
Namn
|
Areal, ha
|
Aktiva högmossar |
840 |
Aapamyrar |
170 |
Västlig taiga |
10 |
Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ |
0,02 |
Skogbevuxen myr |
10 |
Arter som utgör grund för skydd av området
Namn
|
Vetenskapligt namn
|
sädgås |
Anser fabalis |
jorduggla |
Asio flammeus |
ormvråk |
Buteo buteo |
blå kärrhök |
Circus cyaneus |
spillkråka |
Dryocopus martius |
lärkfalk |
Falco subbuteo |
tornfalk |
Falco tinnunculus |
trana |
Grus grus |
skrattmås |
Larus ridibundus |
gulärla |
Motacilla flava |
brushane |
Philomachus pugnax |
tretåspett |
Picoides tridactylus |
ljungpipare |
Pluvialis apricaria |
orre |
Tetrao tetrix |
grönbena |
Tringa glareola |
rödbena |
Tringa totanus |
flygekorre |
Pteromys volans |