Vassorfjärden

Kod FI0800056
Kommun Vörå, Korsholm
Areal 1537 ha
Områdestyp SAC/SPA
Området på kartan Finlands miljöcentrals karttjänst

Områdesbeskrivning

Vassorfjärden-Österfjärden-Söderfjärden är ett vittomfattande deltaområde vid Kyro älv. När älven rinner ut i havet utvidgas den till en över tio kilometer lång, slingrande inre vik. På grund av den marksubstans älven för med sig är vattenområdet mycket grunt i nästan hela viken. Därför är i synnerhet vassbältet ovanligt omfattande. Vass- och sävbestånden kan vara tiotals hektar stora. Marksubstansen som älven för med sig och landhöjningen leder till att växtligheten ständigt förändras. Fågelbeståndet är mångsidigt och artbeståndet representativt. I området har man påträffat flera sällsynta arter. De största grupperna är sjöfåglar och vadare. Det stora måssamhället med en mångfald av arter förtjänar ett särskilt omnämnande. Deltat har stor betydelse även som rastområde i flyttningstider. Typiska rastfåglar är bl.a. svanar. Även under ruggningstiden anländer hundratals sjöfåglar till området.

Deltat är fortsättningsvis ett av våra mest värdefulla fågelvatten, även om invallningarna som gjorts i Vassorfjärden och Österfjärden har förminskat området med flera hundra hektar. Det sura alunhaltiga vattnet från invallningsområdena har dödat växtlighet på stora områden under vintrarna. I synnerhet har det sura vattnet försvagat den avsevärda betydelsen för fiskerinäringen som deltaområdet tidigare hade. Riksvägen tangerar Vassorfjärdens södra kant. Särskilt en stor del av Vassorfjärdens östra strand är bebyggd.

Ett av Finlands största och internationellt värdefulla deltaområden. Mångsidigt och representativt häckfågelbestånd. Stor betydelse som rast- och ruggningsområde i flyttningstider. De sura vattenmassorna som pumpas från invallningsområdena har avsevärt förändrat i synnerhet Vassorfjärdens vattenekosystem och hindrar den naturliga successionen i viken. Muddringarna och ansamlingen av muddringsmassor kan försämra områdets skyddsvärden.

Skyddsmål

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.

Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
  • omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,
  • kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder,

Objekt i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar som klassificerats som internationellt värdefullt. Har inkluderats i förteckningen över internationellt betydelsefulla våtmarker (Ramsar-objekt).

Precisering av skyddsläget och metoder för verkställande

Fredas som naturskyddsområde på privat mark enligt fredningsbestämmelser som avtalas med ägarna. Strandområdena kan förvärvas av staten genom frivilliga köp.

Anslutningen av objektet till Natura 2000-nätverket hindrar inte muddringar som är nödvändiga för bekämpningen av översvämningar, förutsatt att muddringarna genomförs så att de inte äventyrar bevarandet av områdets naturvärden. Skyddsmålen hindrar inte underhåll av farlederna för båtar i enlighet med bestämmelserna i vattenlagen.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Namn

Areal, ha

Estuarier 1329
Boreala havsstrandängar av Östersjötyp 6,96
Öppna svagt välvda mosssar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 235
Naturliga primärskogar vid landhöjningskuster 121
Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 36,2
Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ 0,86
Lövsumpskogar av fennoskandisk typ 24,3
Skogbevuxen myr 17,3

 Arter som utgör grund för skydd av området

Namn

Vetenskapligt namn

stjärtand Anas acuta
skedand Anas clypeata
årta Anas querquedula
snatterand Anas strepera
fjällgås Anser erythropus
sädgås Anser fabalis
häger Ardea cinerea
roskarl Arenaria interpres
brunand Aythya ferina
vigg Aythya fuligula
järpe Bonasa bonasia
sandlöpare

Calidris alba

spovsnäppa Calidris ferruginea
mosnäppa Calidris temminckii
svarttärna Chlidonias niger
brun kärrhök Circus aeruginosus
blå kärrhök Circus cyaneus
sångsvan Cygnus cygnus
stenfalk Falco columbarius
lärkfalk Falco subbuteo
tornfalk Falco tinnunculus
trana Grus grus
havsörn Haliaeetus albicilla
törnskata Lanius collurio
silltrut Larus fuscus fuscus
dvärgmås Larus minutus
skrattmås Larus ridibundus
myrsnäppa Limicola falcinellus
myrspov Limosa lapponica
salskrake Mergus albellus
gulärla Motacilla flava
stenskvätta Oenanthe oenanthe
fiskgjuse Pandion haliaetus
bivråk Pernis apivorus
smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus
brushane Philomachus pugnax
ljungpipare Pluvialis apricaria
kustpipare Pluvialis squatarola
svarthakedopping Podiceps auritus
gråhakedopping Podiceps grisegena
småtärna Sterna albifrons
skräntärna Sterna caspia
fisktärna Sterna hirundo
silvertärna Sterna paradisaea
gravand Tadorna tadorna
orre Tetrao tetrix
svartsnäppa Tringa erythropus
grönbena Tringa glareola
rödbena Tringa totanus
flygekorre Pteromys volans
Publicerad 7.10.2019 kl. 11.28, uppdaterad 7.10.2019 kl. 11.28

Ämne: