Forskningsmetoder

Geologiska metoder

Bottnens former och kvalitet kan studeras med olika ekolodningsmetoder, numera speciellt med ekolod som ser i sidled. Detaljerad information om bottnens former och kvalitet på sedimentet behövs för att upptäcka geologiska formationer och naturtyper och för att kunna modelera förekomsten av olika arter.

VELMUs geologiska forskningsmetoder. Bild: H. Kutvonen GTK

Dykning och provtagning av botten

Information om arter och livsmiljöer samlas in bl.a. genom dykning. En viktig metod är det s.k. linjedyket, där dyket görs längs ett rep som lagts rakt ut från stranden och all vegetation längs linjen noteras. Samtidigt kan prover av djur som gömmer sig bland algerna tas med hjälp av en nätpåse, och dessa kan senare analyseras i laboratoriet. Prover från mjuka bottnar tas med olika bottenhämtare. Proverna sållas i båt och analyseras i laboratorium.

B1 Vestra09 098.jpg

Bottenfaunaprovtagning från forskningsfartyget Muikku sommaren 2009. Bild: SYKE.

Videofilmning

Eftersom provtagning och analysering av bottenprover samt dyknig är tidskrävande, samlas information om arter och livsmiljöer in också med hjälp av videofilmning. Videofilmer görs med den s.k. drop video- metoden och med hjälp av fjärrstyrda videorobotar (ROV).

Merenkurkku,Rönnskär_Elektra_HD_Film_i2-q1_2012.09.22_NON-COMMERCIAL_NHS_Tiina_Asp_FINMARINET.jpg

Drop-video vid Rönskär i Kvarken hösten 2012. Bild Tiina Asp, Forststyrelsen 2012.

En forskare styr en undervattensrobotkamera från forskningsfartyget Muikku, sommaren 2008. Bild SYKE.

ROV-bild från bottnen i Östra Finska viken. På bilden syns ishavsgråsugga eller spånakärring (Saduria entomon), ett vanligt kräftdjur vars avlånga bakdel lämnar tydliga spår överallt på ytan av det mjuka bottensedimentet . Bild Anna Downie SYKE.

Fiskundersökningar

Inom VELMU karteras också fiskarnas lekområden. Prover tas från bl.a. vassbevuxna stränder genom att vada ut och fånga yngel från ett förutbestämt område (bild). Genom att sammanslå information från karteringarna med omgivningsvariabler (t.ex. vattnets temperatur, salthalt, grumlighet, förekomst av vass), får man fram information om områden där det är sannolikt att fisken leker.

Insamling av fiskyngel med hjälp av en vit skiva. Bild Meri Kallasvuo LUKE 2010.

Modelering

Det är omöjligt att inventera alla havsområden. Därför uppgörs statistiska modeller baserade på fältdata och omgivningsvariabler som beskriver sannolika förekomster av arter och miljöer i olika områden. Modellerna kan visualiseras på en karta, och kan användas t.ex. då viktiga arter och mänsklig aktivitet skall planeras in i något havsområde. Modeller görs för vattenväxter, makroalger, bottendjur och fiskar.

En preliminär modell som visar sannolika förekomster av abborrgräs (Potamogeton perfoliatus) kring Hangö. Modell Minna Ronkainen SYKE. Bild Forststyrelsen 2006.

 

Publicerad 27.6.2014 kl. 13.41, uppdaterad 8.4.2015 kl. 11.08