Områdets särdrag
I verksamhetsområdet för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) ingår förutom Egentliga Finland även Satakuntas kust vid Bottenhavet. På området odlas cirka 40 procent av fisken i Fastlandsfinland.
Fiskodling i skärgården. © Hannu Kallioniemi.
Skärgårdshavet är grunt; medeldjupet är 23 meter och kustvattnen är vanligen under 10 meter djupa. Eutrofieringen har varit som starkast vid åmynningar, i närheten av bosättningscentrum och i den inre skärgården där vattnen är grunda och labyrintiska. Skärgårdshavets ekologiska klassificering är sämre än god, och därför bör belastningen på fiskodlingen inte ökas. Genom att styra placeringen kan produktionen koncentreras på tillräckligt djupa och strömmande vattenområden, och samtidigt kan belastningen minskas på områden som är miljömässigt känsliga.
I Bottenhavet finns ganska få öar och de ligger huvudsakligen nära kusten. Havets djup ökar ganska långsamt och jämnt, 20 meters djup uppnås först 10-20 km från kusten. Till Bottenhavet har tillförts mindre näringsämnen än till Skärgårdshavet och därför är Bottenhavets eutrofieringsgrad mindre men även Bottenhavet håller på att eutrofieras. I Bottenhavet finns vattenområden med god ekologisk status men alla är i risk att försämras. I placeringen av fiskodlingsanläggningarna i Bottenhavet bör det tas i beaktande att vattnets tillstånd inte får försämras på grund av fiskodlingens näringsbelastning.
Belastningen
Fosfor- och kvävebeastningen har hållits på nästan samma nivå åren 2010-2019.
© NTM-centralen i Egentliga Finland
År 2019 var fosforbelastningen i Skärgårdshavet som orsakas av fiskodling ca 14 200 kg och kvävebelastningen var ca 145 000 kg. Fiskodlingens fosforbelastningsandel av Skärgårdshavets helhetsbelastning är ca 3 procent medan kvävebelastningens andel är 2 procent. I Bottenhavet är fiskodlingens belastningsantal för fosfor ca 3 400 kg och för kväve ca 34 000 kg. Jämfört med situationen i början av 1990-talet har både fosfor- och kvävebelastningen minskat med nästan 70 procent.
Tillväxt och anläggningsantal
Anläggningarnas antal har minskat och tillväxten ökat åren 2010-2019. © NTM-centralen i Egentliga Finland
År 2019 odlades det på Egentliga Finlands NTM-centrals verksamhetsområde ca 4,7 miljoner kg matfisk, varav ca 80 procent i Skärgårdshavet. Huvuddelen av matfiskproduktionen var regnbågslax. Dessutom odlades sik.
År 2019 fanns det sammanlagt 71 fiskodlingsanläggningar, varav 52 låg i Skärgårdshavet och 17 låg i Bottenhavet. Dessutom finns det två cirkulationsanläggningar på området, varav den ena producerar yngel.
Tillstånd och tillsyn
Fiskodling kräver miljötillstånd. Tillståndsansökningarna beträffande fiskodling i Egentliga Finland och Satakunta lämnas in till regionförvaltningsverket i Södra Finland. Även renseriverksamhet kräver tillstånd. Ansökningar beträffande renserier lämnas in till ifrågavarande kommuns miljövårdsmyndighet.
Egentliga Finlands NTM-central ger ett utlåtande om miljötillståndsansökningen före tillståndsbeslutet meddelas. I sitt utlåtande överväger NTM-centralen grunderna för att bevilja tillstånd med beaktande av bl.a. verksamhetens inverkan på vattendragen samt på naturskyddsområden.
Tillsynen av miljötillstånd för fiskodlingsanläggningar som beviljats av regionförvaltningsverket hör i första hand till NTM-centralen. Kommunerna övervakar renseritillstånd som beviljats av kommunala myndigheter. Som hjälp vid övervakningen används de årsrapporter samt rapporter om utsläpp och kontroll av miljökonsekvenser som anläggningarna lämnat in. Övervakningen görs vid behov effektivare med hjälp av rättelseuppmaning, förvaltningstvång eller anmälan till polis för förundersökning.