Varför VELMU?

Värdefulla livsmiljöer och arter

Öar, kobbar, undervattensrev, sandbankar, åsar formade av istiden och stränder påverkade av landhöjningen bildar tillsammans ett unikt och varierande landskap både under och ovanom vattenytan längs den Finska kusten. I havet lever sötvattens- brackvattens- och marina arter sida vid sida vilket är karakteristiskt för ekosystemen i Östersjön. Arter så som blåstång, en del vattenväxter och blåmusslor kallas för nyckelarter, vilket innebär att dessa ger upphov till livsmiljöer som många övriga arter är beroende av. I Östersjön, speciellt i de Finska havsområdena, finns rätt få arter. Därför kan också förlusten eller en minskning av en nyckelart påverka hela ekosystemet.

Rakkolevamaisema
Ett välmående blåstångsbälte. Trådalger är vanligen ett tecken på övergödning, men kan inte observeras bland blåstången på denna bild. Foto Forststyrelsen 2009. © Forststyrelsen 2009.

Hot

Det finns flera hot mot den marina mångfalden. Övergödning, skadliga ämnen och klimatförändring påverkar alla ekosystemet medan överfiske och främmande arter kan förändra näringskedjorna. Utbyggnad av stränder och hamnar, sandtäkter och muddringar förändrar alla oåterkalleligt havsbottnen. Produktionen av förnyelsebar energi förutsätter i framtiden utbyggnad av vindkraft också i havsområden. Sjöfart, fritidsbåtar och annan rekreation påverkar också havsnaturen på flera sätt.

Havsplanering: förenar naturskydd och övrig områdesanvändning

För att ekosystemet skall fungera är det viktigt att bevara naturens mångfald. Ett friskt ekosystem förbättrar rekreationsvärdet i ett havsområde och en livskraftig havsmiljö ger goda förutsättningar för att bedriva och utveckla olika näringsgrenar.

För att skydda havsmiljön måste naturvärden och övrig områdesanvändning anpassas till varandra -havsområdesplanering. Havsområdesplanering är dock omöjlig att göra utan tillförlitlig information om havsmiljöns mångfald.

Ren sandstrand i Bottenviken.
Ren sandstrand i Bottenviken. © Essi Keskinen Forststyrelsen 2011.

VELMU ger underlag för nya program och lagstiftning

VELMU bidrar med viktig information för Finlands skyddsprogram för Östersjön (2002), HELCOMs åtgärdsprogram för skyddet av Östersjön (2007) samt Finlands nationella havsskötselplan (EU:s marina strategi 2008). Finland har också förbundit sig att följa flera EU direktiv och internationella överenskommelser så som habitatdirektivet, vattenramdirektivet, MKB-direktivet, Riokonventionen (skydd av biodiversitet) och Ramsarkonventionen (skydd av våtmarker och vattenområden). För att implementera och rapportera dessa kan och bör information nyttjas som samlats in inom VELMU (se tabell på sidan som beskriver hur VELMU påverkar i samhället).

Dykare och vitstjälksmöja (Ranunculus peltatus ssp. baudotii) i Skärgårdshavet.
Dykare och vitstjälksmöja (Ranunculus peltatus ssp. baudotii) i Skärgårdshavet. © Forststyrelsen 2007.

Till början av sidan

Publicerad 25.6.2014 kl. 14.31, uppdaterad 14.11.2017 kl. 13.27